Syftet med studien är att undersöka vilka rutiner och verktyg som förskollärarna upplever hjälper barnen med språket och vilken kunskap de besitter för att ge barnen en likvärdig utbildning. Vi har valt kvalitativa studier i form av intervjuer där vi intervjuat tre förskollärare och en logoped. För att analysera empirin har vi haft olika perspektiv inom specialpedagogik som teoretisk utgångspunkt där vi fokuserar på flexibilitet, inkludering och individualistisk utgångspunkt.Resultatet visar att förskollärarna upplever att det krävs en stor flexibilitet för att hitta rätt verktyg och arbetsmetod för varje individ men samtidigt berättar logopeden att det krävs att verksamheten anpassas utifrån ett medicinskt och specialpedagogiskt perspektiv. I intervjuerna berättar alla informanterna att det finns många verktyg att använda sig av i verksamheten men verktygen gör sig oftast bäst i rutinerna i vardagen och gärna med hela barngruppen för att på så sätt skapa en inkluderande verksamhet.

Sammanfattning/AbstractWiktorell, Paula (2018). Ordförrådsinterventioner för elever med språkstörning i högstadieåldern – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur man kan genomföra insatser för att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning samt hur insatserna kan organiseras. Fokus för litteraturstudien kommer därför att vara att undersöka de ordförrådsinterventioner som tidigare har genomförts för elever med språkstörning i högstadieåldern och publicerats. Studien kan utgöra en grund för speciallärare med inriktning mot grav språkstörning för att planera, organisera och genomföra insatser för att stärka elevernas ordförråd. Syfte och frågeställningarSyftet med litteraturstudien är att genom tidigare forskning identifiera och sammanställa interventioner som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning och genom detta öka möjligheten till skolframgångar för eleverna. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur insatserna var organiserade.•Vilka interventioner visar tidigare forskning har varit framgångsrika för att utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning?•Hur organiserades insatserna? TeoriOrdförrådet har en stor betydelse för elevers lärande och tillägnandet av nya ord utgör en stor utmaning för elever med språkstörning. Svårigheterna med att lära in nya ord och använda dem i en kontext kan påverka både elevernas akademiska möjligheter och sociala kontakter. Barn som har en språkstörning har ett ordförråd som innehåller färre ord än sina jämnåriga och deras kunskap om orden är grundare (McGregor et al, 2013). Min teoretiska ansats tar sin utgångspunkt i Schmitts (2014) teorier kring ordförrådet och dess organisation och utveckling. MetodStudien är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom den vetenskapliga forskning som har presenterats inom det aktuella området under en tioårsperiod identifiera och sammanställa insatser som kan utveckla ordförrådet hos elever i högstadiet med språkstörning samt hur insatserna har organiserats. Litteratursökningen har skett i flera steg och med stöd av PESICO-metoden som stöd för att säkerställa artiklarnas relevans för studien. ResultatI sökningen efter relevanta artiklar fann jag fyra stycken, två som handlade om en-till-en-träning tillsammans med logoped och två handlade om träning i helklass där läraren/lärarna handleddes av en logoped. Den gemensamma nämnaren för samtliga studier var att det fanns tillgång på logoped på skolorna och att de kunde se en positiv effekt hos eleverna efter interventionens slut. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna man kan dra är att det behövs mer forskning inom området som sedan kan spridas ut till skolorna. Här skulle ett samarbete mellan specialpedagoger och logopeder kunna leda till att elever med språkstörning får hjälp och stöd både individuellt och i klassrummet. I svensk skola är det inte vanligt att logopeder finns tillgängliga som stöd till elever och för att handleda lärare utan att det blir ett uppdrag för specialpedagoger och speciallärare att genomföra detta. Ebbels et al. (2016) hävdar att logopedstöd skall finnas tillgängligt för elever med språkstörning, även för äldre elever med dessa svårigheter. Nyckelordhögstadiet, intervention ordförråd, språkstörning, 13-16 år.

Studien är av intresse då det inte finns mycket tidigare forskning kring musik och flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet. Forskningen som finns inom fältet fokuserar på musikterapi och arbete med autism och Downs syndrom.Det övergripande syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap kring vilka pedagogiska insatser som görs för flerspråkiga barn inom förskolan som befinner sig i språklig sårbarhet. Studien syftar vidare till att utifrån sociokulturella perspektiv undersöka hur musiken används för att stödja flerspråkiga barn i en förskola och vilken betydelse musiken har för utveckling av barnens språk. Frågeställningar är vilka medierande redskap används i musikundervisningen på förskolan för att stödja de flerspråkiga barn som befinner sig i språklig sårbarhet samt vilken verkan uppfattar pedagogerna i förskolan att musikundervisning har för det enskilda barnet.De sociokulturella perspektiven på språk och lärande har valts som utgångspunkt för denna studie. Här ingår Vygotskijs kulturhistoriska teorier och Säljös sociokulturella teori. Utifrån dessa perspektiv sker lärandet i samspel med andra människor, vilket innebär att lärandet är beroende av det sociala samspelet. Samspel med andra är viktigt för både utveckling av det abstrakta tänkandet och barns språkutveckling. För att behandla frågeställningarna samt att få insikt i de musikaliska insatserna som används på den valda förskolan har jag använt mig av kvalitativa data insamlad genom videoobservation och öppen/ostrukturerad intervju i form av reflekterande samtal. Urvalet bestod av 4 respondenter, varav en förskollärare, en barnskötare, en resurspedagog och en rytmikpedagog.Resultatet visar att det finns en variation av fysiska och intellektuella artefakter som används i musikundervisningen på den valda förskolan och att ett medvetet arbete med barns språkutveckling ger resultat och påverkar barns sociala förmåga. Genom att aktivt delta i både planerade musikaktiviteter och i den fria leken som involverar musik utvecklar barnen en känsla av samhörighet. Utveckling av barnens kreativitet är också påtaglig i denna studie. Barnens eget musicerande, skapande aktiviteter och lekar som involverar musik är ett tecken på detta. En av konsekvenserna för musikundervisningen är också att barnen utvecklar sin fonologiska medvetenhet och utökar ordförrådet. Genom pedagogernas arbete med att introducera nya begrepp, förklara termer, prepositioner och praktisk arbeta med dessa genom dans och rörelse utvecklas även barnens koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.I examensordningen för specialpedagogexamen (SFS 2007:638) ska specialpedagogen visa förmågan att analysera verksamheten på organisations-, grupp- och individnivå. Studien har relevans för specialpedagogernas arbete när det gäller handledning av pedagogerna i arbetet med barn som befinner sig i en språklig sårbarhet. Kompetensutveckling genom handledning och kollegialt lärande, där specialpedagogen kontinuerligt följer pedagogernas systematiska arbete med det enskilda barnets utveckling och lärande i ett bredare perspektiv bidrar till utvecklingen på individnivå. Att inleda ett arbete med kartläggning av lärmiljöernas tillgänglighet (SPSM, 2016) skulle kunna vara ett adekvat sätt att höja verksamhetens kvalitet. Enligt denna modell utgör den fysiska, pedagogiska och den sociala miljön en helhet som interagerar och påverkar varandra. Utifrån organisationsnivå har specialpedagogen en viktig roll som länk mellan olika instanser och aktörer i samhället. Erfarenheter från denna samverkan på organisationsnivå främjar arbete med handledning av pedagogerna, vilket i sin tur främjar barnens utveckling och lärande.

Sammanfattning/AbstractHagbyhn, Sofi. Åkerlund, Marie (2019). Framgångsrika undervisningsmetoder för elever med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVi vill identifiera och framvisa lärares uppfattning kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder de utövar i mötet med elever med språkstörning i en tillgänglig lärmiljö kopplat till forskning. Dessutom önskar vi kunna identifiera vilka undervisningsmetoder samt vilka stödbehov som lärare uttrycker i sitt arbete med elever med språkstörning.Syfte Syftet med studien är att få fram lärares uppfattningar kring vilka gynnsamma undervisningsmetoder som de bedömer vara framgångsrika för elever med språkstörning och varför dessa undervisningsmetoder tycks vara gynnsamma.FrågeställningarVilka undervisningsmetoder använder lärare sig av i sitt arbete med elever med språkstörning?Vilka stödbehov uttrycker lärarna att de har för att kunna möta elever med språkstörning?TeoriUndersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling är någonting som sker i samspel, sett ur ett socialt och kulturellt sammanhang (Säljö, 2014). För studiens innehåll anses den sociokulturella teorin vara betydelsefull av den orsaken att det handlar om kommunikation i en social kontext, vilket har en betydande roll för det valda området grav språkstörning.MetodStudien bygger på en undersökning där tolv lärare från olika grundskolor som undervisar i årskurs 6 i svenska, har blivit intervjuade. Dessutom har för oss en ny metod- casemetodik- använts tillsammans med kvalitativa intervjuer, vilket vi bedömer vara metoder som främst har kunnat återge informanternas uppfattningar. ResultatResultatet bygger på diskussioner kring ett fiktivt case, ett underlag som har skapats för att ge informanterna ett gemensamt utgångsläge i intervjuerna. Följande tre huvudteman kunde sedan påvisas:1.Undervisningsmetoder i en tillgänglig lärmiljö2.Motivering till undervisningsmetoder3.Lärarens stödbehov utifrån elever med språkstörningHuvudtemana visar på att de tolv informanterna har en spridning i upplevelserna kring hur man kan möta elever med språkstörning, vilka undervisningsmetoder som anses är gynnsamma samt vilka stödbehov som uttrycks att de har i sitt arbete med elever med språkstörning.ImplikationerStudien visar på att det finns en förståelse och vilja hos lärare att möta elever med språkstörning. Fokus ligger på hur språk- och kunskapsinriktad undervisning kan te sig. Därtill lyfter undersökningen vilka gynnsamma undervisningsmetoder för elever med språkstörning samt vilka stödbehov som informanterna lyfter att de behöver. Handledning kring språkstörningens pedagogiska konsekvenser samt kring differentierad undervisning ser vi som det mest väsentliga för oss i uppdraget som blivande speciallärare.SlutsatserI studien framkommer vad tolv informanter anser som framgångsfaktorer i undervisningen för elever med språkstörning. Det framkommer även vilka stödbehov informanterna uttrycker att de har för att bättre kunna möta elever med språkstörning. Intervjuerna gav till resultat fram olika typer av undervisningsmetoder; Genrepedagogik, förförståelse, bildstöd, begreppskartor, digitala hjälpmedel m.fl. och sett att dessa metoder även finns förankrade i forskning. Nyckelord:Casemetodik, språkstörning, stödbehov, tillgänglig lärmiljö, undervisningsmetoder

Rosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Laurisch, Teresa (2018). Flerspråkiga elever som uppvisar grammatiska svårigheter- hur kan vi bedöma och hjälpa på rätt sätt? Speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragJag vill bidra med en litteraturöversikt som ska ge förståelse för hur språkutvecklingen hos flerspråkiga elever med språkstörning förlöper, vilka insatser för att stärka språkutvecklingen för flerspråkiga barn med språkstörning som har befunnits vara effektiva och hur dessa kan tillämpas av lärare och speciallärare. Det finns relativt mycket forskning och litteratur om ordförrådets utveckling hos flerspråkiga barn med språkstörning. Att dessa elever visar stora brister i sitt ordförråd och därför behöver träna upp det, är också ofta ett faktum som undervisande lärare är överens om. Men det är lika betydelsefullt att träna upp den grammatiska förmågan och därmed språkets formsida. Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att göra en litteraturöversikt och att utifrån den skriva en sammanfattning och rekommendation till skolor om hur de lättare kan upptäcka flerspråkiga elever med språkstörning och hur man kan arbeta språkutvecklande med denna elevgrupp.Jag kommer att beskriva typisk grammatisk utveckling och vad som är en typisk grammatisk utveckling hos flerspråkiga barn. Sedan fördjupar jag mig i grammatisk inlärning hos barn med språkstörning och hur skolan kan stödja dem på rätt sätt.Frågeställningar•Hur kartlägger man flerspråkiga elevers utveckling av grammatisk förmåga?•Vilka specifika stödinsatser behöver flerspråkiga elever med språkstörning för att utveckla sin grammatiska förmåga?Teoretisk förankring och tidigare forskningDet är betydelsefullt att följa andraspråksutvecklingen och uppmärksamma eventuella svårigheter tidigt. Det finns ett stort behov av bedömningsverktyg men det krävs även rätt förhållningssätt och intresse för flerspråkiga elevers språkutveckling. Pedagoger som möter flerspråkiga barn i förskolan och skolan behöver kunskap och verktyg för att se språklig mångfald i klassrummet som en resurs istället för att uppfatta det som ett hinder. Processbarhetsteorin är en modell för grammatisk inlärning som förutsäger att den grammatiska utvecklingen sker hierarkiskt inom alla språk. Man utgår ifrån vad barnet kan istället för att fokusera på vad det inte kan. Enligt processbarhetsteorin utvecklas det nya språket enligt vissa principer som bygger på de föregående. Jag har valt att indela detta avsnitt av mitt arbete i olika delavsnitt för att redogöra överskådligt. A: Typisk grammatisk utvecklingB: Flerspråkiga barns grammatiska utvecklingC: SpråkstörningD: Grammatisk utveckling hos barn med språkstörningE: Hur vi kan mäta och bedöma grammatisk utveckling - ProcessbarhetsteorinMetodArbetet är en litteraturstudie som har till syfte att kunna användas som en rekommendation för skolor och hur de kan bedöma språkutvecklingen och arbeta med flerspråkiga elever med språkstörning.ResultatI resultatdelen presenteras det väsentliga som kom fram i de centrala artiklarna som handlar om flerspråkiga barn med språkliga svårigheter, både när det kommer till utredning och intervention. På grund av att grammatisk utveckling av enspråkiga barn med språkstörning redan avhandlades i tidigare forskning, kommer resultatdelen att koncentreras enbart på flerspråkiga barn med språklig sårbarhet eller språkstörning. Resultatdelen struktureras i delavsnitten:A: Hur flerspråkiga barns grammatiska utveckling påverkas av en språkstörningB: Utredning (kartläggning) av flerspråkiga eleverC: Insatser (intervention) inom skolans ramSpecialpedagogiska implikationerMed stöd av ett case avhandlas möjligheter till handlingsplan för utredning och intervention utifrån en elev i årskurs 3 som uppfyller kriterier för en (outredd) språkstörning. Rätt kartläggning har stor betydelse för flerspråkiga elever och andraspråksinlärare med inlärningsproblematik. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) påpekar att flertalet tester utgår från svenska förhållanden, det vill säga att de är utprovade på barn med svenska som modersmål, vilket kan ge missvisande låga resultat när flerspråkiga barn testas. Vidare bidrar samverkan mellan hemmet, skolan och modersmålsläraren till att man får en bättre bild av var elevens svårigheter ligger. Det måste finnas tydliga rutiner kring utredningsarbete och alla möjliga instanser ska involveras. Det kan verka som att en flerspråkig elev har generella läs- och skrivsvårigheter när resultatet är hämtat från en standardiserat test som utgår från en enspråkig norm. Det är viktigt att alltid ha ett tydligt syfte med kartläggningen och att förmedla det till alla inblandade. Det övergripande syftet är naturligtvis att undanröja hinder för lärande och att öka måluppfyllelsen för den enskilda eleven och därmed även höja elevens självkänsla och självförtroende. Undervisningsmodeller för flerspråkighet ökar inkluderingen av alla elever oavsett språklig bakgrund och är nödvändiga i dagens flerspråkiga samhälle. NyckelordFlerspråkighet - Grammatik - Intervention - Processbarhetsteori - Språkstörning

Sammanfattning/AbstractTorbjörnsdottir, Amanda & Pettersson, Anna-Maria (2021). Språkstörning i mötet med skolans värld - en systematisk litteraturstudie. Specialpedagogprogrammet,  Institutionen  för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp Förväntat kunskapsbidragElever med språkstörning är särskilt sårbara och behöver möta lärare och annan personal som har förståelse för elevens behov. Det behövs också kunskap kring hur stödet i klassrummet ska organiseras för att gynna elevens lärande och språkutveckling. Vi vill i vårt examensarbete bidra till ökad kunskap om språkstörning, stöttning och språkutvecklande arbetssätt för elever i grundskolan.Syfte och frågeställningarSyftet i föreliggande systematiska översikt är att identifiera och beskriva arbetssätt i grundskolan som bidrar till språkutvecklingen hos elever med språkstörning i åldern fem till tolv år. För att möjliggöra detta behöver vi först identifiera och beskriva vilka hinder som finns i grundskolans pedagogiska miljö och vilken stöttning eller vilka anpassningar som behövs. Vi har preciserat vårt syfte i följande frågeställningar: Vilka svårigheter kan elever med språkstörning möta i skolan? Vad behöver elever med språkstörning för stöttning och anpassningar i skolan?  Vilka språkutvecklande arbetssätt gynnar elever med språkstörning? Teori Vi analyserar vårt resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande, samt med hjälp av tre specialpedagogiska perspektiv: kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vi använder även ett salutogent synsätt på utveckling och lärande och kopplar det till risk- och skyddsfaktorer.   Metod Vi har utfört en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar valdes och har genomgått en induktiv tematisk innehållsanalys.Utifrån artiklarna hittade vi följande teman: svårigheter inom läs- och skrivutveckling och nödvändiga insatser, kommunikation och relationer ur ett elevperspektiv, organisatoriska faktorer som påverkar språkutvecklande arbetssätt samt stöttning och anpassningar i skolan. ResultatI vår litteraturgenomgång framkom att elever med språkstörning ofta möter svårigheter i läs-och skrivutvecklingen. Även svårigheter i andra skolämnen lyftes fram. Flera elever i de olika studierna upplevde svårigheter i kommunikation och relationer. Vi hittade flera exempel på språkutvecklande arbetssätt och stöttning, bl.a. språkutvecklande interventioner, explicit undervisning och visuellt stöd. Organisatoriska faktorer som hindrade ett språkutvecklande arbetssätt som gynnar elever med språkstörning synliggjordes av lärare i två av artiklarna.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att sprida kunskap om språkstörning och verkar även som en länk mellan lärare och andra instanser. Specialpedagogen har som uppgift att främja en tillgänglig lärmiljö för alla elever, och ett särskilt ansvar för de elever som möter svårigheter i skolan. Elever med språkstörning hamnar ofta i svårigheter i mötet med skolans värld och är en viktig grupp att tänka på i undervisningen och utvecklandet av skolans lärmiljö.

No description available.

Sammanfattning/Abstract Helena Flordh (2023). Samband mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet 90 hp.   Barn och elever med språkstörning får svårigheter med matematiken när de språkliga kraven är högre än deras konceptuella förståelse. Den språkliga förmågan påverkar även delar i den tidiga matematikinlärningen såsom taluppfattning och grundläggande aritmetik. Språkstörning är fortfarande en relativ okänd diagnos inom skolan och för att förstå vilka svårigheter elever med språkstörning kan stöta på i matematiken behövs det mer kunskap. Utifrån denna vetskap ska studien ses som ett kunskapsbidrag till lärare och speciallärare om hur de språkliga kraven i matematik kan leda till svårigheter för barn och elever med språkstörning. Det är även viktigt för att främja lärande och utveckling för elever med språkstörning.   Övergripande syfte med denna systematiska litteraturstudie är att identifiera evidensbaserad kunskap om samband mellan språkliga svårigheter och matematik hos barn och elever med språkstörning i åldrarna 5 – 10 år. Granskningen kommer även att undersöka vikten av en god taluppfattning för en framgångsrik matematikutveckling för barn med språkstörning.   Frågeställningar: Vilka grundläggande delar inom matematiken synliggör forskningen som en utmaning för barn med språkstörning? Vilka typer av tidiga stödinsatser främjar den grundläggande taluppfattningen för barn med språkstörning i åldrarna 5 - 10 år, enligt den evidensbaserade forskningen? Vad framträder som möjliga bakomliggande orsaker till svårigheter i den tidiga matematiken?   Teori De teorier som används utgår från den sociokulturella teorin om barns utveckling och lärande med fokus på Vygotskijs proximala utvecklingszon där även scaffolding begreppet kommer att behandlas. Resultat speglas även i Baddeleys arbetsminnes modell och tidigare forskning.    Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen. Litteratursökningen gjordes i tre databaser och tillsammans gav det 139 sökträffar varav åtta artiklar klarade alla steg i urvalsprocessen. Det är dessa åtta artiklar som representerar resultat av denna studie.    Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen har det framkommit att de språkliga kraven på matematik är stora. Språket är centralt för att utveckla en god taluppfattning och räkneförmåga. Studiens resultat indikerar även betydelsen av en god bearbetningshastighet för ett framgångsrikt lärande i matematik. Studien visar även vikten av att lärare är språkligt medveten och arbetar explicit med ord och begrepp i sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Gruppen språkstörning är heterogen och eleverna har olika språkprofiler. Detta betyder att lärare och speciallärare måste de ta det i beaktning när de planerar undervisning och insatser. Det innebär även att det är viktigt med variation i undervisningen. En del elever lär sig bäst genom praktisk matematik medan andra behöver en tydlig struktur med genomgång och matematikbok. Det är även viktigt med tidiga insatser i taluppfattning för att ge en stabil grund till fortsatt matematikinlärning. Lärare, speciallärare och elevhälsan ska tillsammans arbeta för att göra lärmiljön språkligt tillgänglig för alla barn och elever.

Studiens syfte är att belysa specialpedagogiskt arbete för att främja delaktighet, lärande ochutveckling för elever med diagnosen språkstörning. Studien har en kvalitativ forskningsansats ochbaseras på semistrukturerade intervjuer med skolledare och speciallärare från F-9. Resultatet visaratt det finns ett förtroende, ett samarbete och en samsyn mellan speciallärare och skolledare vilketunderlättar det specialpedagogiska arbetet. Det framkommer att det finns goda kunskaper kringtillgänglig lärmiljö och våra informanter lyfter ett flertal stödinsatser som är gynnsamma för elevermed språkstörning för att eleven ska känna delaktighet och lärande. Samtidigt framkommer det attdet inte alltid finns kunskap om språkstörning vilket kan göra det svårt att veta vad som gör skillnadför den enskilda eleven och vilka specifika insatser som behövs. Logoped som profession är någotsom saknas i skolan och i studien lyfts det fram som en brist eftersom skolpersonal behöverstöttning i arbetet med elever med språkstörning.