The aim of this paper is to examine the construction of problems with gambling as a social problem. We have through a document study examined the intertwined causes, consequences, actors and solutions related to gambling and how twentyone Swedish municipalities define gambling through their official strategies. In regard to rather recent changes in the law (SFS 2001:453) with added responsibility to the municipalities, gambling is now a part of addiction. Our results show that few regulatory documents mention causes behind gambling disorder and most of the municipalities focus on solutions. The choice and use of terms seems to vary and to what extent they mention gambling as a part of their social work. We have also observed that a conjunction between mental health issues and gambling problems are described as both cause and consequence, which appears necessary to be recognized during treatment. We consider that our result also shows a possible variety in the attitudes and ideas of what a gambling addiction or abuse means for the individuals and/or the society as a whole. In summary it appears that regarding where one lives in Sweden, the care for gamblers in need of support will continue to differ.

SammanfattningI föreliggande undersökning granskas vilka likheter och skillnader som finns mellan hur socialtjänstlagen (SoL) och lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) tar hänsyn till barnets bästa. Uppsatsen utgår från ett feministiskt intersektionellt perspektiv vilket är av stor vikt för val av frågeställning, syfte och diskussion. Vidare har uppsatsen en jämförande karaktär genom att respektive lags förarbeten, lagtext och rättstillämpning sätts i relation till varandra. Jämförelsen utgår från tre kriterier; dagligt bidrag (försörjningsstöd), särskilt bidrag (höjt försörjningsstöd) samt vilka skyldigheter som är förknippade med försörjningsstödet. Vidare görs även en mer övergripande jämförelse av respektive lags syfte, historia och grundläggande principer. Undersökningen visar att barn som söker asyl inte tillförsäkras en skälig levnadsstandard då det i propositionen till LMA anses rimligt att ge människor en lägre levnadsstandard än vad som enligt SoL tillkommer en person som är permanent boende i Sverige. En hypotetisk barnfamilj som söker asyl får 7000 kronor mindre i månanden än en hypotetisk familj som erhåller bistånd från socialtjänsten. Uppsatsen visar att de skillnader som finns i hur barnets bästa införlivats SoL och LMA leder till att barn som söker asyl diskrimineras. Skillnaderna och likheterna mellan hur SoL och LMA beaktar barnets bästa analyseras utifrån det feministiska intersektionella perspektivet. Undersökningen synliggör att både barn som får bistånd enligt SoL och barn som söker asyl tillhör underordnade grupper i samhället. Dock påvisar undersökningen att barn som söker asyl är utsatta för en formell diskriminering gentemot barn som får bistånd enligt SoL. Detta innebär att den svenska lagstiftningen inte lever upp till principen om barns lika värde, artikel 2 i FN:s barnkonvention. Slutsatsen blir således att ett litet steg mot ett mer likvärdigt samhälle vore att inkludera barn som söker asyl i SoL och på så sätt tillförsäkra dem en skälig levnadsstandard. / Abstract The objective of this investigation is to review similarities and differences in how the best interest of the child is recognised in the Social Service Act (Socialtjänstlagen (SoL) and Refugee Protection Act (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). The framework of the essay is based on a feministic intersectional perspective which is of significant importance to the questions at issue, objectives and discussions. In addition, the essay compares the legislative history, legal context and application of the respective law. This comparison is founded on three criteria, i.e. financial benefit (dagligt bidrag), special support (särskilt bidrag) and the liabilities associated with such support. Finally, the essay compares the general objectives, history and fundamental principles of the aforementioned laws. The result of the investigation indicates that children who apply for asylum are not guaranteed a reasonable standard of living as the bill relating to the Refugee Protection Act (LMA) suggests that it is acceptable for asylum seekers to have a lower standard of living than those who according to the Social Service Act (SoL) are permanent residents of Sweden. An imaginary asylum seeking family with children is given SEK 7,000 less a month than an imaginary family with children on financial benefit under the Social Service Act. The essay shows that the differences between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) lead to discrimination of children seeking asylum. The differences and similarities between the Social Service Act (SoL) and Refugee Protection Act (LMA) have been analysed from a feministic intersectional perspective. The result of the analysis indicate that children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL) and asylum seeking children originate from subordinate groups in the society. However, it is also evident from the investigation that asylum seeking children are formally discriminated in relation to children receiving financial benefit under the Social Service Act (SoL). As a result, the Swedish law does not comply with Article 2 of the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) which specifies that there should be no discrimination between children on the basis of the status of their parents. In conclusion, a small step towards an equal society would be to include asylum seeking children in the Social Service Act (SoL) and thus, guarantee them a reasonable standard of living.

The aim of this study was to analyze how social workers in an elder administration in Sweden handle empowerment and needs for people with dementia and what ethical dilemmas the social workers could experience with these clients. The result is based on qualitative interviews where eight social workers had the opportunity to describe their work with elder people with dementia. Five main subjects were identified in the interviews: empowerment, strategies, dilemmas, force and knowledge and understanding in the organization. The analysis of these themes helps us to understand how the social workers in their profession handle different situations and dilemmas which can arise in their daily work. The conclusion from the result and the analysis was that the most frequent dilemmas for the social workers in their work with people with dementia was the clients unwillingness to receive help, relatives’ and other professions’ ignorance about empowerment and also when relatives wanted to make decisions for the clients. The result showed that the social workers used extensive motivational work for the clients with dementia in order to handle their empowerment and needs. The social workers requested that the relatives and the staff who work with elder people should have more knowledge about the empowerment for the clients. / Syftet med studien var att förstå hur biståndshandläggare i en äldreförvaltning i Sverige hanterar äldre demenssjukas självbestämmanderätt och hjälpbehov samt vilka etiska dilemman de kan ha i arbetet med dessa brukare. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer där åtta biståndshandläggare haft möjlighet att med egna ord beskriva hur ärendehanteringar med äldre demenssjuka brukare kan se ut. Fem huvudteman identifierades i intervjuerna vilka var: självbestämmande, strategier, dilemman, tvång samt olika kunskaper och förståelse i organisationen. Analysen av dessa teman bidrar till att förstå hur handläggarna i sin yrkesroll hanterar situationer och dilemman som kan uppstå i deras praktiska vardag. Slutsatsen utifrån resultat och analys är att de främsta dilemman som biståndshandläggarna möter i arbetet med demenssjuka brukare är brukarnas ovilja att ta emot hjälp, oförståelse om självbestämmanderätten hos anhöriga och övriga professioner samt när anhöriga vill ta beslut åt brukarna. Utifrån empirin kunde vi se att biståndshandläggarna använde sig av omfattande motiveringsarbete med de demenssjuka brukarna för att hantera deras självbestämmanderätt och hjälpbehov. Något som handläggarna efterfrågade var mer kunskap om självbestämmanderätten bland äldreförvaltningens hemtjänstpersonal och anhöriga till brukarna.

<p>The aim of the study was to examine the background and prerequisites for social services responsibility for carers according to the carers’ section in the Social Services Act. How the legislation is perceived and implemented in practice was also studied. The study’s theoretical basis was jurisprudence and the sociology of law. Preparatory work and other sections of importance for the interpretation of the carers’ section in the Social Services Act were also scrutinized. Interviews with four municipal politicians and four local civil servants were conducted. Various factors which affect the prerequisites for the social services duty of care towards carers were identified in the study. By studying the direct effects of legislation various indirect effects were also highlighted. The results showed that legislation is a weak instrument of control in municipalities’ planning and implementation of support for carers. Therefore social services responsibility for carers is unclear and imprecise. For carers themselves it is difficult to know what support they can demand or ask for from social services – municipalities have to offer support for carers but the carers’ section does not give carers any legal right to support.</p>

Syftet var att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten upplever sina förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar. Sju handläggare från sex kommuners vuxenenheter deltog i kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att de flesta informanter upplever sig ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete på ett adekvat sätt. Detta uppgavs bero på såväl individuella som kontextuella faktorer. Resultatet visade även att informanterna arbetar på olika sätt och att få använder rekommenderade metoder. Informanterna angav att de i första hand överväger om klientens hjälpbehov kan tillgodoses genom öppenvårdsinsatser. En majoritet uppgav sig ha tillräckliga kunskaper om spelproblem, den reviderade socialtjänstlagen och socialtjänstens utökade ansvarsområde. Samverkan med hälso- och sjukvården beskrevs vara utmanande. Den främsta fördelen med lagändringarna uppgavs vara möjligheten att hjälpa fler människor. Studiens viktigaste slutsatser var att förebyggande arbete och samverkan mellan olika huvudmän bör prioriteras i högre utsträckning. / The aim was to examine how social workers perceive their prerequisites to work according to the social services act regarding gambling addiction. Seven social workers from six municipalities were interviewed in a qualitative study. The result showed that most feel that they have good prerequisites due to both individual and contextual factors. The results also showed that the informants work differently and that few use recommended methods. The informants stated that they primarily consider whether the client's needs can be met through outpatient care. A majority stated that they have sufficient knowledge of gambling problems, the revised social services act and the social services' expanded area of ​​responsibility. Collaboration with health care was described as challenging. The main benefit of the legislative changes was stated to be the opportunity to help more people. The study's most important conclusions were that preventive work and collaboration between authorities should be prioritized.

<p>Our study has its starting point in the Swedish social legislation (Socialtjänstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship. Our results shows that the social workers contact the informal kinship before they do a placement, they have positive attitudes towards these types of placements, they have similar understandings of who should be considered in the informal kinship, they do this consideration in most cases and many circumstances has an impact on this consideration. To get a deeper understanding of the results we analyzed them with social constructivism and the sociology of law.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen. Litteraturen som ingår i studien redogör dels för handlingsutrymmet som existerar inom socialsekreterarnas arbete och hjälper till att få en djupare förståelse för kontexten inom organisationen. Tolkningsramen innefattas även av den diskussion som förs angående socialsekreterarnas kompetens inom uppföljningsarbete. Resultatet från intervjuerna visade att socialsekreterarna i varierande omfattning utför det uppföljningsarbete som lagen föreskriver men att i socialförvaltningarnas organisationer prioriteras inte uppföljningsarbetet. Respondenterna i studien anser sig ha bristande kompetens och att de har svårt att se sitt eget handlingsutrymme i uppföljningsarbetet.</p> / <p>The purpose of this paper is to research how social workers manage to follow up cases with children placed in foster homes, their guardians and the foster homes. To meet this purpose a qualitative method has been used. The study is founded upon eight different interviews. Four with social workers who deal with children exclusively and four with social workers who deal with foster homes, within eight different districts/municipalities. Earlier research has shown shortcomings in the way social welfare follow up cases with children placed in foster homes, the guardians and the foster home. The government has introduced regulations in chapter 5, first section of the Swedish security law to stress the responsibilities that the social welfare committee has during an ongoing foster care placement. The background literature included in this study describes what possibilities social workers have in their work situation, and helps to gain a deeper understanding of the context within the organization. It also includes the ongoing discussion about social workers’ knowledge of how to follow up cases in a correct way. The interviews that this study is founded upon shows that the social workers meet the regulations, that the law prescribes for this area, of varying degree. To follow up cases in a correct way is not prioritized in the organization of the social welfare administrations. The respondents in this study do not believe that they have enough knowledge and have difficulties seeing what possibilities their work situation gives them when it comes to following up cases.</p>

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>

Our study has its starting point in the Swedish social legislation (Socialtjänstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship. Our results shows that the social workers contact the informal kinship before they do a placement, they have positive attitudes towards these types of placements, they have similar understandings of who should be considered in the informal kinship, they do this consideration in most cases and many circumstances has an impact on this consideration. To get a deeper understanding of the results we analyzed them with social constructivism and the sociology of law.

SAMMANDRAG C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08. ”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar riskerar att förlora vårdnaden om sina barn” Handledare: Jeanna Lantz Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor. De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård. Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också barnets egen vilja särskilt viktig.