<p>I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.</p><p>Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek.</p><p>Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Titel</p><p>Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan</p><p>Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Författare</p><p>Maria Nylund</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.</p>

I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar. Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta. Resultatet visade att sex- och samlevnads-undervisning är ett arbetsområde som främst bedrivs inom biologiämnet och genomförs under ett antal veckor i årskurs åtta. Rektors ansvar att ge arbetet en ämnesövergripande karaktär framgår inte på de deltagande skolorna. Innehålls-mässigt inkluderar undervisningen vanligtvis pubertet, fortplantning, onani, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel, relationer och kärlek. Slutsatserna från undersökningen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli mer ämnesövergripande och återkomma i fler årskurser, fler män behöver leda undervisning inom området, kompetens-utveckling behöver erbjudas personalen, undervisningsmetoderna, samt kontakten mellan hem och skola inom arbetsområdet, behöver utvecklas.

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning.   Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre kinesiska universitetsstudenter och kontakt togs med en nyckelperson i Kina vilken översatte material enbart till denna studie.   Resultatet visade på att den skolbaserade sexualundervisningens utformning varierade inom Kina samt att dess implementering och utformning behöver stöttas mer.  Vidare framkom utvecklingsbehov av delaktighet och inflytande i sexualundervisningen. Även arbete för förbättrad kommunikation mellan lärare och elever behövs och ett salutogent synsätt behöver utvecklas.   Genom samarbete med andra länder, exempelvis med Sverige, kan dagens öppensinnade förändringsprocess ytterligare nyanseras. / Sexuality and reproduction are two central parts of human life and they are integrated into our personalities. It is therefore important to create a good foundation for sexual health and wellbeing from an early age. To see adolescents as “ready to act-individuals” and to make them more involved in open dialog discussions contributes to extended possibilities for creating and sustaining a healthy lifestyle. The school is therefore considered as an important arena for health promoting and preventive actions where most adolescents can be reached. An obligated nine years school based education was implemented in China 1986, and school based Sex education became obligated in 2002.   The study aimed to examine Chinese university student’s perceptions of Sexeducation for adolescents (10-19 years) in China and needs for changes and ongoing tendencies of development. Qualitative studies were conducted with three Chinese university students and contact was taken with a key person in China whom translated material for this study alone.   The result showed various constructions of school based Sexeducation in China and that its implementation and construction needs more support. It also showed a need for the development of influence and participation in the school based Sexeducation. A need for creating an improved communication between teachers and students was also expressed and a more salutogenic approach needs to be developed.   Through collaboration with other countries, for example Sweden, can today’s open-minded process of change benefit even more.

ABSTRAKT Titel Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Författare Maria Nylund Sammanfattning Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.

Det finns idag inga krav på att lärare ska läsa kurser inom genus eller sex- och samlevnad för att få undervisa i ämnet. Detta kan bli problematiskt för hbtq-personer om lärare utgår ifrån toleranspedagogik som inte inkluderar hbtq-personer i normen. Lärare som istället använder normkritisk pedagogik/queerpedagogik ökar hbtq-perspektivet i undervisningen. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen om hur hbtq-perspektiv inkluderas i sex- och samlevnadsundervisningen. Detta undersöktes med en internetbaserad enkät som skickades ut på hbtq-communitys. 66 respondenter besvarade frågan om i vilken utsträckning unga (16-25 år) hbtq-personer uppger att undervisningen inkluderar ett hbtq-perspektiv. Majoriteten av respondenterna uppgav att läraren inte diskuterade eller gjorde övningar där hbtq-perspektiv inkluderades. En majoritet av respondenterna uppgav också att läraren pratade om hbtq-personer som en separat grupp istället för att inkludera dem i normen. Därmed anses sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig.

No description available.

Skolverket implementerar nytt kunskapsområde hösten 2022. Detta nya kunskapsområde kallas Sexualitet, samtycke och relationer och ska genomsyra alla ämnen, framför allt i svenskan. Syftet med detta examensarbete är att analysera tre litterära verk utifrån de teman Skolverket tar upp som ska bearbetas i svenskundervisningen för att kunna bearbeta det nya området: kärlek, kön, relationer och sexualitet. Om urvalet av litteratur kan främja ingången för litteratursamtal inom Sexualitet, samtycke och relationer är även något som undersökts i detta arbete. Studien baseras på en litteraturanalys av litterära verk som svensklärarna på en gymnasieskola i Stockholmsområdet använder sig av där närläsning med ett hermeneutiskt synsätt har anammats. Analyserna visar att litteraturen som används i svenskundervisningen innehåller de teman Skolverket tar upp på ett eller annat sätt. Litteraturen har därmed potential att främja ingången för litteratursamtal inom det nya kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Forskning visar att samhällets goda avsikter med sexualundervisningen i skolan inte riktigt når fram till eleverna och därmed uppfylls inte dessa avsikter. Detta är följaktligen en utgångspunkt i detta examensarbete. Att sexualundervisningen således behöver förändras och uppdateras för att anpassas till elevernas behov är därmed en slutsats vi genom detta arbete drar. Tack vare Skolverkets implementering av det nya kunskapsområdet är en förändring på god väg och skolan kommer därför förhoppningsvis snart att ha etablerat en jämställd och adekvat sexualundervisning där fler känner sig inkluderade oavsett sexualitet.

Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen. Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.

Den här studien är en undersökning av elevers delaktighet i sexualundervisning i den svenska skolan under grundskolans senare år. Det är av intresse att undersöka sexualundervisningen då bland annat läroplanen för den svenska skolan blir uppdaterad till hösten 2022, där betydelsen av utbildning kring sexualitet, relationer och samtycke betonas och eftersom det har förekommit kritik gällande den här undervisningen. Genom att samla in och analysera ett empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder som tematisk analys och praktisk epistemologisk analys så har den nuvarande sexualundervisningen blivit analyserad gällande elevers delaktighet. Resultaten av denna studie är att det finns flera olika metoder och inte en specifik metod som lärare kan använda sig av för att ge eleverna förutsättningar till att bli delaktiga, och att det berör undervisningen både under planeringsfasen och vad som faktiskt sker i klassrummet. Det som genomgående främjar elevers delaktighet är att elever har möjlighet att kunna påverka innehållet och utförandet av undervisningen, trygghet i klassrummet i form av både vilka arbetsformer som används och att elever inte riskerar att bli dömda av varandra, anpassning av moment och att man kan minimera fokuset på att bli betygsatt. Elever har ett stort intresse i att lära sig mer om ämnet och ska sexualundervisningen kunna vara aktuell i dagens samhälle så krävs det att elevers tankar och verklighet får en betydande roll, vilken delaktighet har stor potential till att göra detta möjligt.