Bakgrunden till studien har sin utgångspunkt i innebörden av specialpedagogens uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Eftersom dess innebörd inte är preciserat i något styrdokument kan det leda till olika förväntningar och föreställningar. Syftet med studien är att ta reda på hur specialpedagoger tolkar och beskriver kvalificerad samtalspartner och rådgivare i praktiken samt vilka förutsättningar till att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare som behövs. Metoden kvalitativa intervjuer med frågeguide baserad på öppna frågor till specialpedagoger verksamma inom förskola och grundskola F-6 användes för att ta reda på hur specialpedagogerna definierar och uppfattar sitt uppdrag och sin roll att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Resultatet visar att specialpedagogerna urskiljer specifika drag med att vara en kvalificerad samtalspartner, vilket innebär kvalité och kompetens medan rådgivare innebär snabba lösningar och ”quick fix”. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna ser alla samtal som positiva då ett råd kan utvecklas till ett kvalificerat samtal. De menar att bemötande, förhållningssätt, tillit och relationsskapande är grunden till förändringsarbete där specialpedagogernas kommunikationsförmåga är ett verktyg i samtal. Resultatet visar också att om specialpedagogers uppdrag och roll ska förankras i praktiken som kvalificerad samtalspartner och rådgivare behövs mandat, förtroende, tid och organisation. / The background to the study is based on the meaning of the special educator's assignment and role as a qualified dialogue partner and adviser. Since its meaning is not specified in any policy document, it can lead to different expectations and perceptions. The aim of the study is to find out how special educators interpret and describe qualified dialogue partners and advisers in practice as well as what conditions to be qualified dialogue partners and advisers are needed. The method qualitative interviews with question guides based on open questions for special educators active in preschool and elementary school F-6 were used to find out how the special educators define and perceive their assignment and their role as a qualified dialogue partner and adviser. The result shows that special educators distinguish specific features of being a qualified dialogue partner, which means quality and competence, while advisers mean quick solutions and quick fix. The result further shows that special educators see all conversations as positive as a counsel can be developed into a qualified conversation. They believe that attitudes, approach, trust and relationship-building are the basis for change work where special educators' communication skills are a tool in conversation. The result also shows that if special educators' assignments and roles are to be established in practice as a qualified dialogue partner and adviser, mandate, trust, time and organization are needed.

Specialpedagoguppdraget tolkas och beskrivs olika inom olika verksamheter. Detta kan leda till att specialpedagoguppdraget kan upplevas otydligt vilket i sin tur kan vara ett hinder för specialpedagogen att både beskriva och lyfta fram sin specialistroll. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens uppdrag inom en Barn- och ungdomshabilitering samt vilka förutsättningar specialpedagogen har  att samverka med professioner inom ett team på en habilitering. Frågorna som ställs är: Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag av en enhetschef samt tre specialpedagoger på en habilitering? Hur beskrivs specialpedagogens samverkan med andra professioner inom en habilitering? Vilka eventuella hinder och möjligheter beskrivs i samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner? Metoden som använts i denna studie har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är intervjuer och fältobservation. Fyra intervjuer har genomförts, en enhetschef och tre specialpedagoger, där alla fyra arbetar inom samma habilitering. Därutöver har en fältobservation genomförts. Studien har utgått ifrån sociokulturell teori med inslag av ekologisk systemteori då det finns flera likheter mellan dessa teorier. Båda teorierna lyfter fram vikten av sociala, historiska och kulturella omständigheter och vilken miljö människor befinner sig i som har betydelse för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag inom en habilitering beskrivs otydligt ur ett historiskt perspektiv från år 1950 fram till idag. Det finns svårigheter att beskriva specialpedagogens specialistuppdrag gentemot ett generalistuppdrag inom habiliteringen även idag. Studien visar att det finns hinder i samverkan med professionerna på habiliteringen om professionerna är osäkra och låsta i sin specialistroll. Samverkan är effektiv och skapar möjligheter för bra samverkan när specialpedagogen och de olika professionerna har kompetens om varandras kunskapsområden. Studien visar att respekt, tillit, trygghet och klara ändamål för teammöten leder vidare till fungerande samverkan med familjer som har barn med funktionsnedsättning. Studien visar också att specialpedagogens uppdrag på en habilitering kan tydliggöras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) samt examensordningen (SFS 2017:1111). / The special educator’s role is perceived and described differently in different areas of institutions. This could lead to the consequence of the special educator’s role being perceived as unclear, which in turn can be a challenge for the special educator to both describe and enhance its role. The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding the special educator’s role within a specific Child and youth habilitation center as well as which prerequisites the special educator possess to cooperate with various professions within a team at a habilitation center. The questions asked are the following: How is the special educator’s role described by the manager of a unit and three special educators at a habilitation center? How is the special educator’s cooperation with other professions within a habilitation center? The method used in this study has a qualitative perspective. The methods that have been used to find the answers of the study’s purpose and framing of questions, are interviews and field observations. Four interviews have been conducted, one manager of a unit and three special educators, where all four of them are working at the same habilitation. Thereof, a field observation has been conducted. The study has been made from the perspective of socio- cultural theory with the additions of ecological system theory, as there is a plethora of similarities between these theories. Both theories enhance the importance of the social, historical and cultural implications and which environment humans find themselves within that is impactful to their development and teaching. The results show that the role of a special educator at a habilitation is described as unclear from a historical perspective from 1950 to today. There are difficulties in describing the role of a special educator’s specialist role in relation to a generalist role at habilitation centers as of today. The study shows that there are challenges for cooperation between the professions at the habilitation center, if the professions are uncertain and locked to their specialist role. Cooperation is effective and creates the possibility for good cooperation when the special educator and the different professions possess competence about each other’s roles. The study shows that respect, trust, safety and clear goals for team meetings lead to improved cooperation with families that have children with disabilities. The study also finds that the special educator’s role at a habilitation center could be explained more clearly specified in the Higher Education Ordinance (SFS 1993:100) as well as the Exam Ordinance (SFS 2017:1111).

The purpose of this study is to bring clarity and knowledge as to how two headmasters organise the development of their respective schools as well as how we as special educator can enable the students to take part in this development work. The methodology of this study – and theoretical preconditions are founded in a phenomenological perspective combined with educational organisation theory. The empiric data has been gathered through surveys as well as interviews with students and school administrators. The data is analysed and documented through identified quotes to find meaning and variation in the level of student participation. The result shows the students in the 9 th grade feel they have influence as well as taking part in the development of the schools. Simultaneously, the students inform that the implementation should happen at an early stage for the students to maintain an engaged interest in this. Furthermore, the study shows that the special educator profession at the school that took part in the survey is a strong and an important resource. / Syftet med föreliggande studie är att bringa klarhet och kunskap i hur två rektorer organiserar skolutveckling samt hur vi som specialpedagoger kan möjliggöra att eleverna blir delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Studiens metodologiska – och teoretiska utgångspunkter grundar sig i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med pedagogisk organisationsteori. Empirin har samlats in genom enkäter samt intervjuer med elever och skolledare. Materialet har analyserats med utgångspunkt i identifierade citat för att finna meningsbärande enheter som syftet att finna variationer i fenomenet delaktighet. Resultatet visar att de tillfrågade eleverna i årskurs 9 känner att de har elevinflytande och delaktighet över skolutvecklingen. Samtidigt framhåller eleverna att implementeringen av utvecklingsförslagen måste ske i ett tidigt stadium för att eleven ska finna intresse för engagemang. Studien visar även att den specialpedagogiska professionen på de undersökta skolorna är stark och en viktig resurs.

Syftet med vår studie var att söka kunskap om hur specialpedagoger som arbetar mot förskola i en kommun i mellersta Sverige uppfattar det låga antalet specialpedagoger. För att besvara vårt syfte har följande frågeställning utformats; hur uppfattar specialpedagogerna det låga antalet specialpedagoger som arbetar mot förskola? Vi har använt oss av en kvalitativ metod innehållande semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger i en kommun i mellersta Sverige för att besvara frågeställningen. Intervjuerna genomfördes via länk på grund av rådande pandemi. De teoretiska utgångspunkterna i studien var den sociokulturella teorin samt det relationella och kategoriska perspektivet. Den sociokulturella teorin har använts med utgångspunkten att individer lär av varandra i en gemensam kontext samt att de relationella och kategoriska perspektiven ökar förståelsen för specialpedagogers arbetsmetoder. Vid genomförandet av studien har Vetenskapsrådets etiska rekommendationer följts. Vår dataanalys resulterade i en kategori med tre underliggande teman som besvarade vår forskningsfråga. I resultatet illustreras de tre teman som framkommit i analysen av citat från intervjuerna med specialpedagoger. Efter resultatavsnittet följer en diskussion angående metodval samt de teman som framkommit i relation till tidigare forskning. I studiens slutsats svarar vi mot studiens syfte utifrån två perspektiv samt att frågeställningen besvaras. Även vidare forskning kommer att beröras i studiens slutsatser.

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research.  A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

Det är vanligt att lärare kommer i kontakt med och undervisar elever som befinner sig i socioemotionella svårigheter. Många lärare känner sig otillräckliga eftersom de finner arbetet med elever i socioemotionella svårigheter som utmanande. Det här har bidragit till att vissa lärare förhåller sig negativt till inkludering. När lärare känner sig otillräckliga finns möjlighet att söka hjälp från specialpedagoger. Därmed blir det betydelsefullt att veta vilka förväntningar lärare har på specialpedagogen. Syftet har varit att utforska hur lärare uppfattar socioemotionella svårigheter och hur de förhåller sig till inkludering. Vidare var syftet att undersöka vilka utmaningar lärarna möter i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter samt vilka förväntningar som finns på specialpedagogen. Denna uppsats har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare. Intervjuer genomfördes via röst- samt telefonsamtal. En tematisk analys har tillämpats och de specialpedagogiska perspektiven har använts som analysverktyg. Lärarna framhöll både positiva och negativa aspekter med inkludering gällande elever i socioemotionella svårigheter. Däremot framkom ett mer positivt förhållningssätt om lärarna gavs bättre förutsättningar att genomföra inkludering. Lärarna framhöll det som utmanande att undvara tid åt att hjälpa elever i socioemotionella svårigheter och anpassa undervisningen till deras behov, parallellt med övriga klassen. Den hjälp som förväntades av specialpedagogen önskades ske huvudsakligen genom olika former av samtal. / It is not unusual that teachers come in contact with students who are in socioemotional difficulties. Many teachers feel inadequate while working with students in socioemotional difficulties as they find it challenging. This has contributed to the fact that some teachers have a negative attitude towards inclusion. When teachers feel inadequate, there is the opportunity to seek help from special educators. Thus, it is important for the special educator to know which expectations teachers have on the special educators. The aim of this study was to explore how teachers perceive socioemotional difficulties and how teachers relate to inclusion. Furthermore the aim of this study was to explore what challenges teachers face when working with students in socioemotional difficulties and what expectations there are on the special educator. A qualitative approach has been adopted in study and semi-structured interviews have been conducted with teachers. Interviews were conducted by voice and telephone calls. A thematic analysis has been applied and the special educational perspectives have been used as an analysis tool. The teachers emphasized both positive and negative aspects with inclusion, regarding students in socioemotional difficulties. However, a more positive attitude emerged if they were given better prerequisites to implement inclusion. Teachers emphasized that it was challenging to spend time helping students in socio-emotional difficulties and adapt the teaching to their needs, in parallel with the rest of the class. The help that was expected of the special educator was wanted mainly through various forms of conversation.

Detta examensarbete handlar om hur sju specialpedagoger uppfattar kvalité och undervisning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur sju specialpedagoger uppfattade begreppet kvalitet i förskolan samt hur begreppet undervisning i förskolan uppfattades. Datainsamlingen har gjorts med kvalitativa intervjuer. Informanterna representerar ett brett urval för att få med variation i svaren. Intervjuerna har sedan analyserats i flera steg med fenomenografisk ansats. Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar tre övergripande kategorier som betydelsefulla för kvalitén i förskolan. Dessa är läroplanens betydelse, att det finns kompetent personal och fungerande arbetslag samt skolledningens betydelse. Specialpedagogerna uppfattar sin egen roll som betydelsefull för kvalitén i förskolan. Dels i arbetet kring de barn som är i behov av särskilt stöd i någon form och dels genom att vara ett stöd för pedagogerna genom att vara rådgivande, vägledande och ha handledning. Specialpedagogerna uppfattar att kvalitén i förskolan har betydelse för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn får bättre förutsättningar när kvalitén är hög och det finns tydlig struktur i verksamheten. De sju specialpedagogerna menar att undervisning i förskolan sker i alla aktiviteter under hela dagen i förskolan. Undervisning kan vara planerad men även ske spontant, viktigt är dock att pedagogerna har en medvetenhet med vad de gör och att det går att koppla till målen i läroplanen. / The purpose of this thesis is to examine how seven special educators within the sphere of special education perceives the concept quality and how the concept education is being comprehended in preschool. A qualitative approach has been chosen where interviews with seven special educators have been held. The answers have been analyzed with a phenomenographical approach. The result shows that the special education teachers find their own role important for quality of preschool, in both their work with children but also in their advisory and indicative role for the teachers at preschool. The quality in preschool has significance for children in need of special education. High quality and structure is important for the children’s ability to perform in school. The special education teachers perceive that teaching can be both planned and spontaneous.

I den här studien undersökte vi hur specialpedagoger tolkade fenomenet tillit i relation till sin yrkesutövning. Vi ville också ta reda på vilka möjligheter och organisatoriska förutsättningar för att skapa tillit de beskrev sig ha på sina arbetsplatser. Motivet till undersökningen utgick från två huvudlinjer, varav den ena var att fenomenet tillit och dess plats i skolans kultur upplevdes begränsad i tidigare forskning, trots bevis på att tillit har ett stort värde på många sätt. Den andra linjen för vår utgångspunkt var rapporter om barn och ungas försämrade välmående kopplat till skolans miljö, som för oss gjorde det angeläget att förstå och ringa in specialpedagogers arbete med fokus på fenomenet tillit. Det teoretiska ramverket vilar på en systemteoretisk (Öquist, 2018) utgångspunkt med tolkning utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska perspektiv. Då studiens syfte var ett utforskande av uppfattningar och erfarenheter, var en kvalitativ metodansats motiverad och vi valde att intervjua åtta specialpedagoger. Intervjuerna utgick från en tematiserad, semistrukturerad intervjuguide och analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultatet från undersökningen visar att specialpedagogerna menade att tillit var centralt för hela deras uppdrag, att ett relationellt förhållningssätt är förutsättningen för det, att tillit inte är något statiskt samt att tillit behövs på individ-, grupp- och organisationsnivå för att kunna fungera. Möjligheterna för att skapa tillit i skolkulturen menade de låg hos dem själva utifrån personlighet och yrkeskompetens, samt till stor del berodde på vilket synsätt lärarna på skolan hade och därmed att deras förväntningar på specialpedagogernas insats blev realistisk. De organisatoriska förutsättningarna för att skapa en tillitskultur ansåg specialpedagogerna låg på rektors ansvar och i dennes förmåga att leda elevhälsoarbetet på skolan. Utifrån resultaten drar vi slutsatser om att det behövs en tydlig ledning som för in strukturella förutsättningar för att kunna bygga en tillitsfull skolkultur där alla tar sitt ansvar. Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag för att medverka till det öppna klimat som en tillitsfull kultur har. Tillit behöver byggas på alla nivåer i skolans styrkedja och specialpedagogens bidrag till detta måste vara att finnas tillgänglig med den helhetssyn och empati som ligger i dennes kompetens. Vi menar att specialpedagogen behöver samverka med olika yrkesgrupper och leda ett arbete med att stärka olika former av tillit, utifrån Jederlunds (2021) begrepp kollegial-, kollektiv- och processtillit. Här ser vi att det finns ett behov av samsyn, där ett skifte från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv är nödvändigt och att det kräver ett större förändringsarbete som engagerar alla inom skolans organisation och som blir varaktigt.

This thesis constitutes an analysis and instructions for use of the Communi-crate resources, the 'communication crate' which is a set of specific practical tools used in working with vulnerable children and families as used in the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland and are being introduced in practice in the Czech Republic. The tools contained in this thesis are designed for use by special educators and social workers in direct work with vulnerable families, children, young persons, or even adults. All of these tools have actually been tested and proven in practice and some have been adapted from their original language versions for use in the Czech Republic. In this thesis, the resources contained in the Communi-crate are divided into logical groups and each of them is described structured into chapters accordingly. Each tool is described in more or less detail, including tips for use. Most resources are also illustrated. The case studies described have been collected from practice in the Czech Republic and in the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland. This thesis has been compiled from materials gathered by the author during foreign study visits and in seminars conducted by foreign experts in the Czech Republic in 2009 through 2014. This thesis uses analytical...

Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap. / The basis of this study is to investigate and critically examine the view on play and what action it can generate. In particular, the study aims to investigate how preschool teachers, special educators, and principals view preschool teachers' behavior, as well as how the role of the special education teacher is described in relation to preschool teachers behavior and childrens play. Previous research refers to preschool teachers having a need for knowledge in order to act in a supportive way in relation to children's play. Studies indicate that surrounding collaboration factors are crucial for preschool teachers' opportunities, where the importance of systematic thinking in organizations shows positive effects in a long-term perspective. The study assumes the systems theory perspective as well as the communication theoretical, sociological, and cultural approaches to play. Both a qualitative method in the shape of focus group interviews as well as a quantitative method by way of questionnaires have been used. Focus group interviews have been carried out with preschool teachers and special educators, and digital questionnaires with open questions for the principals. The results from interviews and questionnaires illustrates that the importance of play needs to be emphasized to enable preschool teachers to act in collaboration with special educator and principal. The results show that the preschool teacher's actions are guided by other parts of the organization that are seen as more important. Other parts that appear in the results are the need for knowledge of the meaning of adult's actions in relation to play that involves theories around play, and to lift play in the local control documents and follow-up tools that are being used.   Overall the result can be seen related to holistic thinking that can contribute to a systematic work around play in an organization. Through focus on professionals' actions regarding children's play and a proactive way of working, children can be supported in social interaction as a way to minimize the risk of exclusion.