Syftet med examensarbetet var att beskriva äldre personers upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’. Författarna valde en kvalitativ design. Intervjuer genomfördes för att beskriva information om deltagarnas upplevelser av att ha deltagit i projektet ’Äldre på vift’ i Nässjö kommun. Sammanlagt deltog 10 deltagare i studien mellan 70-90 år. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Slutsatsen är att samtliga deltagare fick positiva upplevelser som känslan av ökad delaktighet, känslan av ökat välmående och en ökad tro på den egna förmågan vilket bidrog till en aktivare vardag för många. Deltagarna upplevde hela projektet som ett lyft i vardagen då man fick komma ut mer om dagarna och få möjligheten att delta i sociala aktiviteter i grupp tillsammans med andra. Vidare uttryckte deltagarna en stark förhoppning om att projektet ’Äldre på vift’ borde få fortsätta även i framtiden för att fler äldre också ska kunna få ett lyft i vardagen. / The aim of this study was to describe how older people experienced their participation in the project ’Äldre på vift’. The authors chose to use a qualitive design. Interviews were conducted in order to obtain descriptive information from the participants’ experiences of the project ’Äldre på vift’ in Nässjö county. The overall number of participants in this study were 10 older people aged 70-90 years old. The content analysis of the interviews were conducted in accordance with content analysis as described by Graneheim & Lundman (2004). The conclusion of all the participants were that they all got positive experiences, for example increased feeling of participation, increased feeling of well-being and an increased belief in their own self-capacity which contributed to a more active every day living. All of the participants experienced the project as to be rewarding as an elevating in their every day life. They all put an emphasis on the importance of being able to participate in group activities outside of their home. The participants also wished to see the project ’Äldre på vift’ to be continued in the future so that more older people like them could get a elevating in their every day life.

Bakgrund: Äldre personer är en växande grupp i samhället. Förluster och minskat socialt nätverk är en naturlig del i denna fas av livet. Att leva i social isolering kan leda till stora hälsoproblem. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus kan användas till stöd för äldre personer i utförandet av meningsfulla aktiviteter som ett led i att motverka social isolering. Syfte: Att kartlägga och beskriva aktivitetsfokuserade åtgärder för att motverka social isolering hos äldre personer med fokus på utfall. Metod: Studiedesignen var scoping review. Datainsamling gjordes genom litteratursökning i databaserna: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed och Psycinfo samt manuella sökningar vilket resulterade i tio inkluderade artiklar. Resultat: Artiklar från fyra länder och med olika designer identifierades. Målsättning och syfte med interventionerna var varierande och tre olika underteman identifierades: Motverka social isolering och/eller ensamhet, Stärka och bibehålla god hälsa och livsstil samt Öka delaktighet och samhörighet. Resultatet indikerar att aktivitetsfokuserade interventioner och dess utfall kan motverka social isolering hos äldre personer. Slutsats: Aktivitetsfokuserade åtgärder bidrar med en minskad känsla av ensamhet, ökad upplevelse av samhörighet och ett större aktivitetsengagemang. Det kan därför finnas ett behov av fler arbetsterapeutiska interventioner då gruppen äldre personer i social isolering ökar men ytterligare forskning behövs. / Title: Activity-focused interventions to counteract social isolation in elderly people.Background: Elderly people is an increasing group in society. Losses and reduced social networks are part of aging. To live in social isolation can lead to major health issues. Occupational therapists focus on activities can be used to support elderly people in the performance of meaningful activities as a part of counteracting social isolation. Purpose: To map and describe activity focused interventions to counteract social isolation in elderly people with focus on outcome. Method: A scoping review was used. Data collection was done by literature search in the databases: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed and Psycinfo and manual searches which resulted in ten articles. Result: Articles from four countries and with different designs were identified. The goal and aim of the interventions varied and three sub-themes were identified: to prevent social isolation and/or loneliness, strengthen and keep good health and lifestyle and increase participation and fellowship. The results indicate that activityfocused interventions and their outcomes can counteract social isolation in elderly people. Conclusion: Activity-focused interventions contribute with a reduced feeling of loneliness, increased experience of belonging and a greater activity engagement. There may be a need for more occupational therapy interventions as the group elderly people in social isolation increases but further studies are required.

Syftet med studien var att undersöka äldres upplevelser av deltagande i promenadgrupp innan och under covid-19 pandemin och om deras fysiska aktivitet hade påverkats, då gruppaktiviteter kan bidra till en positiv hälsoinsats för hälsosamt åldrande. Metoden för denna studie var en kvalitativ ansats som tillämpades för att få en fördjupad förståelse för undersökningen och deltagarnas upplevelser. Ett strategiskt urval tillämpades för att få ett så innehållsrikt material som möjligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer till fyra informanter från en privat promenadgrupp och för att analysera data användes en manifest klassisk innehållsanalys. Resultatet visade att den privata gruppen anpassade promenaderna och sociala aktiviteterna utefter restriktionerna och de äldre upplevde ett välbefinnande under covid-19 pandemin. Det visade också att de fysiska aktiviteterna medförde att promenadgruppen kände sig stark både psykiskt och fysiskt. Promenadgruppen via PRO upphörde under covid-19. Slutsatsen visar att den privata promenadgruppen har kunnat fortsätta med sina fysiska aktiviteter och att de inte har påverkats av covid-19 pandemin. De upplever att gruppaktiviteterna bidragit till social gemenskap och välbefinnande.

Improved living conditions have extended the lifespan and health of the elderly, necessitating more social activity in later years. The Elderly Reform has tasked municipalities with tailoring services for the elderly, considering their socio-economic, health, and cultural contexts. Municipalities aim to create meeting points for those over 65, fostering social interaction, activities, and friendships. This study examines the elderly’s experiences and the significance of these meeting points for their social life. Aim of the study is to create an understanding of the significance that the elderly perceive municipal meeting points have for their social life. The method used was semi-structured interviews with respondents who have turned 65 and who are actively participating in activities arranged at a municipally run meeting point for the elderly. The results show that meeting points constitute a social field and a point of orientation in the elderly’s social life, offering security, relationship building, and social context.  The conclusion of the study shows that the municipal meeting points hold a positive significance for the social lives of the elderly, based on the opportunity for social context and structured everyday life

No description available.

Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen.  Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon.  Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering.  Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte. / Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men.   The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers.  Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.