Regarding class transovers, there is a common problem when teachers of the first grade take over a new class. The problem is that the new teachers do not receive enough information about the pupils’ earlier knowledge from their development in school. It is also known that the writing education is one of the most important duties for teachers to teach pupils. The ability of writing thoughts into words is a source of communication between the writer and the reader. An undeveloped writing ability will cause a lack of communication for the pupils. The purpose of this study is to examine how individualizing is done at the transitions from pre-school to first grade. The study also explores how and with which methods teachers work with an individualized writing education in the subject Swedish in first grade. The study will also examine the possibilities and difficulties that can occur at an individualized writing education. I prepared three following questions to answer the aim of this study: How does the individualizing in class transfers look like from pre-school to first grade? How and with which methods teachers individualize the writing education in first grade? Which possibilities and difficulties can occur with an individualized writing education? The study is based on interviews with four pre-school teachers and four first grade teachers to get answers for this study’s aim. The study is also based on theories about transfers and individualized education. The results showed that pre-school teachers and first grade teachers do not have a clue about how the other teacher works with the pupils. The study shows that first grade teachers do not receive the information they need to individualize the education for the pupils. The results also show that all the teachers have a positive attitude to individualizing in the education, but are unable to plan individualized lessons and assignments for each student because of their lack of time and big classes.

Syftet med studien var att studera vad ett urval om fem lärare på Nya Zeeland upplevde som centralt i sitt arbete med elevers tidiga läs- och skrivutveckling inom klassrumsundervisningen och inom Reading Recovery som didaktiskt redskap. En kvalitativ metod har genomförts utifrån en deskriptiv fallstudie då studien genomfördes på en skola i Nya Zeeland. Datamaterialet bestod av deltagande observationer i form av fältanteckningar, intervjuer med fem lärare och samtal med de fem lärarna vid flertalet tillfällen under fallstudiens gång. Dokumentationen bestod av ljudinspelningar, videoinspelningar och fältanteckningar. Analysprocessen sattes igång under tiden empirin samlades in och slutfördes efter att insamlandet av datamaterialet var klart. Resultatet visade att klasslärarna såg arbetet med literacy som centralt i sitt arbete med elevernas läs- och skrivutveckling. Klasslärarna arbetade för att vissa specifika upplevelser, förmågor och känslor skulle internaliseras hos eleven för att progression skulle ske i läsandet och skrivandet. Inom Reading Recovery framträdde några fokusområden som kännetecknande för Reading Recoverylärarens arbete med eleverna. Reading Recoveryläraren observerade elevens beteenden, arbetade med strategier och utgick ifrån elevens styrkor i arbetet med eleverna. Slutsatsen i studien var att lärarna på Nya Zeeland arbetade för att eleverna skulle bli självständiga läsare och skrivare. De elever som inte nådde dit i den tidiga läs- och skrivutvecklingen fick stöd av Reading Recovery för att bli självständiga läsare och skrivare, bli redo för att klara av klassrummets undervisning och fortsätta utvecklas tillsammans med sina klasskamrater.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar: Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen? Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen? Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att det ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läs – och skrivundervisningen.

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska ramverk. Även genrepedagogikens cirkelmodell fungerar i studien som ett analysinstrument.Studien visar att läroböcker ingår i olika diskursiva praktiker, vilka tycks relatera till olika faser i cirkelmodellen. Detta tycks spela en avgörande roll för vilka möjligheter till genrekompetens inom recensionsskrivande, i studien benämnt recensionskompetens, som erbjuds i respektive lärobok. I studien beskrivs även hur läroböckerna har en tydlig implicit lärarröst, som kan tänkas påverka hur undervisningen gestaltas och vilka möjligheter till recensionskompetens som erbjuds.I studien framkommer även att nuvarande och tidigare kursplaner för svenskämnet tycks ingå i olika diskursiva praktiker och att läroböckerna tycks vara relaterade till styrdokument. Även detta ses i studien som en faktor som kan påverka de möjligheter till recensionskompetens som elever erbjuds. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför. I vår undersökningsbakgrund har vi presenterat två dominerande perspektiv på läs- och skrivlärande – det individualpsykologiska och det socialinteraktionistiska perspektivet. Beroende på vilket av dessa perspektiv som läraren tar sin utgångspunkt i får det olika konsekvenser för hur undervisningen kommer att se ut. Resultatet av vår studie visar att de lärare vi har intervjuat skiljer sig åt gällande uppfattningarna om hur den inledande läs- och skrivundervisningen bör läggas upp för att på bästa sätt gynna elevernas lärande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.