Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Attityder till homosexualitet har förändrats i positiv riktning mot ett ökat accepterande. Förändringarna i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Skolan tar inte upp frågan i undervisningen utan är mer inriktad på att förhindra diskriminering. Den kristna högern har förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Den ska vara neutral i den offentliga skolan. Amerikaner har fortfarande i sin privata religiösa tro en betydande förankring i skapelsetron. I bibelbältet görs försök att balansera de båda uppfattningarna. I en jämförelse av undervisningen mellan USA och Sverige finns betydande skillnader. Utvecklingsteorin och en helomfattande sexualundervisning har en starkare ställning i Sverige.

Hösten 2022 infördes den nya läroplanen Lgr 22 som kom att ställa nya krav på sexualundervisningen i Sverige. Denna nya läroplan skapades främst i syfte för att ge lärare en klarare bild på hur de ska arbeta med sexualundervisningen för att tydligare lyfta olika elevers identitet samt hur viktigt det är med samtycke. Syftet med denna studie är att förstå hur lärare arbetar för att implementera det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i klassrummet idag samt vilka problem och hinder som uppkommit i och med implementeringen. Detta syfte uppfylls genom att jag genomförde intervjuer med sex stycken lärare som arbetade inom Växjö kommun. I sorteringen av det empiriska materialet kodades och analyserades underlaget utefter hur lärare arbetar idag samt deras problem och utmaningar i och med implementeringen. Resultatet av analysen visade att lärare dagligen implementerar kunskap kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i sitt arbete. Införandet av Lgr 22 sker genom varierande arbetssätt så som att kolla på filmer eller läsa skönlitterära böcker. Genom att visa filmer och läsa i helklass kan läraren skapa en diskussion och få fler elever att känna sig inkluderade. Lärarna förklarar att de upplever att den största utmaningen med det nya ämnesområdet är att lyfta det vid rätt tidpunkt så att eleverna lyssnar och förstår. Vidare menar lärarna att den största förändringen i arbetet ligger i att inkludera alla elever så att ingen känner att de har en identitet som inte passar normen eller att den familjekonstellation de lever i är annorlunda. Genom implementering av sexualitet, samtycke och relationer höstterminen 2022 kan lärare lättare förstå hur de konkret kan arbeta med ämnesområdet samt förstå vilken roll de ska ha i utbildningen

Uppsatsen analyserar Sally Rooneys romaner Samtal med vänner (2017) och Normala människor (2019). Syftet med analysen är att undersöka huruvida romanerna har undervisningspotential inom området sexualitet, samtycke och relationer i en svenskämneskontext. Den litterära analysen undersöker hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i vardera roman utifrån begreppen fokalisering och tema. Den didaktiska analysen undersöker i sin tur hur romanerna skulle kunna användas inom svenskämnets ramar med mål att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang. Uppsatsen följer en tradition av kvalitativ textanalys och en hermeneutisk tolkning har gjorts av materialet till den litterära analysen, medan den didaktiska analysen tar avstamp i litteratursamtal och kritisk litteracitet. Den litterära analysen visar hur Rooney gestaltar sexualitet, samtycke och relationer genom teman som kärlek, vänskap, utanförskap, våld i relationer, sexualitet och psykisk ohälsa, och dessa utforskas genom två olika slags fokalisering. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visar att läsning av romanerna följt av strukturerade litteratursamtal ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang.

Bakgrund: Sverige har haft sexualundervisning i olika former i grundskolan i närmare 70 år. Trots den långa tiden och erfarenheten framkommer det brister som uppmärksammas både från elev- och lärarhåll. Sommaren 2022 infördes en ny läroplan i Sverige som innebar större förändringar i kunskapsområdet, Sexualitet, Samtycke och Relationer. Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om högstadielärarnas erfarenhet, upplevda kompetens och intresse för läroplansområdet Sexualitet, Samtycke och Relationer.  Metod: Studien är en kvantitativ enkätstudie genomförd under vårterminen 2023 med 57 svarande högstadielärare i Sörmland. Enkäten skickades ut i ett första skede i vårterminens start och för att öka antal deltagare ett ytterligare utskick till fler skolor i vårterminens slut. Totalt nåddes uppskattningsvis 425 lärare av enkäten. Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan olika ämneslärare huruvida de har genomfört undervisning i kunskapsområdet. Det framkommer även ett samband mellan erfarenheten av att bedriva utbildning och upplevd kompetens, liksom yrkesmässigt intresse och upplevd kompetens. Inget samband mellan upplevd kompetens och att ha blivit erbjuden utbildning i kunskapsområdet. Slutsats: Det framkommer att det fortfarande är en stor del av lärarna som inte upplever sin kompetens inom kunskapsområdet som tillräcklig. Erfarenhet av att hålla undervisningen skapar ökad känsla av kompetens. Dock skulle vara en stor nytta för eleverna om lärarna fick möjlighet till ökade kunskaper så att tryggheten att hålla utbildningen ökar. / Background: Sweden has had sex education in various forms in primary school for almost 70 years. Despite the long time and experience, shortcomings emerge that are noted by both students and teachers. In the summer of 2022, a new curriculum was introduced in Sweden that entailed major changes in the area of knowledge, Sexuality, Consent and Relationships. Purpose: The purpose of the study is to gain increased knowledge about the secondary school teachers' experience, perceived competence and interest in the curriculum area Sexuality, Consent and Relationships.  Method: The study is a quantitative survey study conducted during the spring semester of 2023 with 57 responding secondary school teachers in Sörmland. The survey was sent out in the first stage at the start of the spring term and in order to increase the number of participants, a further mailing to more schools at the end of the spring term. A total of 425 teachers were reached by the survey. Results: The results show that there is a clear difference between different subject teachers if they have carried out teaching in the knowledge area. There is also a correlation between the experience of conducting education and perceived competence, as well as professional interest and perceived competence. There is no correlation between perceived competence and having been offered training in the area of knowledge.  Conclusion It appears that there is still a large part of the teachers who do not feel that their competence in the field of knowledge is sufficient. Experience of teaching creates an increased sense of competence. However, it would be of great benefit to the students if the teachers were given the opportunity to increase their knowledge so that the security of keeping the education increases.

Undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är ett väl omdebatterat undervisningsområde under ständig utveckling. Den ständiga utvecklingen kan dels tänkas bero på den nyligen införda läroplanen, Lgy22, dels avslöjanden från tidigare forskning vilka tyder på ett elevmissnöje kring den undervisning eleverna fått möjlighet att ta del av. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur verksamma lärare och deras elever uppfattar den undervisning i sexualitet, samtycke och relationer som ges inom ämnet naturkunskap samt hur Lgy22 influerat arbete. Detta för att försöka skapa en bild av de faktorer elever upplever påverka undervisningen. Studiens resultat tar utgångspunkt i semistrukturerade lärarintervjuer samt elevenkäter vilka analyserats med hjälp av en interpretativ fenomenologisk analysmetod. Enkäterna och intervjuerna möjliggjorde en inblick i de båda studiegruppernas livsvärldar där lärarnas erfarenheter skildrar de många möjligheter samt utmaningar undervisningen inbegriper medan elevernas upplevelser förtäljer vilka utav lärarnas undervisningsval som tycks mer eller mindre önskvärda när det kommer till att organisera en godtycklig undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Framgångsfaktorer har kunnat konstateras i form av organisatoriska möjligheter vilka belysts av lärarna och bekräftats av eleverna, dels ett diskussionsorienterat arbetssätt, dels ett undervisningsinnehåll som tar hänsyn till elevernas önskemål. De utmaningar lärarna upplevde undervisningen inbegripa, bland annat med anknytning till okunskap kring elevernas tidigare erfarenheter samt en oro att diskussionerna kan inkräkta på det personliga, tycks däremot inte influera elevernas upplevelser av undervisningen och detsamma gäller den nya läroplanens inverkan på naturkunskapslärarnas arbete. Utifrån elevernas upplevelser synliggörs även en tydlig korrelation mellan undervisningens innehållsliga variation och upplevda förbättringsområden. Föreliggande studie kan med andra ord ses som en tillgång när det kommer till att organisera undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer.

This study explores the complexity of sexual education within the curriculum of religious studies. It examines various aspects such as student well-being, teacher perspectives on instruction, and parental attitudes toward the subject. The integration of sexual education into religious studies has advantages for students’ overall well-being but it also faces challenges due to the diversity of beliefs within religious frameworks. Teachers’ views on integration vary, and parental attitudes further complicate the picture. The study aims to understand the current state of sexual education by examining students’ perspectives and evaluating the resources available to teachers. In our search for references, we focused on gaining insights from both students affected by the current state of sexual education and teachers instructing the subject. Using databases such as Education Research Complete ERC, ERIC via EBSCO, SwePub and incorporating scientific reports and literature, we aimed to answer our questions. The findings indicate that teachers encounter challenges due to a lack of materials and knowledge, making it difficult for them to adapt and implement changes in sexual education within religious studies.

The purpose of this essay is to investigate the construction of sexuality in Swedish school libraries through the lens of Foucault’s concept of power/knowledge. Five libraries were investigated, using two kinds of method: discourse analysis of titles, classification codes and subject headings of sex education materials, and qualitative interviews with librarians working at each of the libraries. Most sex education materials were classified within the medicine section, illustrating the continued authority of medical discourse in matters concerning sexuality. Books for younger audiences were often written for either boys or girls, reproducing a binary understanding of gender. Most library collections had a larger number of books written for girls, indicating that girls’ sexualities are subjected to a higher degree of discipline compared to boys’. Collections illustrated two combating discourses about female sexuality, one focusing on problematic aspects of sexuality such as rape and sexual abuse, the other constructing female sexuality as connected to lust and pleasure. Sex and love were constructed as intrinsically linked though the frequent use of the word “love” in titles and the concurrence of the subject heading “love” with “sex” or “sexuality”. Indexation patterns made LGBTQ-people stand out as exceptions to the heterosexual norm. Informants had differing views on what they thought should be part of their libraries’ sex education materials. Some mentioned a range of different subjects; others emphasized the need for “basic” books. When asked what materials they would not purchase informants mentioned pornographic, racist, violent and otherwise “offensive” materials. Most informants did not actively promote the libraries’ collections of sex education materials apart from signposting certain books. Regardless of the level of cooperation between teachers and librarians none of the informants had ever participated in the schools’ sex education classes. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies.

<p>Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 <em>Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling</em> samt <em>Undervisningen om sex och samlevnad</em>, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.</p><p>Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet. De brister som finns inom sexualkunskapen är bland annat bristen på samverkan mellan lärare, styrningen från ledningsgrupp och rektor samt samverkan över ämnesgränserna.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring. Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet. De brister som finns inom sexualkunskapen är bland annat bristen på samverkan mellan lärare, styrningen från ledningsgrupp och rektor samt samverkan över ämnesgränserna. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Denna studie undersöker hur sexualupplysning och sexualundervisning i TV producerar, reproducerar och utmanar föreställningar om sexualitet och genus. Det empiriska materialet består av tre programserier från Utbildningsradion samt två säsonger av Fråga Olle i Kanal 5. Programmen producerades och sändes mellan 1998 och 2004. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av genus- och queerteori, där genus och sexualitet betraktas som producerade genom diskurs. Analysen visar hur programmen använder sig av två olika men sammanlänkade perspektiv. Det första är ett bejakande perspektiv där sexualitet presenteras på ett positivt sätt. Det andra är ett riskperspektiv, där faror och negativa aspekter av sexualiteten framhålls. Analysen visar vidare hur programmen bidrar till en rangordning av olika sexuella identiteter och praktiker, där somliga framstår som vanliga, naturliga och önskvärda, samtidigt som andra görs till annorlunda, onaturliga eller äckliga. Heterosexualitet och det heterosexuella vaginala samlaget innehar en normerande position genom att de är ständiga föremål för diskussion, men utan att namnges. Istället är det annorlunda eller oönskade sexuella identiteter och praktiker som benämns explicit, t. ex. problematiseras penetrerande analsex. Till skillnad från heterosexualitet namnges homosexualitet och görs till föremål för specifika program och programpunkter. / This dissertation examines the ways in which Swedish formal and informal sex education materials produce, reproduce and challenge notions of sexuality and gender. The main empirical material consists of four different series of television programmes about sexuality and relationships produced and aired between 1998 and 2004. The programmes make use of an “edutainment” approach, trying to both educate and entertain. The theoretical approach is derived from gender and queer theory by which gender and sexuality is regarded as construed through discourse. Another theoretical outline is that sexuality is subjected to stratification, in which sexual identities and practises are placed in a hierarchical order, placing some as normal and others as deviant. The analysis discloses that the programmes make use of two different but intertwined perspectives. The first is an affirmative discourse in which sex is construed as a positive phenomenon. The second is sex as a risk, emphasising what can be perceived as the destructive aspects of sexuality. The programmes takes heterosexuality for granted and therefore reinforces a heteronormative order. In contrast to heterosexuality, homosexuality is named and made into a topic for specific programmes and program items. The normative sexual practise is the heterosexual vaginal intercourse, a practise which is frequently discussed but hardly ever mentioned by name. Rather, it is unwanted or questioned sexual practises that are mentioned explicitly, among others penetrative anal sex.