Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.

När det sker förändringar på det samhälleliga planet, vad gäller normer och värderingar, måste även de lagar samhället följer utvecklas för att på så sätt bli tillämpbara i den nya samhällsordningen. Den svenska sexualbrottslagen är en lag som tydligt visar den utveckling som såväl det svenska samhället som rättsväsendet genomgått under de senaste seklerna. Lagen i sig påvisar hur normer och värderingar vad gäller kvinnans och mannens sexualitet över tid förändrats, samt hur det kvinnliga könet successivt integrerats i det svenska rättsväsendet som rättsligt subjekt. Då det är i den politiska arenan de svenska lagarna förnyas och omarbetas bygger således denna uppsats på de debatter vilka uppstår i riksdagen under en lagändringsprocess. Syftet med uppsatsen är att belysa hur sexualbrott konstrueras och rekonstrueras i riksdagsdebatter. Uppsatsen vilar på en syn om könets betydelse i samhället, då det är svårt när det talas om sexualbrott att inte ta hänsyn till dess påverkan och betydelse.

Turistbranschen växer i takt med globaliseringen och har idag utvecklats till en av de mest lönsamma ekonomiska inkomstkällorna i världen. I dess kölvatten växer också den internationella barnsexhandeln. Denna uppsats fokuserar på barnsexturism och förutsättningarna att ställa en förövare inför rätta i Sverige och Kambodja, ett sändar- respektive mottagarland. Sedan den extraterritoriella lagstiftningen infördes i Sverige 1962 har vi haft tre rättsfall på området. Den nya sexualbrottslagstiftningen från 2005 har inte tillämpats i något av fallen. Bevissvårigheter utgör det största hindret mot lagföring av barnsexturister. Några av de åtgärdsförslag som framförts är en separat extraterritoriell lagstiftning som riktar sig särskilt mot sexualbrott begångna mot barn i utlandet.    I Kambodja är rättsreglerna på området mycket otydliga. Det största hindret mot lagföring är dock den omfattande korruptionen. Aktörer inom frivilligsektorn har en viktig roll i rättssystemet och utför i flera avseenden polisens arbete. Resurser från sändarlandet, exempelvis i form av sambandsmän, är av stor betydelse för lagföring av utländska förövare.

This study is based on a proposition about the legislation regarding sexual offences prepared by a commission initiated by the Swedish government in 1972 which was presented in 1976. The purpose of this study has been to ascertain the commissions views on rape based on their representation of the problem, their presuppositions and assumptions regarding it and future consequences in behavior for victims and offenders of the crime. The key results of this study is that the commission regarded the “problem” of the then current legislation to be non-consistently with the time being. In their opinion the legislation needed to be loosened from its moral strings and be adjusted to the “new” sexually liberal era. The study has furthermore shown that the commission had a clear picture of rape as consistent of different victims and different perpetrators regarding the prevailing situation. Depending on factors such as gender, social class and generation the commission pointed out certain women likely be sexually assaulted and certain men likely to be rapists. Consequences of this being that certain women were regarded as jointly responsible in case of being subject to rape. These women were led to the perception that they, in the future, had to avoid a certain behavior if they did not want to risk being raped. Rather than the victims of rape perpetrators benefited by the suggested new legislation since their crimes were looked upon more mildly than before and they were not themselves fully responsible for the offence.

The aim of this study is to identify the dominating discourse in Swedish newspapers concerning perpetrators who committed sexual offence against children. The study is based on the idea that the media representation play a significant role to the public opinion and awareness of the perpetrators. The study is based upon a selection of 103 articles published between January 2003 and November 2013, taken from four of the biggest daily newspapers in Sweden; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The methodological and theoretical approach in the study has been the one of discourse analysis through which one dominating discourse along with two subsidiary discourses could be identified. The discourse considered to be dominating is the one who presents the perpetrators through the discrepancy between the actions committed and the description of the perpetrator. The description focusing on profession, family status, statements from people in the perpetrators surroundings and professional opinions. A general way on how perpetrators are presented was identified, which derived in the conclusion that the perpetrator often not is unknown to the victim. The perpetrator could also be someone close that appear to be trusted and well thought of by individuals and also by society. The two subsidiary discourses that were identified focused on the gender perspective and showed that there are a small discrepancy between how male and female perpetrators are presented in the newspapers.

The last major change occurred in 2005 when the new sexual offenses law came into force with an increased focus on children. The purpose of this study is that through a content analysis to identify and understand the construction of children in the new legislation on sexual offenses on the basis of preliminary work. Based on the purpose we came up with two questions: How are children constructed in the preparatory works to the new sexual offenses law? Are they attributed to child characteristics and responsibilities in the new legislation on sexual offenses and if so, how? In order to achieve the purpose of the study we have chosen the preparatory works to the new legislation on sexual offenses from 2005 until today. The study's empirical work has been further narrowed to the children, which means that a distinction is made in the new legislation on sexual offenses to 6 chapter 4-6 §§. The theoretical starting point is the childhood sociology and the method used is a content analysis. The result shows that the preparation of children in the new legislation on sexual offenses can be divided into continuous central themes: children 's agency, children than in adults and children's properties and responsibility.

Denna studie handlar om hur emotioner synliggörs och värderas i rättsprocessen. Studien behandlar och analyserar tre stycken rättsfall mellan år 2009 och år 2017. Samtliga rättsfall innefattar sammateman i form av bevisvärdering i sexualbrottmål. Frågeställningarna utgår därför ifrån vilka emotionsnormersom återfinns i domar för respektive gärningsman och brottsoffer. Frågeställningarna tar också upp vilka känslor som syns och vems känslor som uppvisas. Materialet har analyserats med hjälp av Hoschilds teori om emotionsregler samt Nils Christies teori om det ideala offret. Metoden för arbetet har varit kvalitativ innehållsanalys för tolkandet av domarna. Resultatet för arbetet visade att olika typer av känslor uppvisas samt att de i olika fall ligger till grund för ett juridiskt beslutsfattande.

The present study examined the relationship between fear of crime and masculinity respectively femininity. Furthermore, the relationship between different types of crime and masculinity respectively femininity were also examined. A web-survey measuring the degree of masculinity and femininity as well as fear of crime was developed. The types of crimes investigated were burglary, assault, robbery and sexual offenses. A convenience sample consisting of 164 university students at Örebro University between the ages 18-47 (M=23.4 SD=0.3). A total of 111 women (67,7%) and 47 men (28,7%) participated, as well as 6 participants identifying as other (3,6%). A linear regression analysis and a Pearerson's R correlation analysis were performed. The results showed a significant strong correlation between femininity and fear of crime. In addition, significant correlations were shown between femininity and fear of all types of crime, not least sex-crimes.  Based on previous research and the concept that masculinity and femininity are the result of social constructions, the results were discussed. In summary, the results show a relationship between masculinity respectively femininity and fear of crime. Gender should therefore be further explored and taken into account in the criminological field when examining fear of crime. / Föreliggande studie undersökte relationen mellan rädsla för brott och maskulinitet respektive femininitet. Vidare undersöktes även relationen mellan olika brottstyper och maskulinitet respektive femininitet. En webbenkät med syfte att mäta grad av maskulinitet och femininitet samt rädsla för brott utvecklades som datainsamlingsinstrument. Brottstyperna som undersöktes var inbrott, misshandel, rån och sexualbrott. Ett bekvämlighetsurval användes där urvalet bestod av 164 universitetsstudenter i åldrarna 18-47 (M=23,4 SD=0,3) på Örebro Universitet. Totalt deltog 111 kvinnor (67,7%) och 47 män (28,7%) samt 6 respondenter som identifierat sig som annat (3,6%). En linjär regressionsanalys samt en Pearsons R korrelationsanalys genomfördes. Resultatet visade ett signifikant starkt samband mellan femininitet och rädsla för brott. Utöver det visades signifikanta samband mellan femininitet och rädsla för alla brottstyper, inte minst sexualbrott. Utifrån tidigare forskning och konceptet av att maskulinitet och femininitet är ett resultat av sociala konstruktioner diskuteras resultatet. Sammanfattningsvis visar resultatet en relation mellan maskulinitet respektive femininitet och rädsla för brott. Genus bör därför vidare undersökas och ta i beaktning inom det kriminologiska fältet vid undersökandet av rädsla för brott.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

This study aims to describe norms around sexual violence and its victims and perpetrators, as constructed discursively in Swedish court cases and how these are altered since the sexual consent legal reform of 2018. Through ideology critical discourse eight rape cases in the Court of Appeal and the Supreme Court, before and after the reform, are analysed. Social constructivism and feminist theory, such as gender dualism, gender order and the heterosexual matrix, provide tools for analysing the discourses surrounding the cases. The study identifies nine discourses: Consent, Violence, Emotions, Sexually available, Attraction, Nice Guy, (Threat of) violence, Resistance, and Not a big deal. It is shown that the emerging Consent discourse has altered foremost the discourses concerning the rape crime itself. The results reveal a tendency to renegotiate the victim ́s sexual boundaries and consent prior to the rape crimes. The study also shows absence of significant change in the discourses surrounding the victim and perpetrator, indicating that gender norms are not easily affected by legislation, which has broad implications for society and social work. It is concluded that the legal reform so far has limited reach and that complementary strategies are needed to make sexual consent a principal social norm.