Bakgrund: Personer som lider av psykisk ohälsa upplever stigmatisering i olikasammanhang. Det finns varierande faktorer som påverkas av stigmatisering hospersoner som lider av psykisk ohälsa vilket leder även till upplevelser avdiskriminering hos dem. Stigmatisering är ett vanligt förekommande problem isamhället vilket medför konsekvenser hos dem.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva faktorer relaterade till stigmatiseringav samt dessa konsekvenser för personer som lider av psykisk ohälsa utanförpsykiatrin.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapligaartiklar söktes fram utifrån syftet som sedan analyserades och sammanställdes tillresultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod.Databaserna CINAHL och PsycINFO användes som sökmotorer.Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier. “Livskvalitet” där beskrivskonsekvenser av stigmatisering på livskvalitet. “kulturella och sociodemografiskafaktorer” där diskuteras kulturella perspektivens påverkan på stigmatisering samtsambandet mellan stigmatisering och utbildningsnivå beskrivs. “Socialdistansering” där påpekas faktorer som förorsakar att personer som lider av psykiskohälsa dra sig ur sociala situationer. “Familjen” där beskrivs familjen som en källatill stigmatisering.Slutsats: Stigmatisering påverkar livskvaliteten hos personer som lider av psykiskohälsa. Vidare kan bristande tillgång och nivå på utbildning öka risken förstigmatisering. Stigmatisering leder även till social distansering hos personer somlider av psykisk ohälsa. Dessutom räknas familjen till personer som lider av psykiskohälsa som en viktig källa till stigmatisering vilket gör att de undviker prata ompsykisk ohälsa i familjen. / Background: People suffering from mental illness experience stigma in differentcontexts. There are various factors that affected by stigma in people suffering frommental illness, which also leads to experiences of discrimination in them. Stigma isa common problem in today's society, which has consequences in people sufferingfrom mental illness.Aim: The purpose of this study is to describe factors related to the stigma of as wellas these consequences for people suffering from mental illness outside psychiatry.Method: The thesis carried out as a literature review where 15 scientific articlessearched based on the purpose, which then analyzed and compiled into the results.The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. TheCINAHL and PsycINFO databases used as search engines.Result: The result consists of four main categories. “Quality of life” describes theconsequences of stigma on quality of life. “Cultural and socio-demographic factors”which discuss the impact of cultural perspectives on stigma and the link betweenstigma and educational attainment are described. “Social distancing,” points outfactors that cause people suffering from mental illness to withdraw from socialsituations. "Family" there describes the family as a source of stigma.Conclusion: Stigma affects the quality of life of people suffering from mentalillness. Furthermore, lack of access and level of education can increase the risk ofstigma. Stigma also leads to social distancing in people suffering from mentalillness. In addition, the family of people suffering from mental illness considered animportant source of stigma, which means that they avoid talking about mental illnessin the family.

Bakgrund: Human immunodeficiency virus (HIV) är en kronisk virussjukdom som drabbat stora delar av världen. Behandling med ART har gett möjlighet för patienter att få en bättre livskvalité. Individer som lever med HIV har sedan upptäckten tillskrivits stereotypiska karaktärsdrag och upplevt stigmatisering, även inom sjukvården. Det är sjuksköterskans ansvar att upprätthålla god yrkeskompetens och arbeta utifrån etiskt förhållningssätt för att bedriva god och jämlik vård oavsett patienters bakgrund och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa HIV-smittade patienters upplevelser av stigmatisering i vårdmöten. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med 13 artiklar från 10 länder. Artiklarna granskades och analyserades för att urskilja likheter och sedan sammanställas.  Resultat: Resultatet utmynnade i två huvudteman; upplevelse av bristfälliga vårdhandlingar samt rädsla för att söka vård. Sju underteman; förnekad och fördröjd vård, bruten sekretess, överdrivna försiktighetsåtgärder, fördomar, upplevd okunskap hos vårdpersonal, rädsla för ett dåligt bemötande, att bli kränkt och ignorerad. Konklusion: Patienter upplevde stigmatisering, fördomar och stereotypa föreställningar i vårdmöten, vilket påverkade viljan till fortsatt vård och behandling. Vårdpersonalens bristande kunskap beträffande HIV kan ses som en möjlig orsak till att patienter fortfarande upplever stigmatiserande attityder i mötet med vårdpersonal. För att motverka negativa attityder hos vårdpersonal krävs ökad kunskap och forskning kring stigmatisering i vårdsammanhang. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral disease that has affected large parts of the world. Treatment with ART has given patients the opportunity to have a better quality of life. Individuals living with HIV have since the discovery been attributed stereotypical traits and experienced stigma, even in healthcare settings. It is the nurse's responsibility to maintain good professional competence and work on the basis of an ethical approach in order to provide good and equal care regardless of patients' background and illness. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of stigmatization in healthcare meetings.  Method: A qualitative literature review was conducted with 13 articles from 10 countries. The articles were reviewed and analyzed to identify similarities and then compiled. Findings: The result resulted in two main themes; Experience of inadequate care documents and fear of seeking care. Seven sub-themes; denied and delayed care, broken confidentiality, excessive precautions, prejudice, perceived ignorance by healthcare professionals, fear of bad treatment, being offended and ignored. Conclusion: Patients experienced stigma, prejudice and stereotypical perceptions in care meetings that affect the willingness to continue care and treatment. The care staff's lack of knowledge regarding HIV can be seen as a possible reason why patients still experience stigmatizing attitudes in the meeting with care staff. To counteract negative attitudes among care staff, increased knowledge and research on stigma in care contexts is required.

Bakgrund: Våld i nära relation är något som anses vara ett stort samhälls- och jämställdhetsproblem och i Sverige uppskattas ca 25 procent kvinnor drabbas av någon form av våld i nära relation under sin livstid. För den våldsutsatta kan våldet leda till oönskade följder såsom depression, ångest, ekonomiska förluster och isolering. Det kan vara svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur en våldsam relation vilket gör det viktigt för sjuksköterskan att besitta kunskap och erfarenhet om vad dessa kvinnor önskar och förväntar sig i mötet med sjuksköterskan som profession. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande. Metod: Aktuell litteraturstudie var baserad på elva vetenskapliga artiklar (nio med kvalitativ ansats och två med mixad metod). Artiklarna var uppsökta och tagna från databasen Medline via sökmotorn PubMed. Dataanalysen utfördes genom användningen av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att många våldsutsatta kvinnor upplever att sjuksköterskans bemötande brister på grund av att sjuksköterskan saknar tid och engagemang samt att det finns en okunskap om VINR. Detta leder till att kvinnorna känner sig betydelselösa, nonchalerade och att de inte blir tagna på allvar. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor upplevde att sjuksköterskors bemötande till större del brister. Majoriteten upplevde att sjuksköterskor brast i bemötandet på grund av brist på empati, förståelse, kunskap och erfarenhet. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskor utökar sin kunskap om våld i nära relationer och försöker förstå kvinnornas situation, då det i sin tur kan vara den avgörande faktorn till att de söker och får hjälp.

Bakgrund: MRSA är ett stort globalt sjukvårdsproblem och en viktig hälsofråga. En förklaring till ökad spridning av MRSA beror på dålig handhygien samt bristande kunskap bland vårdpersonal. En åtgärd för att hindra smittspridning är att separera patienter med MRSA genom isolering i enkelrum. För att möta patientens behov av stöd och information är det angeläget att få kunskap om patientens upplevelse som bärare av MRSA. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med MRSA. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ/kvalitativ artikel. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed, och har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet beskriver fem huvudteman: Känslan av skam och stigma, Kontakten med anhöriga, Isolering, Kontakten med vårdpersonal och Otillräcklig kunskap om MRSA. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades med stöd av Katie Erikssons teori om lidandet. / Background: MRSA is a big global health issue and an important health concern. An explanation to the increased spread of MRSA is due to poor hand hygiene and lack of knowledge amongst health professionals. A measure to prevent spread is to separate patients with MRSA by isolation in single rooms. To meet the patient’s need for support and information, it is important to gain knowledge about the patient’s experience as a carrier of MRSA. Aim: The aim was to describe the patient’s experience of living with MRSA. Method: A literature review has been conducted where nine qualitative scientific articles and one quantitative/qualitative article. The articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed, and were analyzed according to Fribergs method. Results: The result describes five main themes: The feeling of shame and stigma, Contact with relatives, Isolation, Contact with health professionals and Insufficient knowledge of MRSA. Discussion: The literature review’s main findings were discussed with the help of Katie Eriksson’s theory about suffering.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem, både nationellt som internationellt. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat signifikant de senaste 20 åren. Konsekvensen av detta blir en ökad arbetsbelastning samt långa väntetider. Trots den ökade förekomsten har inte stigmatiseringen kring begreppet minskat. Stigma kan förklaras genom en avvikelse från det normala som kan förklaras genom okunskap, negativa fördomar samt diskriminering mot individer i samhället med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa hos vuxna samt faktorer som relaterar till dessa attityder.  Metod: Studien är en litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvantitativ, kvalitativ samt mixad-metod ansats. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras genom fem kategorier; Negativa fördomar och förutfattade meningar, attityder relaterat till typ av psykisk ohälsa, känsla av ansvar och empati, attityder relaterat till kunskap och erfarenhet, sociokulturella faktorer samt skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor.  Slutsats: Sjuksköterskans attityd gentemot psykisk ohälsa sågs vara varierande samt påverkades av olika faktorer. De negativa attityder som belystes var distanstiering, isolering samt särbehandling medan de positiva attityder som framträdde baserades på välvilja samt empati. En korrelation med ökad förståelse genom teoretisk eller erfarenhetsbaserad kunskap och positiva attityder påvisades samtidigt som en korrelation mellan etnicitet, religion och genus i relation med negativa attityder belystes. / Background: Mental illness is a growing problem, both nationally and internationally. In Sweden, mental illness has increased significantly over the past 20 years. The consequence of this will be an increased workload and long healthcare que. Despite the increased prevalence, the stigma surrounding the concept has not diminished. Stigma can be explained by a deviation from the normal which can be explained by ignorance, negative prejudice and discrimination against individuals in the society with mental illness. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses' attitudes to mental illness in adults as well as factors related to these attitudes. Method: The study is a literature review based on 16 scientific articles. The articles on which the result is based on were of quantitative, qualitative and mixed methods. The articles were collected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Results: The results are presented through five categories; Negative prejudices and preconceived opinions, attitudes related to the type of mental ill health, sense of responsibility and empathy, attitudes related to knowledge and experience, socio-cultural factors and differences between male and female nurses. Conclusion: The nurse's attitude towards mental illness was seen to be varied and influenced by various factors. The negative attitudes that were highlighted were distancing, isolation and special treatment, while the positive attitudes that emerged were based on goodwill and empathy. A correlation with increased understanding through theoretical or experience-based knowledge and positive attitudes was demonstrated at the same time as a correlation between ethnicity, religion and gender in relation to negative attitudes was highlighted.

Bakgrund: Stigmatisering och diskriminering av personer med HIV kan i mötetmed vården manifestera sig i minskad compliance, ett sämre mående och ettbristande förtroende för vården. HIV-positiva personer utsätts för stigma till följd avsin diagnos i mötet med vården utifrån personalens bristande kunskaper ochförlegade idéer kring personer med HIV. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stigmatisering utifrån personerserfarenhet, diagnostiserade med HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa studier.Studierna återfanns i två databaser, Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter analysen av artiklarna utformades 3 huvudkategorier medtillhörande 8 underkategorier. De huvudkategorier som bildades var; Att bli bemöttmed förutfattade meningar, Att känna sig diskriminerad och Att få ett negativtbemötande. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever bemötandetotillräckligt i kontakt med hälso-sjukvården. Konklusion: Personer med HIV upplever stigma och diskriminering i mötet medvården, detta beror främst på att vårdgivare inte har tillräckligt med kunskap om HIVoch hur det smittar. För att motverka detta anses bästa lösningen vara att fortsättautbilda vårdpersonal och tillgodose dem med korrekt information om HIV. / Background: The stigma and discrimination people with HIV have to endure in theface of care manifests itself in reduced compliance, a poorer physical and emotionalmood and a lack of trust in care. HIV-positive people are exposed to stigma as a resultof their diagnosis in health care settings based on a lack of knowledge and outdatedideas about what a person with HIV looks like. Aim: The purpose of the literature study was to examine HIV-positive people'sexperiences of treatment in healthcare globally. Methods: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Thestudies were found in two databases, PubMed and Cinahl. Results: After the analysis of the articles, 3 main categories were designed with 8associated subcategories. The main categories formed were; To be treated withpreconceived notions, How the individual is affected by stigma and discrimination inhealth care and To receive a negative response. The results showed that HIV-positivepeople are experiencing that the treatment is insufficient in contact with the healthcare system. Conclusion: People with HIV experience stigma and discrimination in the face ofcare, this is mainly due to the fact that caregivers do not have enough knowledgeabout HIV and how it is transmitted. To counteract this, the best solution isconsidered to continue to train healthcare professionals and provide them withaccurate information about HIV.

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.

Bakgrund: Personer med hiv utsätts för stigmatisering både av samhället och avsjukvårdspersonal. En sjuksköterska ska ha en vilja att ge god vård och kunskap omhiv och dess smittvägar. Trots detta ses stora kunskapsluckor som resulterar i attpersoncentrerad vård blir åsidosatt. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av attbemöta patienter med hiv inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 15 artiklar från år 2008–2019analyserades och sammanställdes med hjälp Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet beskrev faktorer i omgivningen som påverkar sjuksköterskansupplevelse av att bemöta patienter med hiv. Sjuksköterskor uttryckte rädsla, stress, brist på kunskap och resurser samt vilja att vårda. Attityder fanns gentemot bådepatienten och sjuksköterskan som arbetade med hiv. Sjuksköterskor önskade merkunskap för att minska negativa attityder och ge en mer personcentrerad vård. Slutsats: Gemensamma faktorer beskrevs gällande sjuksköterskans upplevelser avbemötandet med patienter med hiv. Den mest betydande faktorn var okunskap.Kunskap och vidare forskning om hiv kan leda till minskade vårdskador, minskastigmatiseringen och öka möjligheterna för att kunna ge en personcentreradomvårdnad så att vårdmötet blir positiv. Nyckelord: hiv, kunskap, utbildning, stigmatisering, rädsla. / Background: People with HIV experience stigma both by society and by healthcareprofessionals. Nurses must be willing to provide good care and have knowledge aboutHIV and it’s transmission routes. Despite this, large knowledge gaps are seen whichresults in person-centered care being neglected. Aim: Describe factors that affect nurses experience of treating patients with HIV inhealth care. Method: A literature review with qualitative design where 15 articles from 2008-2019were analyzed and compiled using the analysis model of Friberg. Results: The results described factors in the environment that affect the nursesexperience of treating patients with HIV. Nurses expressed fear, stress, lack ofknowledge, resources and willingness to care. Attitudes existed towards both thepatient and nurses who worked with HIV. Nurses want more knowledge to changenegative attitudes and provide more person-centered care. Conclusion: Factors were described regarding experiences of treating patients withHIV. The most significant factor was lack of knowledge. Knowledge and furtherresearch can lead to reduced care injuries, reduce stigma to be able to provide personcentered nursing so that the care meeting becomes positive. Keywords: hiv, knowledge, education, stigma, fear.

Detta är en kvalitativ studie som, med en kritisk ansats och genom intervju med vårdnadshavare, har gett en ökad förståelse för vad ett skolbyte från grundskolan till grundsärskolan kan innebära för elever med autism, utan utvecklingsstörning. Fokus har dels varit på deras mående och syn på sig själva i relation till lärmiljön i de aktuella skolformerna, dels på vad som har lett fram till att deras vårdnadshavare har fattat ett beslut om att flytta sitt barn till grundsärskolan. Som komplement till intervjun, förelåg en analys av dokument som rör elevernas skolgång, som åtgärdsprogram, kontaktböcker, mötesprotokoll och korrespondens med Skolinspektionen. Studien visade på liknande resultat som tidigare forskning har visat, att elever med autism ofta mår dåligt i grundskolan på grund av bristande kompetens hos personalen och bristande stöd för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Den visade också att undervisningsnivån i grundsärskolan i dessa fall, liksom tidigare forskning visar, är för låg för att eleverna ska nå sin fulla potential kunskapsmässigt. I enlighet med tidigare forskning framgick att elevernas och deras vårdnadshavares mående förbättrades avsevärt efter skolbytet, men att det inte ledde till ökad måluppfyllelse. Studien visade också att vårdnadshavarna kände sig tvungna att flytta sitt barn till grundsärskolan, eftersom de upplevde att inget likvärdigt alternativ fanns i grundskolan. Även detta speglar vad som framkommit i tidigare forskning, nämligen att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ofta upplever att de i praktiken inte har ett fritt skolval för sina barn. Det behövs således ökad kompetens inom grundskolan gällande dessa elevers specifika behov. Vi behöver lyfta fram goda exempel och synliggöra brister som finns i vårt nuvarande skolsystem. Det kanske är så att skolnormen är felande? Vårt samhälle är heterogent och i en skola för alla borde normen också vara heterogenitet snarare än homogenitet, däralla ska arbeta med samma innehåll och nå samma mål samtidigt.

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.