I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.

Individuals considered as tax residents in Sweden may if they are working abroad for six months alternatively one year be granted a tax exemption concerning the income originating from the work abroad. Short intermissions (kortare avbrott) are permitted without impact on the tax exemption, however this requires that the intermission is not placed in the beginning or in the end and that the stay in Sweden does not exceed 72 days a year. A time limit regarding intermissions in a third country is however not regulated. There-fore the Swedish tax agency (Skatteverket) has published a non binding standpoint which regulates the entire intermission allowed to a maximum of 96 days a year whereof 72 days may be spent in Sweden. The definition is more extensive than earlier and uncer-tainty occurs as to whether the extension contradicts the principle of legality. The purpose of the thesis is to investigate the value of the Swedish tax agency’s stand-point concerning short intermissions. The value is put in relation to the principle of le-gality and an assessment follows as to whether the predictability improves or not by the advent of the standpoint. In the investigation legislation is mainly used, however legislative history, case law and doctrine are used as a complement. According to the principle of legality, legislation concerning tax may not be interpreted widely, support for the statement must be found in a specific legislation. My opinion is that the predictability concerning visits in Sweden is satisfying while stays in third countries not are regulated satisfying enough. Since no substantial time limit is found in nei-ther legislation, legislative history or in case law, the standpoint, contradicts the princi-ple. The fact that it is not binding makes it impossible to know how it will be administered, therefore the predictability cannot be seen as improved.

Syfte och frågeställningar: Denna enkätstudie har behandlat attityder som 76 ungdomar i Sverige har till doping generellt och övergripande attityder till användning av prestationshöjande- och muskelbyggande preparat. Tycker ungdomarna att doping är ett samhällsproblem och bör det legaliseras samt om attityder varierar mellan killar och tjejer, aktiva och inaktiva? Studien behandlar information om respondenterna har någon i sin bekantskap som har brukat eller brukar dopingpreparat och vilket kön personen har. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätstudie utfördes för att kunna kontakta ungdomar i hela Sverige. Författarna utförde två rekryteringar, urvalet bestod av ungdomar mellan 18–23 år som bor utspritt i Sverige. Författarna kontaktade dessa ungdomar genom sociala medier. Enkäten skapades i Google Formulär för att finnas tillgänglig elektroniskt med hänsyn till Covid-19 och därmed kunna skicka ut enkäten utan personlig visit hos respondenterna. Bakgrundsfrågor och påståenden om doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat fanns i enkäten. Påståenden var hämtat från andra studier samt konstruerades av denna studies författare. Datainsamlingen granskades för vidare analys av svaren samt i jämförelse mellan tjejer och killar samt mot tidigare forskning. Studien vidtog etiska ställningstaganden och informerade respondenterna om de olika kraven. Resultat: Respondenterna bestod av 57 tjejer, 18 killar samt en ickebinär. Antalet inaktiva var för få för att kunna göra en jämförelse mot de aktiva. Majoriteten av respondenterna visade en negativ attityd till doping, de angav att doping är ett ökande problem i samhället samt att användandet av prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat är fusk och oacceptabelt. Killarna i studien sågs ha en lite mer positiv attityd till doping i jämförelse med tjejerna, vilket 37 respondenter styrker när de angivit att de känner killar som brukar eller har brukat doping. Slutsats: Majoriteten av respondenterna visar en negativ attityd till doping samt prestationshöjande- och muskeluppbyggande preparat. Däremot förekommer doping ändå i samhället i Sverige, bland annat inom respondenternas bekantskap där flertalet angett att det är män som använt sig av preparaten. Utifrån resultatet går det att avläsa att killarna är mer positiv till användandet av doping i samhället samt att det är fler som känner killar som använder eller har använt doping i sin bekantskap.

Denna studie handlar om förskollärares perspektiv på etiska dilemman som uppkommer vid början av konflikten. Studien utgår från intervjuer med förskollärare och forskning inom ämnet. I studien sammanfattas förskollärares tankar och erfarenheter av etiska dilemman vid konflikthanteringar. Denna studie utgår från tre forskningsfrågor som behandlar hur förskollärare ser på etiska dilemman vid konflikthantering, metoder för att kunna lösa etiska dilemman vid konflikthantering samt påverkande faktorer av arbetet med etiska dilemman vid konflikthantering. Etiska dilemman vid konflikthanteringar ser olika ut för olika människor, vilket framkommer i studien. Etiska dilemman för många handlar om anpassning, att tumma på regler och kunna ta ställning till olika dilemman. Det framkommer också att olika metoder för att kunna lösa olika dilemman används, samtliga informanter som har intervjuats har nämnt bland annat kompisböckerna och rollekar som bra metoder för att visualisera olika dilemman för barnen. Sedan har informanterna fått delge vad som påverkar arbetet med etiska dilemman vid konflikthantering, samtliga åtta informanter nämnde personal- och tidsbrist som två huvudsakliga påverkande faktorer.

Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

Vi lever i en komplicerad värld och ett mångfalt samhälle. Vi utsätts för mängder av fakta och informationslödde som eleverna måste förhålla sig till och ta ställning till. För att våra elever ska kunna klara denna utmaning måste de utrustas med förmågor och förståelse, att kunna lösa de problem vi står inför. Syftet med studien är att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling i relation till läroplanen för de frivilliga skolformernas mål. Förutom vetenskapliga fakta måste eleverna förvärva sig värderingar och förståelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare.   Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hållbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hållbar utveckling, eleverna tycker också att det behövs förbättringar i undervisningen. Resultatet visar att elever i olika gymnasieutbildningsprogram har skilda uppfattningar av begreppet hållbar utveckling och undervisning i hållbar utveckling och att elever som går studieförberedande program har mer positiv attityd till hållbar utveckling än elever som går yrkesförberedande program.   Studiens utgångspunkt hämtades från läroplanen för de frivilliga skolformerna, Haga deklarationen för utbildning för hållbar utveckling, tidigare forskning, vetenskapliga artiklar och översikter.  Studien använde sig av kvantitativ ansats och skälet till att jag valde kvantitativ ansats är att jag har intention att nå ett antal elever och genom en enkät samla information och beskriva om elevers uppfattningar om hållbar utveckling.   Studien visar att styrdokumenten bör implementeras och förtydligas i undervisningen och att undervisningen bör bedrivas i form av ämnesövergripande förhållningssätt. Lärarna måste ha tillräckliga kunskaper om ämnet hållbar utveckling. Elevernabör vara aktiva deltagare i undervisningen och praktisera demokrati i skolan och de lokala samhällsfrågorna. / Sustainable development, education for sustainable development, critical thinking, democratic skills, holistic thinking, ethical stance, cross-curricular teaching.

There's a good adherence to the vaccination of children, about 98% of all two year olds are vaccinated. Despite this, there are cases of whooping cough and measles in Sweden. The purpose of the study was to describe what motivates parents to not vaccinate and reflections and attiudes about vaccinations. The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight parents who had chosen not to follow the National Board of Health’s vaccination program or whom had decided to completely abandon, participated in the study. Data was collected with an interview guide with semi-structured questions. The results of the present study showed that it was not an easy decision to make whether to vaccinate or not, according to the parents. Parents also described that their perception was that the vaccine and its additives harms the body more than it will benefit. Parents also described that they see the body as a structure capable of handling childhood diseases without vaccination. The respons parents received in connection with the vaccination offer, influenced the decision if their children would get the vaccine or not. Parents also told us that they distrust the medical and pharmaceutical industries in which the information was understood as "one-sided" and directed. Conclusion; The parents said that they were inadequate and biased information in connection with the discussion of vaccination. It resulted in the parents took away from health care. Parents expected that healthcare professionals should be updated on what is written about the pros and cons of vaccines and adverse effects. This is important in order for healthcare professionals to provide the most adequate and honest information as possible and help the parents to decide on the issue. / Det finns en god följsamhet till vaccination av barn, ca 98 % av alla tvååringar är vaccinerade. Men trots detta så förekommer det fall med kikhosta och mässling i Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar föräldrar att inte vaccinera samt reflektioner och åsikter om vaccinationer. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta föräldrar som inte har valt att följa socialstyrelsens framtagna vaccinationsprogram eller avstått helt deltog i studien. Med hjälp av en intervjuguide med semistrukturerade frågor samlades data in. Resultatet i föreliggande studie visade att det inte var ett lätt beslut att ta om att vaccinera eller inte enligt föräldrarna. Föräldrarna beskrev även att deras uppfattning var att vaccin och dess tillsatser skadar kroppen mer än det gör nytta. Föräldrarna beskrev också att de ser kroppen som en konstruktion som klarar av barnsjukdomar utan vaccin. Bemötandet föräldrarna fick i samband med vaccinationserbjudandet påverkade beslutet om deras barn skulle få vaccin eller inte. Föräldrarna beskrev även en misstro mot sjukvården och läkemedelsindustrin då informationen uppfattades som ”ensidig” och riktad. Slutsats; Föräldrarna beskrev att de fick otillräcklig och vinklad information i samband med diskussionen om vaccinering. Det resulterade i att föräldrarna tog avstånd från hälso- och sjukvården. Föräldrarna förväntade sig att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara uppdaterad om vad som skrivs om för- och nackdelar av vaccin och biverkningar. Detta för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge så adekvat och uppriktig information som möjligt och hjälpa föräldrarna att ta ställning i frågan.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare. I kursen Scenisk gestaltning 1 är kunskapskraven långt fler och definierar kunskapsprogressionen på detaljnivå. Det innebar helt nya krav på elevers prestationer och färdigheter vilket låg i linje med en skoldiskurs som främst utbildningsminister Jan Björklund har fört som en konsekvens av Sveriges allt sämre resultat i PISA-undersökningarna. Riskerar denna diskurs genom högre krav, fler prov och noggrann dokumentation av elevers resultat att påverka teaterundervisningens innehåll? Syftet med min undersökning har varit att från ett diskursanalytiskt perspektiv se om Skolverkets riktlinjer och direktiv inför formuleringarna av de nya styrdokumenten var uttryck för skoldiskursens styrande kraft. Med avstamp i en semiotisk läsning av Eugène Ionescos Den skalliga primadonnan, med Michel Foucaults maktbegrepp som teoretisk grund och Norman Faircluoghs kritiska diskursanalys samt Michael Polaniys teori om den tysta dimensionen, har min avsikt varit att problematisera den nya betygsskalans detaljerade kunskapskrav som verktyg för bedömning i kursen Scenisk gestaltning 1. Jag ville därmed kasta ett nytt ljus på betygens roll i teaterämnet och undersöka om detaljerade värdemarkörer som skiljer olika betygssteg från varandra, riskerar att inskränkta på lärarens frirum i bedömning av gestaltande processer.

Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats har tillämpats för denna studie. Empirin har samlats in genom fokusgruppsintervjuer, utförda vid fyra tillfällen med sammanlagt 15 deltagare. Fokusgruppssessionerna har spelats in, transkriberats, kodats, analyserats och presenterats utifrån induktiv metod, vilket även avser den tidigare forskningen. Resultat & Slutsats: Förväntningar på att företag skall uttrycka ställning för sociopolitiska frågor förekommer samtidigt som konsumenten är skeptisk till företagens underliggande motiv och trovärdighet i samband med ställningstaganden. Studien visar också att trots konsumentens skepticism har CSA en påverkan på attityden och att det beror på hur konsumentens personliga värderingar och åsikter förhåller sig till företagets ställningstagande.  Examensarbetets bidrag: Med anledning av att CSA är ett relativt nytt ämnesområde med stora begränsningar avseende tidigare forskning är förhoppningen att detta examensarbete skall bidra till ökad förståelse för fenomenet och samtidigt uppmana till vidare forskning.  Förslag till vidare forskning: Med utgångspunkt i begreppet “woke washing” föreslås vidare forskning kring hur företag kan nyttja CSA framgångsrikt. Förekommer gör även skäl att anamma uppsatsen syfte men med utgångspunkt i annan intressegrupp än konsumenten, exempelvis företagets leverantörer eller samarbetspartners. Vi föreslår även att vidare forskning fokuserar på CSA med inriktning på exempelvis så kallade lyxvarumärken då studien gett upphov till att misstänka konsumenten värderar CSA olika beroende på situation och produkt.

I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats. Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal­typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal­typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be­greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen, ob­jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverige­demokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för under­visningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Re­sultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen upp­fattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.