Sammanfattning Syfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige. Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär. Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009. Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory. Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet. Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande. / Abstract Aim: To get a deeper understanding of HIV-infected peoples experiences on how it is to live with the illness in Sweden. Background: HIV defines as a chronicle disease since the mid-1990s due to the medical development. As a result people that get infected have to carefully manage the illness and also cope with the surrounding world’s reactions and values that can be of discriminating/stigmatised nature. Design: A qualitative interview study undertaken during 2009. Method: Nine HIV-infected people were interviewed and the interviews were analysed using Grounded Theory. Findings: The findings visualized HIV-infected people’s experiences on how it is to live with the illness. Four categories emerge from the analyses; A lifeillness, Surrounding attitudes toward the illness, Regulated and spontaneous discrimination/stigmatisation and Strategies due to discrimination/stigmatisation. These categories could all be related to one all-embracing category; A struggle for life. Conclusion: The study has shown that psychological factors, the side effects caused by the medications and the discrimination/stigmatisation that they experience, complicate life for HIV-infected people. Depending on what kind of coping strategies they conform to handle circumstances of their life, invariably have consequences of their health and well-being.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning. Interpretative phenomenological analysis (IPA) användes för att analysera data. Tre huvudteman och sex underteman identifierades och analyserades. För att tolka resultatet användes teorier inom social kognition och symbolisk interaktionism. Resultatet visar att interaktionen med andra ätstörda är av stor betydelse för tillfrisknandet och att en individs identitet förändras i processen från ätstörd till frisk. Vår slutsats är att enbart ett normalt ätbeteende inte räcker, utan tillfrisknande kräver en aktiv omkonstruktion av identiteten. Socialpsykologiska studier av identitet kopplat till ätstörningar är av största vikt för vidare forskning inom fältet och kan även bidra till utveckling av mer effektiva behandlingsmetoder. / Eating disorders are a major societal issue. Treatment is costly and the risk of relapse high. It is important, on both an individual and societal level, to increase knowledge regarding why eating disorders are so difficult to treat. This qualitative study examines the relationship between eating disorders and the individual´s perception of her identity. The purpose of the study is improved understanding of that relationship, it´s impact on the recovery process, and how the individual´s perception of her identity is transformed throughout that process. Semi-structured interviews were conducted with ten women who have undergone successful recoveries. Interpretative phenomenological analysis (IPA) was used to analyze the data and three main themes and six subthemes were identified. To interpret the results, theories in social cognition and symbolic interactionism were used. The result show that interaction with other individuals suffering from eating disorders has a strong impact on recovery and that the individual´s perception of her identity transforms during the process from having an eating disorder to being disease free. The conclusion is that a normal feeding behavior alone is not enough; recovery requires active remodeling of the identity. Social psychological studies of identity linked to eating disorders are of great importance for further research in the field and can also contribute to development of more effective treatments.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa fenomenet ”mucksjuka” som kan drabba en intagen på fängelset när denne närmar sig frigivning, samt att svara på varför intagna på anstalter drabbas av detta fenomen. Den intagne har en tendens att hamna i ett depressivt, stressigt, oroligt och otåligt tillstånd. Till min hjälp har jag använt mig av olika teorier om institutioner, stress, stigmatisering och disciplinering, och hur livet i ett fängelse i Sverige kan se ut. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer av intagna och personal på olika anstalter. Resultatet visar att de intagna drabbas av detta fenomen av olika anledningar. Det finns de som är stressade och otåliga för att de vill tillbaka till den kriminella livstilen som kanske ledde till att de hamnade i fängelset i början, medan det finns de som vill ändra sin livsstil och är oroliga för att de inte vet hur de ska lyckas med det. Inte sällan drabbar mucksjuka personer som har suttit en lång tid i fängelset och är institutionaliserade. De som har mycket att ordna inför frigivningen kan vara mer oroliga inför framtiden än andra, och på lång sikt utveckla ett närmast negativt stresstillstånd, medan de som vet och har ordnat inför framtiden kan vara mer otåliga och stressade.

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare. En hermeneutisk ansats används som metodologisk utgångspunkt med ambitionen att nå en så djup förståelse för de här människornas upplevelser som möjligt. Till hjälp för att försöka lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå används teorier kring Känsla Av Sammanhang (Antonovsky 2005), disciplinering och stigma (Foucault 2003, Goffman 1972) samt teorier kring den nya ”kunskapsekonomin” av Giddens (2007). I forskningsöversikten framkommer bland annat att det finns olika synsätt på funktionsnedsättning, det medicinska synsättet som lägger ansvaret på individen att anpassa sig, och det sociala som ser en funktionsnedsättning som relationell och som något som skapas av hinder i omgivningen. De huvudsakliga resultaten i den här studien visar att ett individualiserat stöd är viktigt för möjligheten att uppnå anställning. Personen behöver vara involverad i sin egen process och arbetet bör matchas mot personens intressen och kompetens. Att eftersöka meningsfullhet i arbetet utgör en tydlig framgångsfaktor. Även hanterbarhet och begriplighet har påverkan på möjligheten att få en anställning. Resultaten visar att personerna emellanåt upplever sig stigmatiserade och emellanåt kan bli utsatta för diskriminering. I analysen framkommer att det stöd en person kan få av sin arbetskonsulent och sin arbetsgivare har tydliga kopplingar till disciplinering, vilket kan bidra till en stigmatisering. En arbetskonsulent på ett företag som exempelvis Misa kan riskera att bidra till stigmatisering och bör vara medveten om verksamhetens disciplinerande och stigmatiserande verkan för att kunna utforma ett adekvat stöd. Resultaten visar bland annat att utbildning om funktionsnedsättning för olika instanser i samhället anses vara en viktig insats för att komma tillrätta med fördomar och öppna upp arbetsmarknaden för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Slutligen framkommer att företagens ekonomi samt samhällsekonomin har en grundläggande betydelse för möjligheten att uppnå anställning. Socialförsäkringssystemet kan skapa en inlåsningseffekt som hämmar anställning, då denna utgör en tryggad ekonomi för individen. Om personen inte känner sig helt säker på att denne klarar av ett arbete, kan det innebära att anställningserbjudanden avböjs till förmån för att fortsätta att försörja sig genom ersättningar från försäkringskassan.

Introduktion: 1,2 miljoner människor lever med HIV/AIDS i Etiopien, men med rätt åtgärder kan en gravid, HIV-positiv kvinna minska risken för att smitta sitt barn till under 5 %. Trots detta upplever en majoritet av HIV-positiva patienter stigma från sjukvårdspersonal som kan leda till en minskad livskvalitet. Vårdpersonalens förståelse av stigma och kunskap om HIV är nödvändig för att utveckla strategier för att minska denna stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka HIV-positiva kvinnors upplevelser av stigmatisering från vårdpersonal under graviditet och förlossning i Addis Ababa, Etiopien. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats användes. Sju HIV-positiva kvinnor som har mottagit mödravård i Addis Ababa, Etiopien, deltog med hjälp av bekvämlighet urval. Travelbees omvårdnadteori och en kognitiv modell av AIDS-relaterad stigma användes som teoretisk ram. Strukturerade intervjufrågor användes och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien har tre kategorier; Negativa reaktioner från vårdpersonal, Ingen känsla av stigma och Utbildning från vårdpersonal till kvinnorna. Majoriteten av deltagarna hade upplevt en händelse av HIV-relaterat stigma från vårdpersonal. Detta genom att bland annat känna sig annorlunda bemött på grund av sin diagnos eller genom att ha upplevt hur vårdpersonalen var överdrivet rädda för att bli smittade. Resultatet visar också att det finns vårdpersonal som utövar en vård utan stigmatisering samt att utbildning gavs till samtliga kvinnor från vårdpersonalen angående hur HIV smittas och dess medicinering. Slutsats: Stigmatisering från vårdpersonal förekommer bland HIV-positiva kvinnor. Sjuksköterskan har ett ansvar för att minska stigmatisering genom att utöva en omvårdnad där kvinnorna känner sig lika behandlad och respekterad. Förbättring behövs där vårdpersonal utvecklar sin förståelse av stigmatisering och av hur ett stigmatiserande beteende inom vården kan undvikas. / Introduction: 1.2 million people live with HIV/AIDS in Ethiopia, but with correct interventions a HIV positive pregnant woman can reduce the risk of infecting her baby to below 5 %. Nevertheless, a majority of HIV positive patients experience stigma from healthcare professionals, which can lead to a reduced life quality. Healthcare professionals’ understanding of stigma and knowledge about HIV is necessary in order to develop strategies to reduce this stigma. Purpose: The purpose of the study was to investigate HIV positive women's experience of stigma from healthcare professionals during pregnancy and childbirth in Addis Ababa, Ethiopia. Method: A descriptive study with a qualitative method was used. Seven HIV positive women who had received maternity care in Addis Ababa, Ethiopia participated and were chosen through a convenience sample. Structured interview questions were used and data were analyzed by using qualitative content analysis. Travelbeés theory of care and cognitive model of AIDS-related stigmatization were used as theoretical framework. Results: Three categories were identified in this study: Negative reactions from health care professionals, Non-presence of stigma and Education from healthcare professionals. The majority of the participants had experienced an event of HIV- related stigma from healthcare professionals. These HIV positive women felt as if they were treated differently because of their diagnosis and they experienced the professionals’ fear of becoming infected. However some of the HIV positive women who were interviewed felt they had also experienced situations where no stigmatization was shown by healthcare professionals. All the woman who were interviewed had received information about the HIV virus, how it´s spread and what medication is used as treatment. Conclusion: Stigma from healthcare professionals among HIV positive woman exists. Health care professionals have a responsibility to reduce stigma by providing care that gives women the sense of being equally treated and respected. Improvements are needed in the education of healthcare professionals so that they can develop an understanding of stigma as well as an understanding of how their own stigmatizing behavior can be reduced when caring for HIV positive women.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

Bakgrund: Ungefär 37 miljoner människor lever med HIV idag. HIV förknippas ofta med starka känslor och påverkar den drabbade personens liv negativt på många sätt. Att vårda en person med HIV är påfrestande för sjuksköterskan och det finns en kunskapsbrist som försvårar arbetet. Den personcentrerade vården är viktig i sjuksköterskans arbete och innebär att alla personer ska vårdas med samma förutsättningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med HIV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier och nio subkategorier hittades. Huvudkategorierna var: “Utmaningar i omvårdnadsarbetet”, “Utmaningar i bemötandet” och “Utmaningar i sin egen utsatthet”. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde rädsla relaterat till HIV, vilket ofta berodde på okunskap. Sjuksköterskan upplevde också diskriminering på grund av sitt arbete med HIV, då det fanns en stigmatisering gentemot HIV i samhället. Arbetet med HIV innebar både psykisk och fysisk stress för sjuksköterskan. Slutsatser: För att överkomma de hinder som uppstår i vårdandet av personer med HIV krävs det mer kunskap. Det är av vikt att sjuksköterskan redan under utbildning får adekvat kunskap om HIV. / Title: Nurses experience of caring for people with HIV. Background: About 37 million people live with HIV today. HIV is often associated with strong emotions and have a negative affect at the person’s life. Caring for a person with HIV is hard on the nurse and there’s a lack of knowledge that complicates the work. The person-centered care is important in the nurse's work and means that they should care for all persons in the same way. Aim: Describe the nurses’ experience of caring for people with HIV. Method: Literature review with twelve qualitative articles. An inductive approach was applied. The data analysis was based on Fribergs five step model. Results: Three main categories and nine subcategories were found. The main categories were: "Challenges in nursing", "Challenges in the personal treatment "and "Challenges in their own vulnerability". The result shows that the nurse experiences fear related to HIV, which is often due to lack of knowledge. The nurse also experiences discrimination because of her/his work with HIV, as there’s a stigma against HIV in society. The work of HIV involves both mental and physical stress for the nurse. Conclusions: In order to overcome the obstacles that arise in the care of people with HIV, more knowledge is needed. It is important that the nurse receives adequate knowledge of HIV during education.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>