Spelling suggestions: "subject:"stigmatisering."" "subject:"istigmatisering.""
291 |
”Det var en del av min identitet, utan den visste jag inte vem jag var” : En kvalitativ studie om hur stödinsatser, stämpling och stigma påverkat före detta kriminella mäns identitetsformande / “It was part of my identity, without it I didn't know who I was” : A qualitative study about how support efforts, labeling and stigma affected former criminal men’s identity formationAjob, Hilda, Ashaneh, Lilian January 2023 (has links)
Under en kort tid har brottsligheten i Sverige ökat och blivit ett allvarligt och omtalat samhällsproblem. Det är en komplex process att lämna en kriminell miljö som ofta kan innebära en rad olika utmaningar. Samhörighet och sociala band som formas i kriminella miljöer kan fördröja processen att lämna på grund av en stark identifikation till gruppen. Stöd och insatser av samhället är viktigt för att en individ ska kunna förändra sin identitet som kriminell. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka subjektiva upplevelser av hur stigmatisering, stämplingsprocesser och stödinsatser påverkat exitprocessen i utvecklingen till en icke-kriminell identitet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om social identitet, stigmatisering, stämpling och exitprocess. Tio respondenter från avhopparverksamheten Kriminellas revansch i samhället (KRIS) deltog i studien och intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att KRIS stödinsatser har en positiv påverkan på utvecklingen av en icke-kriminell identitet genom att bidra till en känsla av stöd och acceptans. De respondenter som inte hade gjort en geografisk separation upplevde stämpling och stigma i större bemärkelse. Stämplingsprocesser och stigmatisering visade sig ha en negativ inverkan på utvecklingen till en icke-kriminell identitet under exitprocessen. Medlemskapet hos KRIS har fungerat som en skyddad miljö från stämpling och stigmatiseringen som underlättat identitetsformande i exitprocessen. / Over a short period of time, crime in Sweden has increased and become a serious and publicized social problem. It is a complex process to leave a criminal environment that can often involve a number of different challenges. Cohesion and social ties formed in criminal environments can delay the process of leaving due to a strong identification with the group. Support and efforts by society are important for an individual to be able to change his identity as a criminal. The purpose of this qualitative study was to investigate subjective experiences of how stigmatization, labeling processes and support efforts affected the exit process in the development to a non-criminal identity. The starting point for studies was a social psychological approach that was studied through theories of social identity, stigmatization, labeling and exit process. Ten respondents from the dropout activity Criminal Revenge in Society (KRIS) participated in studies and interviews using semi-structured interviews. The results showed that KRIS's support efforts have a positive impact on the development of a non-criminal identity by contributing to a feeling of support and acceptance. The respondents who had not made a geographical separation experienced labeling and stigma in a larger sense. Stamping processes and stigmatization were found to have a negative impact on the development to a non-criminal identity in the exit process. The membership of KRIS has functioned as a protected environment from labeling and stigmatization that facilitates identity formation in the exit process.
|
292 |
Unga killars upplevelse av trygghet på Ålidhem : En studie om den ökade polisnärvaron på ÅlidhemMohamed, Jibril January 2023 (has links)
The purpose of this study is to investigate the increased police presence and surveillance in Ålidhem, Umeå, from the perspective of young men. Ålidhem is an area that the police have identified as having increased social unrest. Previous research has shown that increased police presence and surveillance can have negative effects on young men's experience of safety, and that it is important to develop other methods to create safety in the area. The study is based on interviews with ninth graders and recreational staff in Ålidhem, and examines their experiences of the municipality's and police's work for increased safety. The study shows that young men in Ålidhem experience a high degree of surveillance and police presence, which can create negative effects on their experience of safety. At the same time, the study shows that there are other factors that are important to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. The results of the study indicate that it is important to develop other methods to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. It is also important to take into account the perspectives of young men in the planning of measures for increased safety in Ålidhem and other similar areas. Keywords: Social unrest, Ålidhem, security, justice planning, young boys, stigmatization.
|
293 |
Ensamhet bland individer med autismspektrumtillstånd. : En kvalitativ studie med fokus på individer med autismspektrumtillstånd egna upplevelser. / Loneliness among individuals with autism spectrum disorders : A qualitative study focusing on individuals with autism spectrumdisorders own experiencesBohman, Elin, Andersson, Lars January 2022 (has links)
Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.
|
294 |
”Dömd på förhand” : En kvalitativ innehållsanalys om hur media skapar och upprätthåller stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer utifrån tryckt nyhetsmediers gestaltning av Boliden-falletAdolphson, Theres, Boujmel Lind, Miriam January 2020 (has links)
Nyhetsmedier skapar och upprätthåller allmänhetens föreställningar och förståelser om de ämnen som de rapporterar om. De har möjlighet att bland annat påverka allmänhetens föreställningar om särskilda grupper i samhället – däribland muslimer och förmodade muslimer. Denna grupp stereotypiseras som terrorister som utgör ett okontrollerbart hot mot det västerländska samhället. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur medier upprätthåller dessa stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer. Detta undersöks genom att studera hur den misstänkte gärningspersonen i det så kallade Boliden-fallet framställs av medier och vidare hur det kan förstås genom de teoretiska begreppen stigmatisering och andrafiering. Materialet till studien består av artiklar publicerade mellan den 18 november och 6 december 2015 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Norran och Västerbottens-Kuriren. Artiklarna undersöktes genom en tematisk analys där tre huvudteman identifierades (1) misstänkliggörandet av mannen och misstänkliggörandet av muslimer (2) hotet mot Sverige och (3) säkerhetspolisen och mediernas roll. Resultaten av studien visar att mannen i Boliden-fallet initialt beskrivs av medierna genom etnicitet och som ett hot mot Sverige och utan bekräftade uppgifter stämplas han som en sympatisör till terrororganisationen IS. Studiens slutsats är att medierna har en betydande roll för rekonstruerandet av maktordningen i samhället då individer och grupper utanför normen stereotypiseras. Mediernas gestaltning av Boliden-fallet visar hur de skapar en falsk förståelse för terrorism och hur det kan leda till att muslimer och förmodade muslimer stereotypiseras av allmänheten.
|
295 |
How interactive information design can counteract stigmatization of mental illness / Hur interaktiv informationsdesign kan bryta stigmatisering kring psykisk ohälsaKrantz, Sofia January 2023 (has links)
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom har under lÃ¥ng tid varit stigmatiserade. Samtidigt är psykisk ohälsa ett allt mer växande samhällsproblem som pÃ¥verkar stora delar av befolkningen i olika grad. Stigmatiseringen av psykisk ohälsa kan ofta ha förödande konsekvenser pÃ¥ en individ-, samhälls- och strukturell nivÃ¥. Denna studie undersöker hur man, med hjälp av interaktiv informationsdesign, kan öka medvetenheten kring stigmatisering av psykisk ohälsa hos unga samt hur man genom detta kan bidra till att bryta stigmatiseringen. Detta är det som utformar studiens syfte samt forskningsfrÃ¥gor. Förstudien och det akademiska sammanhanget lade grund till de val som gjordes under designprocessen och bidrog till att kunna besvara frÃ¥gorna och uppnÃ¥ syftet. Genomförandet bestod här av mÃ¥lsättning, konceptgenerering, praktiskt designarbete, användartester som analyserades och slutligen en mindre revidering av designen. Med allt detta kunde slutligen studiens syfte och forskningsfrÃ¥gor besvaras. Studien resulterade i en interaktiv informationsdesignsprototyp i mobilformat med hög verklighetstrogenhet som informerar om stigmatisering av psykisk ohälsa samt ger konkreta exempel pÃ¥ sätt som mÃ¥lgruppen kan bidra till att bryta stigmatiseringen. Slutsatserna som drogs var att de flesta av studiens effektmÃ¥l hade uppfyllts men att det finns ett flertal förbättringsmöjligheter som kan genomföras i framtiden i nästa fas av ett designarbete. Specifikt sÃ¥ har prototypen störst möjlighet till att vara informativ samt att bidra till att öka medvetenheten hos användarna. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
|
296 |
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Nurses' experiences of caring for patients with mental illness in somatic emergency care : A literature review with a qualitative approachHolmgren, Daniela, Thörnberg, Niklas January 2023 (has links)
Bakgrund: Inom den somatiska akutsjukvården behandlas akuta tillstånd där vård och behandling prioriteras efter sjukdomens eller traumats allvarlighetsgrad. Psykisk ohälsa ökar i det västerländska samhället. Personer som söker för psykiatriska besvär på akutmottagningen riskerar att prioriteras lågt i triageringen av patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär att inta ett holistiskt förhållningssätt i det akuta vårdmötet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som utgör ett stöd för att möta patienterna i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan lyssnar till patientberättelsen, inbjuder till ett partnerskap med patienten och närstående samt dokumenterar den överenskomna vården. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på den somatiska akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikten utgår från en kvalitativ design med hermeneutik metod samt induktiv ansats. Tolv artiklar inkluderas efter kvalitetsgranskning. Dataanalysen utförs enligt Fribergs modell som innehåller fem steg i analysprocessen. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en ambivalens mellan negativa känslor som uppkommer i patientmötet samt viljan att ge god omvårdnad till patienterna. Begränsningar inom organisationen upplevs som hinder för att ge adekvat vård. Slutsats: Gemensam utbildning samt terapeutiska interaktioner mellan somatisk och psykiatrisk vård kan förslagsvis avstigmatisera psykisk ohälsa samt motverka en negativ vårdkultur. / Background: Within somatic emergency healthcare, acute conditions are treated where care and treatment are prioritised according to the severity of the illness or trauma. Mental illness is increasing in Western society. People who apply for psychiatric problems at the emergency department risk being given low priority in the triage of patients. Nursing responsibility means taking a holistic approach in the acute care encounter. Person-centred care is one of the nurse's six core competencies which provide support for meeting patients in nursing. Person-centred care means that the nurse listens to the patient's story, invites a partnership with the patient and relatives and documents the agreed care. Aim: The aim is to describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in the somatic emergency department. Method: The literature review is based on a qualitative design with a hermeneutic method and an inductive approach. Twelve articles are included after quality review. The data analysis is carried out according to Friberg's model, which contains five steps in the analysis process. Results: The results show that the nurses experience an ambivalence between negative feelings that arise in the patient encounter and the desire to provide good care to the patients. Limitations within the organisation are perceived as obstacles to providing adequate care. Conclusion: Joint education and therapeutic interactions between somatic and psychiatric care can suggest de-stigmatizing mental illness and countering a negative care culture.
|
297 |
Tillsammans i olikhet : En kvalitativ studie av territoriell stigmatisering i FröslundaYouhanna, Fabrisia, Garzón, Andrea January 2023 (has links)
”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.
|
298 |
Att möta patienter som lider av substansbrukssyndrom : en litteraturstudie / Encountering patients suffering from substance use disorder : a literature reviewGeijer, Sofie, Vesterlund, Elin January 2021 (has links)
Bakgrund Patienter med substansbrukssyndrom har ofta behov av sjukhusvård på grund av trauma, psykisk problematik eller fysiska skador som uppkommit på grund av substansbruk. Sjukdomen skapar ett sjukdomslidande för patienten som är svår att ta sig ut. Utöver sjukdom upplever patienterna sig ofta stigmatiserade både från samhället, sig själva samt vårdare vilket bidrar till livslidande såväl som vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda sina patienter personcentrerat med respekt. Syfte Syftet är att beskriva mötet mellan patienten med substansbrukssyndrom och hälso-och sjukvårdspersonal. Metod Studien byggs på en icke-systematisk litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar. Inkluderade artiklar är av kvalitativ design. Datat är insamlad under hösten 2021 från databaserna PubMed och CINAHL, sökningarna genomfördes med booleska sökkombinationer. Alla inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys står till grund för teman i studiens resultat. Resultat Patienter såväl som sjuksköterskor uppvisar beteende och attityder påverkade av stigma. Den stigmatiserade patienter upplever förminskande samt diskrimination i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal vilket gör patientgruppen mindre benägen att söka vård. Hälso-och sjukvårdspersonal som stigmatiserar patienten har svårt att vårda patienten utifrån ett personcentrerat synsätt och upplever svårigheter att se hela patienten i mötet. Hälso-och sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom området visar att mer kunskap är av hjälp i mötet med patienter, samt att kunskap leder till avstigmatisering. Mötet med specialister leder till trygghet för patienten som i sin tur vågar vara sig själv. Slutsats Mer kunskap om substansbrukssyndrom behövs hos grundutbildad hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna möta patienten utifrån ett personcentrerat synsätt, fritt från stigma. / Background Patients suffering from substance use disorders tend to hold a high frequency of hospitalizations, due to trauma, psychiatric instability or physical damage associated with substance use. The patient often experiences stigmatization, from the community, nurses and other ward personne. The nurse holds responsibility to treat their patients with respect as well as exercise a person-centered ward to ensure the best possible care for their patients. Aim The aim is to describe the encounter of patients suffering from substance use disorder and healthcare personnel. Method The study was implemented with a non-systematic literature study, based on 15 scientific articles. The included articles are based on qualitative design. The data was collected during the autumn of 2021 from the databases PubMed and CINAHL, the search was made with boolean search combinations. The included articles have been quality reviewed according to the Sophiahemmet assessment instrument. Data Analysis was made with an integrated data analysis, which contributed to the themes presented in the result of the study. Results Patients as well as nurses exhibit behaviour and attitudes affected by stigma. The stigmatized patient experiences diminishing behaviour together with dicrimination when they meet healht-care providers, which makes them less prone to approach hospital care. Health-care providers, who stigmatize patients, experience difficulties in the exercise ward of a patient centered point of view. Professions with specialist competens, within substance use disorders, shows that more knowledge leads to destigmatizing. Conclusions Better knowledge about substance use disorders is needed within healthcare-providers to be able to provide care out of a person centered point of view, free from stigma, in the meet with patients suffering from substance use disorder.
|
299 |
Att vända på alla stenar : - om pedagogiska utredningar / Turning over every stone : – about Individual Educational Plan.Karlsson Retzlaff, Kajsa January 2022 (has links)
Sammanfattning/Abstract Retzlaff, Kajsa (2022). Att vända på alla stenar. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Detta arbete försöker synliggöra hur processen med en pedagogisk utredning ser ut, vilka insatser som föreslås på de olika nivåerna och vilket mandat specialpedagoger upplever sig ha från rektor. Den visar också hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur processen går till när specialpedagogen får i uppdrag av rektor att påbörja arbetet med att skriva en pedagogisk utredning. Om de upplever sig ha mandat från rektor att skriva det de ser, vilka åtgärder som föreslås på individ-, grupp- och skolnivå och hur olika svårigheter beskrivs i skriven text. • Hur ser processen ut när pedagoger skriver en pedagogisk utredning? • Vilka insatser föreslås på de olika nivåerna (individ, grupp och skola)? • Hur beskrivs elever i de pedagogiska utredningarna? Teori Den teori som ligger till grund för detta arbete är stämplingsteorin och specialpedagogiska perspektiv så som relationellt och kategoriskt perspektiv, dilemmaperspektivet och KoRP. Metod Den vetenskapliga metod som har använts är en induktiv, kvalitativ ansats där hermeneutik utgör grunden. Studiens empiri består av 15 granskade pedagogiska utredningar och 4 semistrukturerade intervjuer. Resultat Specialpedagogen får ofta det övergripande ansvaret för de pedagogiska utredningarna. Under utredningens gång så sker samarbete med undervisande lärare, elev, föräldrar och det förekommer att andra professioner tillfrågas. Kollegor kan ibland vara bollplank. Texten som skrivs samman ska vara subjektivt skrivet, värderingsfritt och återberätta det som lärare, 4föräldrar och elev sagt och det ska inte upplevas som kränkande av eleven. Själva processen att ta sig an arbetet skiljer sig åt och det gör också sättet att skriva på. Specialpedagogerna skriver rekommendationer främst på grupp- och individnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå, även fast specialpedagogerna upplever att de har mandat av rektor att skriva det de ser. Vidare upplever de att det är få som läser utredningen när den är färdig. Specialpedagogiska implikationer Rektor ger ofta ansvaret för pedagogiska utredningar till specialpedagogen. Det är ett arbete som skyndsamt ska utföras. Det som ska utredas är hur skolans lärmiljö ska anpassa sig efter de elever som skolan har och hur eleven ska nå kunskapskraven. Arbetet bör utföras noggrant och objektivt där elevens historia berättas. I bedömningsdelen skriver specialpedagoger rekommendationer på individ- och gruppnivå men det saknas rekommendationer helt på skolnivå trots att de upplever att de har mandat från rektor. Något som tillkommit på senare tid är att föräldrar kan höra av sig till skolan i syfte att få en neuropsykiatrisk diagnos. För att barn- och ungdomspsykiatrin vill att en pedagogisk utredning är gjord innan barnet blir mottagen för en utredning. Specialpedagogerna i detta arbete berättade att de upplever att ingen eller att det sällan är någon läser det de skrivit.
|
300 |
Är belöning och ökad tolerans i missbruksvården ett vinnande koncept? : En kvalitativ intervjustudie av behandlares upplevelse kring belöning som arbetsmetod samt hur en mer tolerant syn på droganvändningsproblematik kan främja behandlingsprocessen och minska stigmatisering kring droganvändning / Is reward and increased tolerance in substance use treatment a winning concept? : A qualitative interview study of therapists' experience of reward as a work method and how a more lenient view on drug use problems can foster the treatment process and reduce stigma around drug useAngantyr, Hanna, Nilsson, Oskar January 2023 (has links)
The purpose of this study was to examine drug counselors' experience of using reward as a work method and how a more lenient view on substance use can help foster the treatment process and reduce stigma surrounding drug use. The study is based on semi-structured interviews with 4 drug counselors from a municipality in Sweden. The study used a qualitative approach, and the results were analyzed using an abductive approach. The data was analyzed using Becker's theory on labeling and Goffman's theory on stigmatization. The results show that drug-counselors experience the use of reward in drug treatment as an effective tool in creating a positive association to both treatment and the counselors themselves. Reward also helps fulfill an important function in promoting a non-judgmental approach which the counselors then can build upon. The results also show the complexity regarding having a more tolerant outlook on drug consumption, but also that criminalization of drug use is seen as a contributing factor in the stigmatization of youth with substance use disorder. / Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av att använda belöning som arbetsmetod samt hur en mer tolerant syn på droganvändningsproblematik kan främja behandlingsprocessen och minska stigmatisering kring droganvändning. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra missbruksbehandlare inom öppenvården. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt. Data analyserades utifrån Beckers stämplingsteori samt Goffmans teori om stigma. Resultat visar att behandlarna upplever att belöning som arbetsmetod skapar en positiv association till såväl behandlarna som behandlingen i sig. Belöningen fyller även viktig funktion i att främja det icke dömande förhållningssättet som behandlarna arbetar utifrån. Vidare visar resultatet av studien att en tolerant syn på droganvändningsproblematik är komplext utifrån rådande lagstiftningen som kriminaliserar allt eget bruk av narkotika, samtidig som kriminaliseringen ses som en bidragande orsak till att ungdomar med en droganvändningsproblematik stigmatiseras.
|
Page generated in 0.0895 seconds