Syftet med denna kvalitativa intervju- och observationsstudie är att undersöka tre grundskolelärares erfarenheter av feedback i skrivundervisningen. För att studera detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och deltagarobservationer. Frågeställningarna syftar till att besvara vad den utvalda gruppen lärare i årskurs F-3 har för erfarenhet av feedback för skrivutveckling, samt vilka för- och nackdelar eller eventuella utmaningar lärarna upplever med att ge feedback. Enligt Skolverket (2019a) påverkas elevers lärande på olika sätt beroende på vilken feedback de får, och eftersom feedback har en sådan viktig roll i skrivundervisningen finns det ett stort behov av mer responsforskning (Black & William, 1998). Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och förhåller sig till reflekterande erfarenhet. Resultatet från studien visar att samtliga grundskolelärare arbetar med feedback under skrivutvecklingen med sina elever. Lärarna anser dessutom att feedback bör vara en naturlig del under skrivprocessen. Genom att individanpassa feedback, i den uträckning som går, får lärarna syn på vart varje elevbefinner sig i sin skrivutveckling. Det åligger samtliga lärare att individanpassa den feedback som ges. Ett ytterligare resultat är att lärarna anser självbedömning och feedback i interaktion mellan elev-lärare och elev-elev är gynnsamma för elevernas skrivutveckling.

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

No description available.

Bakgrunden i denna studie tar avstamp i den sociokulturella teorins tankar om hur barn lär i samspel med andra, de digitala verktygens betydelse i arbetet och grunder för vad som stimulerar barns språkutveckling. Denna teori valde vi då vår empiri tydligt visade att de yrkesaktiva pedagogerna utgick från detta. Syftet och våra frågeställningar grundade sig i ett eget intresse för digitala verktyg och språkutveckling där vi ville undersöka närmare hur de digitala verktygen kan stärka barns språkutveckling. Vi valde att använda oss av intervju som metod i denna studie då det skulle ge oss information om ämnet utifrån praktiska och verkliga erfarenheter från yrkesverksamma pedagoger. Litteraturen och forskningen vi tagit del av är både studentlitteratur och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barns språkutveckling kan främjas genom ett språkstärkande arbetar med digitala hjälpmedel. Detta utifrån att pedagogen planerar för ett lärande och att verktygen används i specifika syften som följer läroplanens mål och att de genomförs i samspel mellan barn och närvarande pedagoger. Det visar sig också utifrån våra informanters svar att det finns oändliga möjligheter med de digitala verktygen och att med hjälp av pedagogens kreativitet kan arbetet planeras på många olika sätt.

Denna kvalitativa studie hade till syfte att undersöka förskollärarnas arbete med de kommunikativa stödfunktioner som finns i det språkliga arbetet. Förskollärarnas förhållningssätt togs till hänsyn för att få ett mer tydligt svar till de olika forskningsfrågor som var avsedd för denna studie. Det som undersöktes i studien var kommunikativa stödfunktioner som förskollärarna använde under sina undervisningstillfällen samt deras kunskaper inom området. Metoderna som användes i studien var, observation med anteckningar samt kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från två olika förskolor som röstinspelades. Ena förskolan befann sig i ett höginkomstområde och den andra förskolan befann sig i ett låginkomstområde. Datainsamlingen analyserades med hjälp av transkribering, kategoriseringsanalys samt tematiska analys. Sociokulturella teorin som Vygotskij förde fram är den som används i studie. Denna teori innefattar att barn och förskollärarna lär sig bäst i samspel med varandra. Detta var vår teoretiska utgångspunkt för studien. Resultatet för studien var att förskolorna använde kommunikativa stödfunktioner som tecken som stöd, konkret material som handdockor, verbala språket samt sång som de hade gemensamt. Både förskollärarna arbetar inkluderande med kommunikativa stödfunktionerna. Det vill säga att arbetssättet gynnar alla barn. Förskolorna ser vidareutbildningar som positiva och utvecklande för deras kunskaper inom de kommunikativa stödfunktionerna. Skillnaden mellan förskolorna var att ena förskolan använde bild som stöd samt hörslinga.

Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anser utmärker en god relation till elever och hur lärare upplever att relationer påverkar elevers lärande. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur lärarna arbetar relationsskapande i och utanför klassrummet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare från olika gymnasieskolor i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av sociokulturella teorin.   Respondenter var eniga om att goda relationer är viktiga. En god relation handlar om förmågan att se alla elever, om respekt, tillit och förmågan att ha kul. I klassrummet upplevde respondenterna att många elever vill att man är nyfiken på dem. En god relation skapas när det finns ett intresse för eleverna, när de är delaktiga och när det finns en kommunikation. Det är okej att vara personlig men relationen ska inte vara privat. Goda relationer utanför klassrummet var av lika stor vikt. Det relationella mötet startar redan i korridoren menar respondenterna. Mentorskapet är en viktig del i relationsskapandet då det handlar om att vara tillgänglig för eleverna. Relationen lärare har till sina elever påverkar inte betyget men påverkar möjligheten till att prestera och därigenom visa att man kan nå högre betyg.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap kring hur förskollärare ser på utforskandets betydelse för barns lärande. Studien utgick från ett kvalitativt perspektiv och metoden som användes var intervjuer med sex verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare ser barns utforskande i förskolan som betydelsefullt för deras lärande. Barn utforskar hela tiden och drivs av deras nyfikenhet samt lust att lära. Utforskandet är ett sätt för barn att förstå och upptäcka diverse företeelser i sin omvärld. Förskollärarna stöttar barnen i deras utforskande och främjar deras utveckling och lärande genom att ställa öppna frågor samt uppmärksamma deras visade intressen.

Många elever i dagens svenska skolor har matematiksvårigheter. Det leder till att de inte klarar kunskapskraven i ämnet. En av de största anledningarna till elevers matematiksvårigheter i ämnet matematik är att eleverna har matematikängslan. Syftet med denna studie är därför att få kunskaper om lärares och rektorers syn på hur skolan arbetar med elever som har matematikängslan. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två olika skolor. Resultatet av studien visar att lärare och rektorers syn på arbetet med elevers matematikängslan skiljer sig i vissa avseenden. Det kan leda till att synen på hur skolan ska arbeta för att motverka matematikängslan hos elever skiljer sig mellan lärare och rektorer. Resultatet i studien visar att lärarnas arbetssätt för att motverka matematikängslan hos elever är att de arbetar med positiv respons och hur de kommunicerar matematik. Rektorernas syn på hur lärarna ska nå elever med matematikängslan är att öka lärarnas kompetens med exempelvis kompetensutbildningar. Samtidigt är lärarnas uppfattning att de vill få mer stöd i form av ökade resurser, som exempelvis en extra vuxen i klassrummet. Studiens slutsats är att det finns indikationer på att lärare och rektorer inte är överens om hur ett arbete med elevers matematikängslan borde se ut och gå till. / There are many pupils in Swedish schools who have mathematical difficulties, which means that they don’t meet the knowledge requirements. One of the biggest reasons for pupils' mathematical difficulties in mathematics is that the students have mathematic anxiety. The purpose with this study is therefore to gain knowledge about teachers’ and principals’ views on how the school work with pupils who have mathematics anxiety. To find out how schools work with this we have conducted semi-structured interviews with teachers and principals at two different schools. The result of this study shows that teachers and principals don’t agree in their views on how to work with pupils’ mathematics anxiety. Because of this there are different views on how to counteract pupils’ mathematics anxiety. The result of this study shows that the way teachers are teaching today to counteract the pupils’ mathematic anxiety is that they work with positive response and how they communicate mathematics with the pupils. The principals’ view of how teachers should approach pupils with mathematic anxiety is to increase teachers’ competence. At the same time, the teachers’ view is that they want to be given more support by increased resources, such as an extra adult in the classroom for example. The conclusion of this study is that we see indications that teachers and principals don’t agree about how they should approach pupils with mathematics anxiety and how to work with them.

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.