<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.</p><p>Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.</p><p>Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska. I historia och religion var barnens uppfattningar om vad de lärt sig mer vaga, speciellt inom religion. Förhållandet mellan lärares mål med undervisningen och elevers uppfattningar om vad de lärt sig visar på en större ”samsyn” i historieundervisningen än i religionsundervisningen.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

<p>Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.</p><p> </p><p>Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.</p><p> </p><p>Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.</p>

Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur består av två beståndsdelar; kulturinnehåll samt kulturuttryck. Dessa beståndsdelar påverkar varandra kontinuerligt. Kulturinnehållet består av fyra kärnelement; grundläggande antaganden, värderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehåller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck. Det sistnämnda, verbala uttryck kommer inte redovisas i denne uppsats då det är irrelevant för undersökningen.   Faktorer som kommer beröras är grundarens roll inom en organisation, detta då denne har ett stort inflytande på kulturen inom organisationen, dess utveckling samt implementering hos de anställda. Även ledarens roll har betydelse för organisationskulturen då denne i sitt ledarskap kan påverka den verklighetsuppfattning de anställda har. Varumärket är en annan faktor som har stor betydelse för kulturen. Om organisationen lyckats skapa ett starkt och eftertraktat varumärke påverkar detta de anställdas verklighetsuppfattning om organisationen, men också omgivningens verklighetsuppfattning. Även organisationens ålder, eventuella subkulturer samt socialisation är faktorer som tas upp i uppsatsen, dess betydelse samt hur grundaren kan använda dem för att skapa en eftertraktad organisationskultur. De frågeställningar vi utgått från är dels vilka faktorer en grundare använt sig av för att skapa en eftersträvad organisationskultur. Samt i vilken grad grundaren lyckats implementera en eftersträvad organisationskultur på arbetsplatsen.   Undersökningen är kvantitativ då vi har för syfte att mäta den empiri vi undersöker. Organisationen där undersökningen utförts är ICA Maxi. Där har en intervju genomförts med grundaren samt en dags miniobservation för att ge oss en inblick i kulturen. Dessa två metoder har haft som syfte att vara förundersökningar till den kvantitativa undersökningen som utfördes vid organisationen, då en totalundersökning gjordes med samtliga anställda.

Abstract Porsfelt, Dan (2001) Management trainee – Möten med förhinder. Written in Swedish with an English summary. ISSN: 1402 – 1544, ISRN: LTU - DT - - 01/24 - - SE, Institutionen för Arbetsveten-skap, Luleå Tekniska Universitet 2001:24. This doctoral thesis in Human Work Science is a study of the participants in a management trainee program, carried out in a large Swedish company in 1997-1998. The aim of the thesis is to formulate theory around the complexity of a secondary socialisation process where organ-isational culture is externalised and internalised and individual self-identities of leaders-to-be in organisations are developed. The thesis is based on an ethnographic description of the entry of six newly graduated economists into an organisation, called ‘Distro’, and their encounters with existing organisational cultures. The data material has mainly been gathered through par-ticipant observation in the everyday life in the organisation, but also in events outside the or-ganisational frame. An official pan-organisational culture with its related stories, cultures of the shop-floor and a managerial culture in the regional organisation are described, as well as the development of the self-identities of the management trainees in relation to these cultures. The partiality of the internalisation of the different organisational cultures and the conscious acting in contrast to aspects of the internalised managerial culture is emphasised and the great complexity of the transition- and socialisation processes in the specific case is pointed at. This complexity is most likely to exist also in similar cases. The complexity is understood as a room of differences or room of relations. A number of circumstances, demands, structures, possi-bilities, values and practices in relation to one another constructs a sort of zone for reflection and as a consequence also development, movement and action. This zone is labelled interspace. Interspace is thus, a theme that, in different forms, can be found in the previous descriptive chapters of the thesis. The interspace simultaneously makes learning and development of both individual and, in the end, the organisation, possible as it may hinder the individual objective career or that of a group. It is, as a consequence, important for individual or groups finding themselves in the interspace to try to manage the impression that the interspace does not exist. Management trainee programs as a social phenomenon is, finally, seen as an aspect of a pro-fessionalisation process on the work place level, and as a modern institution colliding with post-modern values in the elite groups normally recruited to such programs. Keywords: socialisation, internalisation, organisational culture, micro culture, subculture, leadership, management, trainee, management training, management learning, transition, self-identity, pro-fessionalisation Dan Porsfelt, School of Social Sciences, Växjö University, SE-351 95 VÄXJÖ, Sweden. E-mail: Dan.Porsfelt@svi.vxu.se

This is a panel study of 148 students between the ages of 16 and 19 who are enrolled in a three year practical nursing education programme. The aim of the study is to investigate the socialisation process into the nursing world by studying specific attitudes towards nursing, elderly people and general life values and beliefs. Another aim is to locate this groups position in the nursing education context. Part of the study is a description of differences between registered and practical nurses. Some of these are their professionalism, their attitudes to knowledge, their respective trade union actions and the development of a hospital culture. The development of a separated and a coordinated education route for registered and practical and nurses is also analysed. Data for the panel study were collected every year by questionnaires and groups discussions. The results show that the majority of the students are empathetic towards patients. The majority have also had difficult experiences during their student nursing practice associated with their encounter with death. Two out of five students spend a considerable amount of time with elderly. Most respondents experience a sense of security from the elderly and feel that what they have to say is important. Approximately 30 percent of the students give helping the elderly as the reason for entering the practical nursing programme. However, only about 11 percent want to work with the elderly in their future jobs as practical nurses. The majority of the students feel that life is meaningful and almost half of them regard their future prospects as bright. The only apparent connection between different attitudes is the one between religious belief and wanting to work with old people. A larger share of religious students are prepared to work in old age care. Summing up, most of the youths enjoy contact with elderly but few want to work with caring for them. / <p>Diss. av båda förf. Umeå : Univ., 1997</p> / digitalisering@umu

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar. Resultatet visade istället att faktorer så som eventuella syskon, syskonens ålder och kön samt föräldrarnas medvetna genustänk gentemot sina barn, var av stor vikt gällande barnens uppfattning om vilka leksaker som är kopplade till vilket kön. / The aim of this study is to show whether boys and girls at the age of five have gender stereotyped views about toys or not, and if their views can possibly be linked to the parents educational level. In order to answer this question we carried out a picture based study amongst 11 children in a preschool located in a town in Sweden. The parents also answered a survey with questions regarding their background such as siblings, toys, friends, educational level and work. The results showed that the parents’ educational level has little or no impact on the children’s answers in the study. Sibling or lack of siblings seems to be of bigger significance. But also if the parents have gender in mind when buying toys and clothes to their child. These two factors seem to be the most significant ones in relation to how the children associate different toys with gender and toys in our study.

El objetivo del estudio es analizar la configuración cognitivo-emocional de los alumnos superdotados; y ofrecer pautas de respuesta educativa según el perfil cognitivo. Los participantes han sido 187 alumnos (edades 5 a 12 años). Los instrumentos utilizados han sido: escala de de nominación profesores; Test Aptitudes Generales y Diferenciales (Yuste y otros, 2001); Test de Pensamiento Creativo (Torrance, 1974); el Early School Personality Questionnaire y el Children's Personality Questionnaire (Porter y Cattell 1990); Test Autoevaluativo Multifactorial de Adaptación Infantil (Hernández y Hernández, 2002); y la Batería de Socialización (Silva y Martorell, 1989). Los resultados indican que son 162 quienes manifiestan alta habilidad según la tipología propuesta por Castelló y Batlle (1998).Los datos indican, por un lado, que los superdotados tienen un perfil de personalidad configurado con puntuaciones promedio; por otro, no manifiestan problemas de adaptación y tanto los padres como los profesores perciben una óptima socialización de estos alumnos. / guidelines for a suitable educational response according to the pupil's cognitive profile. 187 pupils from 5 to 12 years of age took part on this study.The used instruments were: a teacher's nomination scale, an IQ test (Batería de Aptitudes Generales y Diferenciales, BADyG, Yuste et. al 2001), Torrance Test of Creative Thinking (Torrance, 1974), Early School Personality Questionnaire y el Children's Personality Questionnaire (Porter y Cattell 1990); self reported Multifactor Adaptation Test (Hernández y Hernández, 2002); and Socialization Battery (Silva y Martorell, 1989). The results show that according to the Battle and Castelló model (1998), 182 participants of 162 were identified as gifted or talented pupils. The data show, on one hand, that gifted students present personality factors scores within the average and, on the other hand, they do not show maladjustment problems as both parents and teachers perceive they (gifted pupils) have optimal levels of socialization.

Els assentaments de gambians, tal com succeeix amb la majoria dels assentaments d'immigrats, tendeixen a la concentració en zones determinades. Per aquest motiu, aquesta tesi se centra en les comarques de Girona, perquè és on s'hi troba l'índex més alt d'aquesta població de tot l'Estat espanyol i es posa el focus d'atenció als municipis de la demarcació que acullen més gambians, concretament Banyoles, Olot i Salt. De la mateixa manera, aquesta tesi vol introduir específicament el grup ètnic soninké o sarahule, bàsicament perquè a la demarcació de Girona és l'ètnia majoritària. Abans d'ubicar els assentaments, ens endinsem en el context d'origen dels immigrats gambians, posant èmfasi especial en l'escolarització a Gambia i també en les migracions soninké. Un cop analitzem els assentaments, ens aproximem a les trajectòries migratòries gambianes, així com en les estratègies que s'utilizen per portar a terme el projecte migratori, l'accés als canals d'informació sobre l'existència de diferents destins on hi ha oportunitats de treball, etc. Ens aproximem també a la integració dels immigrats gambians a la demarcació de Girona fent una aproximació de la inserció d'aquest col·lectiu en la societat de destí, abordant diferents vessants de la seva integració laboral, espaial, entre d'altres. Una integració que dependrà tant del resultat de la voluntat individual de cada immigrant, com també dels serveis que possibilitin la integració, així com de l'accés als propis mecanismes d'integració que té la nostra societat (accés al treball, a un habitatge, etc.) Molts dels immigrats gambians instal·lats a les comarques gironines tenen i han tingut fills i filles, podent parlar, per tant, d'una "segona generació" de gambians. Es fa una aproximació als fills i filles d'aquest col·lectiu introduint-nos en la socialització d'aquests nens i nenes, en els valors dels pares i mares en relació amb l'educació dels seus fills i filles, als canvis en l'estructura familiar un cop realitzat l'assentament en el país de destí i en les relacions de la familia amb amics i parents del mateix grup ètnic. Es fa una anàlisi de la situació escolar dels tres municipis d'estudi, analitzant la distribució d'alumnat d'origen estranger en aquests municipis, així com les estratègies educatives dels mestres que escolaritzen alumnat d'origen gambià. Es posa èmfasi especial en una estratègia bastant seguida pel col·lectiu gambià, fonamentalment d'ètnia sarahule, que ha estat la d'enviar els fills i filles a Gàmbia per temporades lllargues. / Gambian settlements, like the majority of immigrant settlements tend to be concentrated in certain determined areas. This study is centred on the province of Girona for this very reason, and because it is where the highest number of this group of people are to be found. This focuses special attention on three towns within the Girona province which have large numbers of Gambians, Banyoles, Olot and Salt. At the same time this thesis concerns the Soninke or Sarahole group because it is the largest ethnic group in the province of Girona. After analysing the context of origin of these immigrants (placing special emphasis in the schooling in Gambia), we investigate the migratory strategies of the Gambian immigrants as well as the strategies which they use to undertake their migratory project, such as the social networks which the migrants use, access to information channels about different destinations where there are work opportunities, etc. We also look at the integration of Gambian immigrants in the country of settlement. In short, an approximation is made as to the insertion of this collective into the society of the country of destination, and covering the different aspects of their integration: work, religion and spatial relationships among others. Many of these immigrants have, and have had children, and therefore a "second generation" of Gambians can now be referred to. This thesis focuses special attention on the lives of the children within this collective; investigating their socialisation, the values of their parents in the upbringing of their children, the changes of family structure once settlement has been established in the country of destination, the relationships of the family with friends and parents of the same ethnic group and their schooling in the Girona province. Emphasis is placed on a strategy followed by the Gambian collective, mainly the Sarahole ethnic group, which is that of sending children to Gambia for long periods of time.