Denna studie avsåg att få insyn i och analysera hur lärare upplever att utomhuspedagogiken påverkar elevernas deltagande och deras förmåga att befästa kunskap. Mot detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, Hur påverkas elevernas interaktioner av utomhuspedagogik? Hur upplever läraren att utomhuspedagogiken påverkar hur elever befäster kunskaper? På vilket/vilka sätt upplever läraren att utomhuspedagogiken kan vara ett komplement till klassrumsundervisning? Metoden som användes var semistrukturerade online-intervjuer med två verksamma lärare från naturskolor, två verksamma lärare från grundskolan, en verksam förskollärare samt en professor inom utomhuspedagogik. Urvalsmetoden var ett målstyrt urval och avgränsades till de lärare som ansågs lämpliga att bidra till forskningsfrågorna. Analysmetoden som användes i denna studie var en tematisk analys som identifierade huvudteman: deltagande och befästa kunskap.    Studiens resultat visade att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken bidrog till fler interaktioner mellan elev-elev och lärare-elev. Vidare så visar studiens resultat att lärarna upplevde att elevernas förmåga att befästa kunskap förbättrades. Slutligen så visade studiens resultat att lärarna upplevde att utomhuspedagogiken kompletterade ordinarie klassrumsundervisning då den gav eleverna en koppling mellan det teoretiska, praktiska och fysiska lärandet. En intressant upplevelse hos lärarna som tyvärr inte kunde analyseras inom ramen för denna uppsats var att hälften av lärarna upplevde att utomhuspedagogiken gynnade elever som var i behov av en kombination av utomhus – och inomhusundervisning. Detta kan möjligtvis vara en intressant vidare forskning.

Som moderna människor lever vi idag i ett samhälle med högt tempo, en digital livsstil och ständig uppkoppling som leder till en ohälsosam livsstil. En högpresterande kultur där den digitala världen har en stor plats i våra liv med ett konstant flöde av händelser och information, en parallell värld som aldrig vilar. I en storstad som Stockholm samsas många funktioner på samma yta och innefattar en miljö med många intryck och signaler för oss som människor att förhålla sig till och för vår hjärna att sortera. Behovet av att finna en lugn tillvaro och en paus i vardagen för rekreation och återhämtning är stor. I mitt examensarbete har jag jobbat med dessa frågor som problematik och utgångspunkt. Visionen har varit att skapa en plats i förebyggande syfte för denna problematik, och genom det skapa en plats för kontemplation. Detta har resulterat i en i form av modern stadspark och kontemplativt rum ett av Stockholms mest centrala och trafikerade stadsrum, Brunkebergstorg, där de arkitektoniska greppen och upplevelsen genom våra sinnen av den gestaltade miljön har används som ett distraherande gestaltningsgrepp. / In todays society, we live live in a stressful environment with a high pace, with a digitalism that leads to an unhealthy lifestyle. A world where performance and high results is used as a high status symbol, we live with a parallel digital world with constant flow of information that never rests. In a capital city like Stockholm, many functions and gatherings of people are taking place in the same area wich results in a lot of information and signals for our minds to process. The need for recreation and break in the everyday -life is greater than ever before.  In my thesis, I have worked with these issues and problems and starting point. The main goal has been to create a space to prevent these issues and furthermore create a place aimed for contemplation. As a result, my design takes form as a modern citypark in one of Stockholms most busy parts of the city, Brunkebergstorg. A contemplative space where the experience through our senses has been used as a distaction of our minds.

Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

AbstractTitel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus.Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT).Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och är baserad på personliga intervjuer och observationer. Vi intervjuade åtta grundskolelärare som arbetar inom skolår 1-3, och observerade dem under tio dagar. Resultatet vi fick genom våra intervjuer visar att alla pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik. Pedagogerna hade många idéer och visioner om hur det skulle utföras. De ansåg att utelektioner främjar inlärningen och ger mindre konflikter hos eleverna. Vi fick då reda på att det bland annat var brist på resurser och utformningen av närmiljön som gjorde det svårt för dem att genomföra sina idéer.Under våra observationer kunde vi lägga märke till att en del av pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i mindre utsträckningen än vad de egentligen önskade. Nyckelord: Utomhuspedagogik, sinnen, pedagoger, utelektioner, skolår 1-3

Arbetet bygger på fyra olika workshops med barn och vuxna som fått arbeta med lera. Olika sinnen har aktiverats respektive kopplats bort genom att varje workshop delats in i fyra uppgifter, där jag bestämt vilka sinnen deltagarna får aktivera, eller där de får fria händer att använda alla. Arbetet representeras också via en tavla fylld med lera som presenterades på Konstfacks vårutställning 2020, där betraktaren fick skapa fritt i ramen. Undersökningen utgår från ett samhälle där många omedvetna ageranden styrs av sinnenas hierarki, och där akademisering blir den enda utvägen för att höja status på yrken. Akademi som knyts an till teori snarare än praktik. Där kan vi se teori som kopplat till syn och hörsel, medan praktik kopplas till känsel. Exempel som arbetet tar upp är museikontexter där vi lärt oss titta på, men inte röra föremål. Ett annat exempel är grundskola från årskurs ett samt universitet där vi mer och mer anpassar oss till lektionssammanhang där vi tittar och lyssnar, men inte rör varken oss själva eller sakerna omkring oss. Det sinne som klassats lågt i Aristoteles hierarki av sinnen, beröring, är oftast det som plockas bort. Favorisering av sinnen är däremot väldigt individuellt och vissa mår bättre och presterar bättre av att få lita mer på sin känsel än sin syn. Medan andra trivs med att få förlita sig på sin syn så som samhället är anpassat. En viktig del av undersökningen handlar om hur barn, som inte ännu lärt sig bortse från de sinnen som hamnat lågt ner i denna hierarki, påverkas av att inte få använda sina sinnen fritt i övningar i jämförelse med hur vuxna påverkas. Syftet har därför varit att undersöka skillnader mellan barn som fortfarande är enade med alla sina sinnen och vuxna som via anpassningar efter samhällets konventioner fått lära sig att främst förlita sig på syn och hörsel. Eftersom samhällets modell i stort bygger på sinnenas hierarki så har dessa konstruktioner anpassats därefter. Resultatet ska uppmuntra variation av sinnenas aktivitet i lärandet, för att skapa ett mer inkluderande lärande.

Syftet med vår studie är att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsområdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en ämnesexperts perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med färgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och påverkat oss i årtionden. Trendutvecklingen påverkas genom skeenden i samhället vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. Färger har olika betydelser beroende på i vilken kontext de figurerar i. Den aktuella trenden inom färger är en riktning mot miljömedvetenhet samt kulörer som representerar trygghet i samhället. / The purpose of our study is to create a larger perspective and contribute to research on sensory marketing and its development through to illuminate a subject matter expert perspective. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interview with the color expert Per Nimer.Findings: Trends have existed and influenced us for decades. The development is affected by events in society, which are reflected in the psychosocial and demographic characteristics of individuals. Colors have different meanings depending on the context in which they appear in. The current trend in color is a direction towards environmental awareness and colors that represent security in the society.

This thesis project explores technologies that enable people to experience the world through animals' senses in order to spark interest in and awareness about the marine environment and its inhabitants. The project is carried out as part of a planned ocean themed science center. The purpose is to explore how a greater understanding of the marine environment can be achieved using interactive technologies. The thesis is based on a theoretical framework consisting of academic works on experience, learning in a museum context and sensory perception. Our proposed designs are a series of, primarily, wearable devices that translate sensory experiences and principles from the marine world to humans. They can be used in pedagogical situations engaging the wearer in experiences that function as starting points for discussion and reflection.

Detta arbete undersöker hur sinnen kan fungera som metod och vägledare för innebörd och uttryck i formgivningen. Genom att studera utvalda texter som behandlar ämnen så som sinnen, färg och form söker jag svar på hur sinnlig kommunikation kan te se via färg, form och konstruktion i min process i framtagningen av en möbel. Jag arbetar med mate- rialitet, kropp och färg som aspekter för en undersökning med känseln som utgångspunkt. Jag översätter min litterära research till min praktiska undersökning och gestaltning, där jag använder mig av testandet i material som metod för att forma mitt objekt. Målet är att aktivera mina sinnen i processen, för att i slutändan kunna berika någon annans sinnliga upplevelse. Det handlar om tänkandet, kännandet, allt på en gång. Arbetet kan tänkas bju- da in till en diskussion om handlagets, färgens och intentionens betydelse för formgivning- en, där jag hävdar att dessa aspekter är viktiga för ett emotionellt berörande resultat. Men även till samtal om den e ekt en möbel med sinnliga mjuka former har för vår känsla av omfamning och avkoppling. / is thesis examines how the sense of touch can function as a method and a guide for meaning and expression in the designprocess. By studying selected theories that deal with topics such as the sensous system, color perception and form, I seek answers to how com- munication through materiality, color and expression of the body can shape my process and survey as a starting point in designing furniture. Furniture that engage a conversation about the e ect sensual so shapes has for our sense of embrace and relaxation. In this work I translate my theroretical research into my practical process and design, where I engage directly in the materials as a method for shaping my object. e goal is to activate my senses in the process, in order to eventually enrich someone else’s sensory ex- perience. It’s about thinking, feeling, doing, all at once. e study can be used in a discus- sion about the importance of the engagement of the senses and the power of intention in design. I argue that these aspects are important for an emotionally touching result.

Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det. Miljön runt barnen ska locka till stimulans, men barnet måste själv få använda sin inre motivation. Inget av sinnena är viktigare, men de har olika förutsättningar. Smak-, rörelse och kroppssinnet är till exempel närsinnen och behandlar kroppen och dess närmsta möte med omgivningen. Synen och hörseln är fjärrsinnen som tar in information från långa avstånd. Generellt kan sägas att det är lätt att utforma en park som stimulerar alla fem sinnena, men svårt att utforma en som stimulerar alla delar av dem. Det är också lätt att man utgår från sig själv, och då missar man de delar där barnen inte stimuleras på samma sätt, de grupperar till exempel inte efter form som oss utan efter färg. För att nå dem måste vi alltså ta reda på hur de stimuleras. Min förhoppning är att kvalitetskriterierna presenterade i detta arbete ska kunna användas som en checklista vid planering och utformning av offentliga miljöer såsom till exempel parker. Tillämpningen prövas på slutet genom en utformning av en park efter kriterierna.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus. Utemiljön erbjuder även ett helhetsperspektiv som lockar och utmanar barnen/eleverna i deras tänkande.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur 14 pedagoger som arbetar med utomhusmatematik använder sig av utemiljön som lärandemiljö från förskolan till år fem.METOD:Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med 14 pedagoger i förskola upp till år fem.RESULTAT:Samtliga intervjuade pedagoger använder sig av utemiljön i sin matematikundervisning och pedagogerna ser många positiva fördelar med att arbeta på detta sätt. En av dessa fördelar är att det mesta material finns på plats i utemiljön. Arbetet med matematik utomhus sker oftast gruppvis. Var de befinner sig vid arbetet med matematik utomhus och hur ofta de arbetar med det varierar. Reflektion är något samtliga pedagoger arbetar med för att synliggöra barnets/elevens lärande. Pedagogerna anser att de flesta matematiska områdena så som taluppfattning, rumsuppfattning och de fyra räknesätten med fördel kan arbetas med i utemiljön.