Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi. Andra anti-diskrimineringsstrategier är att motsätta sig en offermentalitet, och destigmatisering genom att motbevisa stereotyper. Dessa anti-diskrimineringsstrategier kan ses som strategier i en strävan för erkännande, det vill säga en strävan efter att bli jämlikt behandlad genom att bli tillskriven en positiv status.

Tanken att särskilja de elever som avviker från det som anses normalt är ingalunda en ny företeelse inom skolans värld. Hur välmenande än tanken i grunden må vara, kan den dock leda till stigmatisering av den särskiljda eleven i fråga. Norrköpings kommun använder sig, i dagsläget, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. Målet med denna studie är att genom användandet av intervjuer såväl som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsättningar samt förutsättningar för återgång till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan är innehavare av en komplexitet där eleven påverkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret. Denna komplexitet kan leda till svårigheter att möta eleven och se individen med individuella behov.

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde på gränsen och hamnade snett. Ibland har samhällets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. Värderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna än av ungdomarna själva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjänstens värderingar av ostrukturerad fritid. Undersökningen genomfördes med en enkät och med intervjuer. Materialet presenterades och analyserades med hjälp av kopplingar till tidigare forskning. Undersökningen påvisade inga större skillnader. Det fanns fler skillnader inom grupperna än mellan dem. Fritid, oavsett form, har en stor betydelse för ungdomarna, en tid för återhämtning, en fristad utan krav. Det är bra att socialtjänsten är medveten om att ungdomar upplever ostrukturerad fritid som något mycket viktigt.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet. Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d. bostadslösa personer som deltar i Nattcaféets aktiviteter i Halmstad? Det empiriska material som vi samlat in analyserade vi utifrån tre socialpsykologiska teorier: Platsanknytning (Gustafson, 2002) Stigmatisering och identitet (Goffman, 1963) och Sociala band (Scheff, 1990). Detta gjordes med hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats. Med utgångspunkt i dessa socialpsykologiska teorier har vi försökt att lyfta fram betydelsen av hem för personer som under någon period har varit bostadslösa.  Vår studie visar att livet som bostadslös är både fysiskt och psykiskt betungande, och att detta kan lämna tydliga spår i individens personlighet. / We have conducted a qualitative study where the purpose is to highlight what significance the feeling of home and home as a bodily location has to people who are or have been homeless. We have conducted seven interviews with individuals who fit this description. Our starting point was the Nattcaféet in Halmstad that is run by the Swedish church to help and support people who are in need of support in different ways. This may concern homeless people, in need clothes, but it can also be people who are lonely and appreciate the company.Question we sought to answer: What emotional and practical significance does the feeling of home and the home as a bodily place have for the homeless and former homeless people that take part in Nattcaféets activities in Halmstad? The empirical data that we have collected, were analyzed from three social psychological theories: Stigma and identity (Goffman, 1963), Social bonds (Scheff, 1990) and Place Attachment (Gustafson, 2002). This was done with the hermeneutics as science theoretical approach. Based on these social psychological theories, we have tried to highlight the importance of home for people who at some point have been homeless. Our study shows that the life of a homeless person is both physically and psychologically burdensome, and that this may leave clear traces in the individual's personality.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes. Analyserna utfördes med statistikprogrammet SPSS för att beskriva frekvenser och att för att se skillnader användes chi 2-test. Resultatet visade att vårdpersonalen inom psykiatrin överlag har en positiv attityd till psykisk ohälsa. Mest negativ attityd fick påståendet om de som varit patient inom psykiatrin var en pålitlig barnvakt. Signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna, där äldre hade mer positiv attityd. Mellan könen sågs signifikanta skillnader i påståendet om att psykisk sjukdom är som vilken annan sjukdom som helst där män hade mer negativ attityd. Inga signifikanta skillnader sågs mellan utbildningsnivåerna. Slutligen visade studien övervägande positiva attityder hos vårdpersonalen, dock framkom negativa attityder inom vissa områden. Vidare forskning och utbildning inom området kan leda till mer positiva attityder i framtiden. / The aim of this study was to investigate and describe attitudes towards mental illness among mental health workers and to investigate differences in attitudes within the background factors of gender, age and educational level. This study is a part of the project ‘Psykisk ohälsa’. A descriptive and comparative design with quantitative approach was used. Data were collected from 216 returned surveys. The questionnaire ‘New CAMI-S’ with 29 items were used. Data were analyzed with SPSS to describe the frequency and chi 2-test was used to measuring the differences. The results showed that the mental health workers in general had a positive attitude towards mental illness. Most negative attitudes were seen in the item about most persons who were once patients in a mental hospital can be trusted as babysitters. Three significant differences were seen between ages. The older group had more positive attitudes towards mental illness. One significant item was found between gender, men had more negative attitudes. No significance was found between education levels. The conclusions showed that most of the staff had positive attitudes, however, negative attitudes were found in some areas. Further research and education in this topic could lead into more positive attitudes in the future.

Although  “naming and shaming” paedophiles are growing in Sweden, professionals working with the rehabilitation and treatment of paedophiles describe that the naming and shaming might not prevent child sex abuse. On the opposite naming and shaming alienates the perpetrator from any ordinary life. The alienation could lead them to only having other paedophiles as friends. Previous studies show that professionals are often distancing themselves from working with paedophiles, even if there is competence. Studies also show that paedophiles are seldom seeking help due to of fear of stigmatization. The aim of this study was to describe social workers perception of “paedophiles” and to find out the action contingency among social workers regarding clients that express such feelings. A qualitative method with semi-structured interviews was used. Seven social workers and one psychologist were interviewed. Previous research has been confirmed as many professionals actively choose not to work with perpetrators even though they believe the perpetrators deserve adequate help. The data was analysed referring to Hasenfelds theory of human service organizations and the concept of cognitive dissonance. Organizations that are not specifically built to treat perpetrators and paedophiles are apparently not prepared to help them.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge. Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care. Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative. Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care. The first main theme showed that the fear of health professionals could influence patients' experience and outreach of health care and how the fear turned into concrete actions. Under the second main theme, negative attitudes and stigmatization was described and how the HIV- positive patients perceived this negative behavior. In the third main theme emerged how HIV patients wished that the care was. Discussions: The main topics were health care workers discriminatory behavior and how it could be linked to their fears and ignorance. It is discussed about human behavior and what it might do. The fear could lead to negative consequences for patients with HIV when the nurse's ethical code and guidelines were not followed. How to change negative attitudes and stigma were discussed. The patients' desire for a changed attitude is discussed and what health professionals can do to change that. / Bakgrund: HIV är en globalt spridd sjukdom med många dödsfall. Personer med sjukdomen har tidigare mötts med negativa attityder, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. En vårdrelation bör bygga på empati, respekt och kommunikation, där patienten inte ses som sin sjukdom utan som en person. Idag finns lagar som är till för att skydda patienter med HIV från diskriminering, dock finns det bristande kunskap kring vad som är gällande. Vårdpersonalens kunskapsläge under 2000-talet har förbättrats, men det finns fortfarande en kunskapsbrist. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med tolv vetenskapliga artiklar varav två artiklar var kvantitativa och de övriga kvalitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Olika uttryck av rädsla, Upplevda negativa attityder och stigmatisering samt Önskan om att bli kärleksfullt bemött i vården. Under första huvudtemat redovisades hur rädsla från vårdpersonal kunde påverka patienternas upplevelse och uppsökande av vård samt hur rädslan visade sig i konkreta handlingar. Under andra huvudtemat negativa attityder och stigmatisering beskrevs hur HIV-positiva patienter uppfattade detta negativa beteende. I det tredje huvudtemat framkom hur patienter med HIV önskade att vården var. Diskussion: I diskussionen behandlades vårdpersonalens diskriminerande agerande och hur det kunde vara kopplat till deras rädslor och okunskap. Det diskuteras över människans handlande och vad det kan bero på. Rädslan kunde leda till negativa konsekvenser för patienter med HIV när sjuksköterskans etiska kod och riktlinjer inte följdes. Hur man kan förändra negativa attityder och stigmatisering diskuteras. Patienternas önskan om ett förändrat bemötande diskuteras och vad vårdpersonalen kan göra för att förändra detta.

Bakgrund: Över hela världen lever människor med HIV, en kronisk infektion som påverkar individens immunförsvar. Dessa människor har varit en utsatt grupp för diskriminering av samhället under flera år. Det vilar ett etiskt ansvar hos sjuksköterskan att bemöta och vårda människor på lika villkor samt med respekt för den personliga integriteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur människor som lever med HIV upplever möten med vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Att bli dömd och diskriminerad, Känslan av att vara smittsam, Känna tillit eller misstro samt Att bli respekterad. Slutsats: Sjuksköterskan har möjligheter i mötet med människor som lever med HIV, att verka för att individens känslor av utanförskap samt inskränkande av den personliga integriteten reduceras. Då patientens unika erfarenheter och behov tas tillvara i mötet beskriver människor med HIV upplevelser av att bli sedd för den person de är. Vilket är av värde i omvårdnaden, då målet för sjuksköterskan är att stärka patientens hälsoprocesser och verka för en individanpassad vård. / Background: People are living with HIV all over the world, a chronic infection that affects the individual's immune system. These people have been a vulnerable group, discriminated by society for several years. There is an ethical responsibility of the nurse to respond to and nurture people on equal terms and with respect for the personal integrity. Aim: The aim of this study was to describe how people living with HIV experience the encounter with healthcare professionals. Method: The study was conducted as a general literature review based on eight qualitative scientific articles. Results: The results revealed four main categories Being judged and discriminated, Feelings of being contagious, An emotion of trust or distrust and Being respected. Conclusion: The nurse has opportunities in the meetings with people living with HIV, to ensure that the individuals’ feelings of alienation and restrictive of personal privacy are reduced. When the patients’ unique experiences and needs are utilized in the meeting, people with HIV describes that they are being seen for who they are. Which is in the value of nursing care where the aim of the nurse is to strengthen the patients’ health processes and promote individual care.

Bakgrund: Fetma hör till en av våra största folkhälsoproblem både i Sverige och i övriga världen. Utvecklingen av övervikt påverkas av olika faktorer såsom levnadsvanor och genetik men även på grund av samhällsutformningen. Forskning har visat på en ökad risk för flera sjukdomar vid ett BMI ≥ 30, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ-2, vissa cancersjukdomar och psykiska sjukdomstillstånd. Personer med fetma tillhör en grupp som ofta är utsatt för stigmatisering, både inom sjukvården och i det vardagliga livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och erfarenheter av att leva med fetma i dagens samhälle. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningarna utfördes systematiskt i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO.Resultat: Personer med fetma upplever det som svårt att passa in i både samhällets och vårdens utformning och övervikten upplevs ofta som en barriär för att söka vård. Att söka vård som en person fetma var för många förknippat med skuld- och skamkänslor och en rädsla för att stöta på negativa attityder hos vårdpersonal. Konklusion: Om man avser att främja goda vårdrelationer är sjuksköterskans förståelse och medvetenhet för feta patienters situation en viktig del för att kunna ge ett respektfullt bemötande oavsett kroppsstorlek. / Background: Obesity is considered one of our major public health problems in Sweden, and in the rest of the world. The development of obesity is influenced by various factors such as lifestyle and genetics but also because of social design. Research shows having a BMI ≥ 30, increase the risks for the development of several chronic diseases, such as cardiovascular disease, type 2 diabetes, certain cancers and mental illness. People living with obesity are often exposed for stigmatization, both in health care and in everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate experiences of living with obesity in today’s society. Method: In this literature review nine qualitative articles is examined and analyzed. These articles were systematically retrieved from the following databases: PubMed, Cinahl and PsycINFO.Result: Obese people find it difficult to fit into both society and health care design and obesity is often perceived as a barrier to seek care. To seek care as obese person was for many associated with guilt, shame and a fear to face negative attitudes from health care professionals. Conclusion: In the meeting with patients, awareness of and being well informed about how patients living with obesity experience their health situation, is an important resource which can provide opportunities for non-judgmental and equal healthcare.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva Kärfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and “too” different, basically how many children that actually should have the diagnosis. The purpose with this study is to show five different views of the diagnosis ADHD, using five teachers. To make this study possible, five informants have participated and shared their view on the diagnosis ADHD as well as their experience with the diagnosis. The informants work at a school in the municipality of Huddinge. The school has students from the 6th to the 9th grade, one preparation class, on special school class and one study group for students with concentration difficulties. The study is based on a method of study which focuses on interpretation of the empirical material. The result of this study is that the informants were of the opinion that medication was a big advantage with the diagnosis, so that the students could work in a school environment. Though there were separate opinions on whether or not the medication should be used and to what degree. The result was that certain informants thought that there were many tricks in the physical environment that could be useful, before adding medication to the equation. The informants thought that one big disadvantage with the diagnosis were that the students were very careful with not sharing the information about the diagnosis to other students. The informants believe that students with the diagnosis ADHD could get some form of “label” on them from their classmates and the teachers.   Keywords: ADHD, medication, diagnosis, normality, stigma, individualization Nyckelord: ADHD, medicinering, diagnos, normalitet, stigmatisering, individualisering