Young male vocational students are in academia described as being less interested by politics and social issues and having less knowledge regarding democracy than other students. A culture of resistance is the appellation of the specific culture that emphasise the relations between young male vocational students. Deliberately arranged teaching with deliberate qualities has shown a positive impact on students’ learning as well as being a way of working with moral issues in school. The purpose of this study is to make researches into whether deliberately arranged teaching has an impact on  the political and social interest amongst young male vocational students. A questionnaire was conducted before and after the Civics A (social studies) course. Individual interviews, where the students’ ways of expressing themselves in regards to politics and social issues were in focus, were carried out. The deliberately arranged teaching was conducted once a week during one academic year. The students were then responsible for the content as well as ensuring that they abided by the set rules for the conversation. Limited alterations regarding the students’ interest for politics and social issues were identified in the questionnaire. However, the interviews revealed that some of the students have changed their way of looking at politics and their interest has increased. The culture of resistance that usually distinguishes the behaviour of vocational students in regards to core subjects was not found as a dominating factor. The students taking part in focus groups expressed a positive response to the deliberately arranged teaching stating it was the part of the course they enjoyed the most. To be able to express their views and listen to others was highly appreciated by the students who described themselves as serious and ambitious during classes. The teachers felt that this teaching style meant that there was a focus on relations and that the didactic question about content in the course were more complicated to execute.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Title: What is important knowledge in social studies- An analyse of opinions among teachers in social studies The aim of this paper is to increase the awareness about how teachers in Social studies think about goals and substance in the subject. I also want to get a picture about what kinds of problems teacher’s experiences when teaching Social studies. My expectations told me that Social studies are complex to teach, because it derives from several university disciplines such as Political science, Economics, Sociology, Law and Geography, which I believe makes the subject harder to define and what to give priority to. Finally, I want to increase the awareness, if it seems to be any fundamental essence in Social studies as a subject. To achieve my goals with this paper I have studied relevant literature about Social studies. I also made an investigation with seven teachers who teach Social studies. The results of the investigation showed that political science is very wide and contains a lot of different areas. The basic view about Social studies varied among the investigations participants, however the majority thought that the subject should convey practical training skills and ought to, in some way, prepare students for later acts in life. The investigation also showed that the participants mainly focused on areas from Sociology and Political science and less often from Law, Geography and Economics. Finally, when it comes to the essence of the subject, the investigation showed that that democracy has a very special place. However, in what way the teachers work with and discuss democracy, vary. / Uppsatsens syfte är att öka kännedomen om hur samhällskunskapslärare tänker kring mål och innehåll i ämnet Samhällskunskap. Jag vill också få en bild av vilka problem, man kan uppleva som samhällskunskapslärare i sin undervisning i Samhällskunskap, då ämnet är väldigt komplext och härstammar från flera olika universitetsdiscipliner vilka är Statsvetenskap, Sociologi, Nationalekonomi, Rättskunskap och Samhälls/Kulturgeografi. Den varierande bakgrunden och mängden stoff kan, menar jag, eventuellt medföra stoffträngsel, prioriteringssvårigheter och att ämnet upplevs vara svårdefinierat. Slutligen vill jag få ökad kännedom om det verkar finnas någon grundläggande kärna i ämnet? För att uppnå mina syften med uppsatsen studerar jag dels studerat relevant litteratur om Samhällskunskap både ur ett beskrivande och problematiserande perspektiv. Jag genomför även en undersökning, i form av en enkät med öppna svarsalternativ, som besvaras av sju verksamma gymnasielärare i Samhällskunskap. Undersökningens resultat visar att Samhällskunskap är vitt och mångfacetterande, då undersökningsdeltagarna lyfter fram många och olika tankar kring vad som är viktigt stoff i ämnet. Synen på målen med Samhällskunskap varierar hos undersökningsdeltagarna även om majoriteten lyfter fram att Samhällskunskap skall innefatta färdighets och förtrogenhetskunskap och att man som elev skall förberedas för senare agerande i livet. Man kan utifrån undersökningen även se att de områden och begrepp som lärarna främst lyfter fram härstammar från universitetsdisciplinerna Sociologi och Statsvetenskap. Däremot lyfts mer sällan begrepp från Rättskunskap, Samhälls/Kulturgeografi och Nationalekonomi fram vilket tyder på ”stoff prioritering” i en viss riktning. När det gäller ämnets kärna kan man se att demokrati verkar ha en särskild plats inom ämnet, på vilket sätt, varierar dock. Demokratins särskilda plats harmonierar dock väl med de intentioner man har haft och fortfarande har med Samhällskunskap som ämne.

Resumen: Esta tesis tiene como objetivo general conocer la contribución de la materia de Historia en la formación ciudadana de los jóvenes. La creciente necesidad de formar a la juventud en el conocimiento del sistema democrático en el que viven y del que deben participar activamente está constituyendo un nuevo contexto de enseñanza y aprendizaje. En esta coyuntura, la enseñanza de la Historia de España en segundo curso de Bachillerato, se presenta como una importante materia para el desarrollo de la formación personal y social de la juventud, tal y como queda reflejado en sus finalidades y objetivos, donde la adquisición de competencias que fomenten su formación ciudadana y democrática aparece como una de sus finalidades principales. Para llevar a cabo esta investigación hemos contado con la participación de cincuenta alumnos de primero de grado de una representación de todas las ramas de conocimiento (Artes y Humanidades, Ciencias, Ciencias de la Salud, Ciencias Sociales e Ingenierías) de siete universidades españolas (Universitat Rovira i Virgili, Universidad de Alicante, Universidad de Murcia, Universidad Politécnica de Cartagena, Universidad de Almería, Universidad de Sevilla y Universidad Pablo Olavide). El instrumento de recogida de datos ha sido una entrevista semiestructurada donde se hace referencia tanto al conocimiento de Historia de España y su vinculación con el desarrollo ciudadano, como a una metareflexión sobre su aprendizaje. El análisis de la información se ha realizado a partir de un sistema de categorías, con cinco variables divididas en tres niveles que actúan como hipótesis de progresión del conocimiento. La codificación y el tratamiento informático de las 1690 unidades de información se ha realizado con el programa Atlas.ti. Hemos podido concluir que los estudiantes presentan dificultades para extrapolar el conocimiento histórico aprendido en las aulas de Historia a situaciones reales que les afectan como ciudadanos. Dos de las teorías que barajamos residen en la presentación fragmentada que se hace del contenido histórico y la desconexión de esta enseñanza con los problemas que actualmente vive la sociedad y de la que son partícipes nuestros alumnos. Proponemos, ante estos resultados, algunas estrategias didácticas referidas a la organización curricular de la materia en torno a problemas relevantes, fomentar la participación de los estudiantes en el aula, tomar como base las concepciones previas del alumnado y formar a un docente comprometido con su labor de educador de ciudadanos activos, participativos y democráticos.

Den här uppsatsen behandlar undervisningen i Lag och rätt på högstadiet. Syftet med min uppsats är att undersöka några samhällskunskapslärares syn på sin undervisning i Lag och rätt. Ställda forskningsfrågor är i korthet vad de väljer att undervisa om, hur dem väljer att undervisa om det och deras förhållande till läroboken. I uppsatsen undersöks även om det är någon skillnad mellan mer respektive mindre erfarna lärares syn på lag och rätt undervisningen. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra stycken semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer med två mindre erfarna samhällskunskapslärare och två intervjuer med två mer erfarna samhällskunskapslärare. Jag har även gjort en mindre jämförande analys mellan vad samhällskunskapslärarna undervisar om i förhållande till läroboken de använder sig av. Mitt resultat pekar på att de fyra samhällskunskapslärarna har en rätt så likartad bild över vad som är viktigt att undervisa om i Lag och rätt och sättet att undervisa på. Dock tycker jag mig kunna tyda att de två mer erfarna samhällskunskapslärarna har en vidare syn på området lag och rätt. Samtliga väljer att ha läroboken som en grund att stå på och gemensamt för dem är att de förhåller sig till läroboken avsnitten då läroboken behandlar processen från att ett brott begås till åtal väcks, hur en rättegång går till och olika sorters straff. / This paper deals with the teaching of Justice system in high school. The purpose of my essay is to explore some social studies teachers' views on their teaching of the law. My research questions are about what they choose to teach, how they choose to teach about it and their relationship to the textbook. The essay also examines whether there is any difference between more and less experienced teachers' views on the justice system. I have made a qualitative study of four semi-structured interviews: two interviews with two less experienced social studies teachers and two interviews with two more experienced social studies teachers. I have also made a small comparative analysis between what social studies teachers teach according to the textbook they use. My results indicate that the four social studies teachers I interviewed have a fairly similar picture of what is important to teach about the Law and Order and the way they teach. However, I seems like that the two more experienced social studies teachers have a broader view of the law area. The four teachers chose to have the textbook as a foundation and common to all is that they relate to the textbook in parts when the textbook deals with the process from when an offense have been committed to the prosecution, the trial, and different kinds of punishment.

本研究依據體驗學習理論，建構一套適用於國小社會領域教學的體驗學習教學模式，包含前導活動、情境互動、經驗反思、應用、歷程反思。為探討以體驗學習教學法進行社會領域教學的實施效果，以北部某國小四年級的四個班級學生為研究對象，三個班級為實驗組進行體驗學習教學，一個班級為對照組進行講述問答教學，進行五週的教學實驗。研究對象在實驗課程結束一週後接受研究者自編之社會領域學習成就測驗，及填答研究者自編之社會領域學習態度量表，在實驗課程結束後六個月再次填答社會領域學習態度量表。另外，在各單元課程結束後，實驗組教師分別填寫一份教學記錄與反思，實驗組學生分別填寫一份學習意見調查表。在質性資料部分，研究者除了觀察各班的教學之外，在實驗課程結束後，對四個班級的師生進行個別訪談。 研究結果主要發現：1.體驗學習有助於學生社會領域學習成就，尤其是高層次認知方面。 2.體驗學習有助於學生社會領域學習態度，尤其是興趣方面。 3.體驗學習有助於學生社會領域長期學習態度，不論是興趣、價值或信心方面。 4.體驗學習最重要的成分為情境、互動、反思。 5.不同教學風格教師均適合使用體驗學習教學法。 6.參與體驗學習教學有助於教師專業成長。 根據研究發現對教學實務提出建議如下：1.不論教師風格為何，均可使用體驗學習教學法，以利於學生高層次認知、興趣和長期學習態度。 2.體驗學習課程設計應有高情境、高互動、高反思。 3.社會領域第二學習階段強調鄉土教育，宜使用體驗學習。 4.使用體驗學習進行社會領域鄉土教學，應善用社區和家長資源。 5.與其他學習領域設計整合體驗學習課程，可解決時間不足的問題。 6.教師參與平等、互信、互助、重反思、重專業的教學行動研究團隊，有助於教師專業成長。 / The main purpose of this study was to understand the effects of merging experiential learning into social studies in elementary schools. Through literature reviews, we constructed a teaching model of merging experiential learning into social studies, including directive activity, situated interaction, reflection of experience, application and reflection of process. Three classes accepted experiential learning were categorized as experimental groups, and one class accepted teacher’s lecture as contrast group. The courses lasted for five weeks in an elementary school in northern Taiwan. All students took social studies achievement test and social studies attitude questionnaire immediately following the courses, and filled up social studies attitude questionnaire again six months after the courses. We also observed the process of the courses, and interviewed teachers and students after the courses. The main findings of this study were as follows: 1.Experiential learning can help improve students’ achievement in social studies, especially in high level cognition. 2.Experiential learning can enhance students’ attitude toward social studies, especially in interest aspect. 3.Experiential learning can promote students’ long-term attitude on social studies, no matter in interest, value, or confidence aspect. 4.The most important elements of experiential learning are situation, interaction, and reflection. 5.Teachers with various types of teaching styles can adapt experiential learning method when teaching social studies. 6.The experience from the participation of the study helps teachers’ professional growth. Finally, some suggestions were proposed based on the conclusions for further studies.

Ein abgeschlossenes Studium ist die grundlegende Voraussetzung für den erfolgreichen Berufseinstieg. Insbesondere die Absolventen geistes- und sozialwissenschaftlicher Studiengänge haben mit deutlich schlechteren Einstiegschancen zu kämpfen als ihre Kommilitonen aus den technischen und wirtschaftlichen Studiengängen. So ist nicht selten die Phase der Jobsuche länger, der Stellenumfang geringer und das Einstiegsgehalt niedriger. Dabei haben Geistes-, Sozial- oder Erziehungswissenschaftler Fähigkeiten und Stärken, die in der Gesellschaft, aber auch in Teilen der freien Wirtschaft gebraucht werden. Entsprechend existiert ein weitaus breiteres Spektrum an Einstiegsmöglichkeiten, als es vielen Studierenden bewusst ist. Deshalb bietet die vorliegende Broschüre Informationen zur Berufsorientierung und Ansätze für einen erfolgreichen Berufseinstieg. Wir wollen Erfahrungen, die in der Realität getestet sind, bündeln und weitergeben, um dem Leser Zeit und Frust in der Phase des Berufseinstiegs zu ersparen. • Der Inhalt der Broschüre orientiert sich an folgenden Fragen: • Was können Geisteswissenschaftler (besser als andere Absolventen)? • In welchen Berufsfeldern oder Branchen werden diese Fähigkeiten gebraucht? • Welche Zusatzqualifikationen sind sinnvoll? • Welche Herausforderungen kommen in der Phase des Berufseinstiegs auf Absolventen zu und von welchen Institutionen kann ich Unterstützung erwarten?

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

媒體素養教育的發展在近十年已成為各國積極推動之重要教學內涵，由於媒體教育目的在啟發學生對於媒體的感知與思辨能力，一般而言，較沒有固定的教材與教學模式，故過去現場教師對於媒體教育一直存有實踐之困境，在九年一貫教育體制與教學方法的變革下，對於媒體教育而言，提供了更多的融入契機與教學空間，本論文主要之研究目的在發展媒體素養融入九年一貫社會學習領域七到九年級之能力指標與教案範例，藉以拉進學理論述與現場教師教學行動的距離，搭起理論與實踐的橋樑。 本研究之研究設計主要依循課程發展程序，首先採文獻調查與事實探究的方式，對英國、加拿大、澳洲與美國現有之媒體素養教育在社會領域能力指標的實際發展狀況進行瞭解，比較各國間的差異，並對照我國媒體素養之發展需求與社會學習領域現有之教科書內涵，結合相關理論背景，以及我國之社會與教育情境，思考可行的選擇，發展與建議我國媒體素養融入社會領域之能力指標與學習內涵。 經初步建立能力指標發展雛議後，依課程設計步驟將指標所欲達到之能力要求與媒體素養學習目標轉換為可行之教案範例，並經專家、學者評鑑後，修正教學目標、教學活動設計、與學習單建議等，最後完成十四個教案範例，教學內涵以教育部公告之媒體素養白皮書的五大核心為基礎，並結合各教科書社會領域之課程，在七到九年級的學習階段中，各年級均有二至三個教學主題，並配合公共電視所製作的教學媒體資源進行教學，希冀以此作為媒體教育現場教師教學應用之參考。 / The development of media literacy has been a focus of governments around the world in recent years. Since the goal of media literacy is to enlighten the students on sense of media and ability of critical thinking, there is no fixed material and teaching pattern for that. In the past, on-site teachers were stuck with the realization of media education. With the revolution of Grade 1-9 Curriculum system and teaching methods, it provides more opportunities and spaces for media literacy. The goal of this research is to integrate the media literacy into the competence indicators and sample teaching plan of Grade 7-9 of curriculum on social studies learning areas, in order to shorten the distance between theoretic statement and action of teaching and bridge the theory and practice. The design of this research is based on the curriculum development. First of all, we investigate the current situation of media literacy on competence indicators in social studies learning areas in Great Britain, Canada, Australia, and U.S. by literature review and fact exploration. The development plan and advices on the integration of media literacy into competence indicators and learning intension in social studies learning areas are proposed based on comparison of different country’s situation, development requirements and current teaching materials of our country, related theories, and current social and education conditions of our country. After the initial establishment of competence indicators, we try to convert the ability requirement and learning goal of media literacy appointed by the indicator into viable sample teaching plans according to the curriculum deign procedures. After the assessment by specialists and scholars, the teaching goal, schedule, and suggestions will be modified and 14 sample-teaching plans will be formed. The teaching intensions include the five core concept listed in the Literacy Education White Book published by the Department of Education in 2002. 2-3 teaching themes are set for the teaching of Grade 7-9, combining with curriculums of different textbooks. The teaching is implemented together with the public TV teaching programs. Hope our research is helpful for the on-site teacher of media education.

Thesis (Ph. D.)--Miami University, Dept. of Educational Leadership, 2008. / Title from second page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 112-121).