Swedish children's reading abilities are decreasing according to the PIRLS 2021 results, which puts pressure on school librarians as they have a unique position in their work when promoting literature for children. But are school librarians’ given time during their workday to actually read the books that they are promoting? The aim of this Master’s thesis is to examine the conditions of, and the expectations on, school librarians’ own professional reading, with an emphasis on reading time at work. Research questions concern how school librarians describe their conditions for reading time and the expectations school (including students, teachers, and management) have on their reading promotion. In addition, the answers are analysed from a theory of professions perspective, where the theoretical framework consists of ideas and concepts by Andrew Abbott, Thomas Brante and Jan Nolin. The empirical data consist of eight semi-structured interviews with school librarians from different parts of the country, working at different kinds of school libraries. The main conclusions are that the school librarians all must adapt to very different conditions and expectations since there is a lack of legislation regarding the operations of school libraries. Because of this, trust between the librarian and the school management is seen as a key factor in ensuring reading time. Despite most of the librarians having reading time they still spend their free time reading for work, which has implications for the professionas a whole as their work becomes invisible.

This thesis examines school librarians’ experience regarding on how their education prepares them for the actual profession. The method used in this thesis is qualitative interviews with six school librarians. Selection criteria were that the school librarians had completed their education within the last five years, to still have their education fresh in mind. The literature background shows that it is not uncommon that the librarian degree is considered too general because it does not provide a focus on specific types of libraries. Librarians experience that working with youths and children is a skill acquired elsewhere and with colleagues. Results from this study show that school librarians experience a lack of content focused on the school library during their education. Several of the respondents think that the education is more focused on public libraries than school libraries. The respondents believe that they have a good basic academic knowledge, which makes them comfortable in their role, but they were not prepared for how difficult it can be to collaborate with other professions, such as teachers. The respondent also say that what was taught during the courses was not always applicable in practice.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de två skolornas svensklärare och skolbibliotekarier arbetar läsfrämjande på olika sätt och att förklaringen till den här skillnaden är att samarbetet är format av skolans syfte med läsning.

Uppsatsen syfte var att skapa en djupare förståelse för vad som utgör ett gott samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare i avseendet att tillämpa skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för medie-och informationskunnighet (MIK).Metoden utgick från ett kvalitativt tillvägagagångssätt och det inhämtade datamaterialet bestod av djupintervjuer med fem bibliotekarier som arbetar inom skolbiblioteksverksamheter. Samarbetsformerna mellan skolbibliotekarier och lärare analyserades genom PatriciaMontiel-Overalls samarbetsmodeller. Resultatet av analysen identifierade faktorer som begränsar och möjliggör samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier.En djupare nivå av samarbete kring MIK-aktiviteter förekom endast hos en av skolbibliotekarierna. Samtliga andra respondenter upplevde svårigheter att komma längre än ett grundläggande samarbete. Faktorer som ansågs centrala för ett fungerande samarbete vid MIK-pedagogik var kommunikation mellan lärare och skolbibliotek, organisering inom skola, ledning och bibliotek,engagerad rektor och dessutom fanns det en vilja att utbilda lärare för att effektivisera MIK-arbetet mot elevernas måluppfyllelse. Faktorer som ansågs vara begränsande för samarbetet var tidsbrist, överbelastning, resursbrist, brist på utvärdering och ett motstånd bland lärare att jobba med skolbiblioteket.

School librarians working with reading promotion daily meet challenges regarding literature and reading from students. This requires for school librarians to know how to handle these daily challenges. This thesis aims to examine what challenges boys and girls respectively express regarding the school librarians work with reading promotion. This thesis also aims to examine what strategies and/or practices school librarians apply to meet these challenges. Seven semi-structured interviews were carried out with school librarians working in Swedish public and private schools. The results were analyzed using the sociocultural perspective on learning by Roger Säljö. The conclusion shows that a few school librarians see differences in the challenges presented by boys in comparison to girls while the other school librarians don’t notice any specific differences in challenges. The conclusion also states that the strategies and practices applied depends on the challenges presented and that there are some common strategies and practices among the school librarians. Some of these strategies and practices include involving the students in the library and reading promotion work, book talks, and reading focused projects.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning synliggöra det samarbete som förekommit historiskt mellan svensklärare och skolbibliotekarie. I syftet ingick också att undersöka hur svenskläraren använder skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs i områden som rör medie- och informationskunnighet, läsförståelse och vid läsfrämjande insatser. Fråge-ställningarna är därför riktade mot hur en samverkan har förekommit historiskt mellan svensklärare och skolbibliotekarie samt hur skolbiblioteket fungerat som en resurs för svenskämnets undervisning. Vi har undersökt grundskolans senare del, årskurs 7–9. För att besvara syfte och frågeställningar blev den utvalda metoden en systematisk litteraturstudie. I studien presenteras olika infallsvinklar. Dessutom diskuteras skolbibliotekariens roll ur ett historiskt perspektiv, hur tidigare forskning har definierat yrkesrollerna, ur ett läsfrämjande perspektiv samt hur en skolbibliotekarie kan inta en stöttande roll i frågor som berör elevens läsutveckling i svenskundervisningen. Det studien presenterar är tankar och idéer från olika forskare som indikerar att svenskläraren bör nyttja skolbiblioteket och skolbibliotekarien mer frekvent och att detta bör systematiseras. Vidare visar studien att skolbibliotekets förutsättningar varierar kraftigt mellan olika skolor. Resultatet visar att det historiskt har varit svårt att mäta hur mycket samverkan mellan svensklärare och skolbibliotekarie som faktiskt förekommit. En annan viktig aspekt i resultatet är att många svensklärare önskar samverka med skolbibliotekarien men att det ofta förekommer hinder på vägen, några av dessa hinder kan vara tids-brist, bristande engagemang samt att en samverkan ej prioriteras på ledningsnivå. De slutsatser som presenteras visar att det bland annat är en svår process att involvera skolbibliotekarien i den dagliga undervisningen och att det således kan uppstå svårigheter i att utnyttja den digitala kompetens som skolbibliotekarien besitter då detta kräver gemensam planering mellan svenskläraren och skol-bibliotekarien. Den sista slutsatsen som dras i studien berör rektorns ansvar, och att det är denne som ansvarar för att säkerställa att det finns tid och möjlighet för samplanering mellan de båda yrkesgrupperna. Slutligen kan författarna tillägga att det behövs mer forskning kring hur samverkan mellan svenskläraren och skolbibliotekarien förekommer och fungerar, för att synliggöra hur de olika professionerna kan nyttjas på ett sätt som gynnar elevernas utveckling.

The aim of this master’s thesis is to contribute to the research about librarians’ experiences of their challenges, learning and competence in relation to the target group of children with special needs. The two research questions this study attempts to answer are: how do librarians view challenges, their learning and their competence in the work in relation to the target group of children and young people with special needs? And: how do librarians feel that their education has prepared them or not prepared them to meet children and young people with special needs? The study’s research method is qualitative semi-structured interviews. The results of the study showed that among the respondents with different backgrounds working in Swedish libraries with one exception, the respondents agreed that it was challenging to, without any pre-understanding, know how to welcome and make library activities accessible to children with special needs and a suggestion is that there should be a course in this subject in the education for librarianship. Two respondents who worked together had found a way to meet the target group in a well-functioning way.

The aim of this bachelor thesis is to study how school librarians working in elementary and middle schools describe and obtain their competence, and how they work to make their competence visible through collaborations within the school organization. The empirical material consists of five semi structured interviews with school librarians. The theoretical framework consists of a competence model which divides competence into five different categories and the two concepts; formal and real legitimacy. The method of analysis is qualitative content analysis which is being used to code the empirical material. The result of this study shows that school librarians have a wide range of skills from all the categories in the competence model and that different sets of skills are being used depending on the work task. Reading promotion skills and social competence is especially prominent in the result. The study shows that they obtain their competence through formal education in Library and Information Science and that they continue to develop their skills throughout their professional life. The results show that the competence of school librarians are made visible for example through collaboration with teachers and that being an integral part of the school organization is vital for enabling these collaborations.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om skolbiblioteksansvarigas tillvägagångsätt vid inköp av litteratur till skolbiblioteken. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka kriterier de ansvariga för skolbiblioteken förhåller sig till vid inköp av litteratur. Resultatet visar att de ansvariga förhåller sig till budget, elevernas önskemål och representation men att det inte finns några gemensamma kriterier utan landar på de ansvarigas val. Slutsatsen blir därför att det inte finns någon ram att förhålla sig till och att det därför skiljer sig mellan de olika skolbiblioteken.

This bachelor’s thesis is written in the scientific field of library- and information science. The purpose of the study is to investigate the collaboration between teachers and school librarians from the perspective of school librarians. Six school librarians have been interviewed regarding their views on the collaboration with teachers. The theoretical framework used in this study is Montiel-Overalls Teacher and librarians collaboration (TLC) with its four models of collaborations and the big five that is described in TLC. The methods used in this study are qualitative interviews and qualitative content analysis. The study shows that collaboration takes place mostly within the models A (coordination) and B (cooperation). Some collaborations have components from model C (integrated instruction) but only one of the school librarians comes near model D (integrated curriculum). There are not much deeper forms of collaboration in the results of this study mostly due to the lack of planning and evaluate together. Limitations for collaboration between school librarians and teachers are lack of time, lack of support from the principal and ignorance from booth teachers and principals of what a school librarian can contribute to the school’s education and student’s learning in collaboration with the schools other teaching staff. All of the school librarians in this study thinks that the principals commitment is very important for legitimizing the school librarians role in schoolwork.