Tatueringskonsten är uråldrig och har präglats av negativa attityder och stigmatisering samt att forskning har visat att tatueringar påverkar tillskrivningen av egenskaper. Syftet med studien var att undersöka om tatueringar kan förstärka tillskrivningen av egenskaper när en individ anses vara vårdad eller ovårdad. Studien utfördes genom ett experiment där fyra versioner av bilder på en kvinna manipulerats utifrån resultatet av en pilotstudie som undersökte vårdadhet. Resultatet visade att tatueringar har en signifikant påverkan på tillskrivningen av positiva sociala egenskaper där kvinnan med tatueringar skattades högre än sin icke-tatuerade motpart. Tatueringar hade ingen effekt på indexen Utseende och Kompetens. Ingen interaktionseffekt mellan vårdadhet och tatueringar identifierades. Resultatet går i linje med forskning från de senaste tre åren och tyder på att bilden av tatuerade har förändrats. Förslag till framtida forskning är att replikera studien med starkare manipulation av variabeln vårdadhet samt studera tidigare undersökta områden för att verifiera attityden till tatuerade.

No description available.

Tidigare forskning har visat på att Sveriges integrationspolitik inte ser till individen, vilket gör att ensamkommande flyktingbarns behov kan överses. Av bakgrund till hur den svenska integrationsprocessen är formad syftar studien till att lyfta ensamkommande flyktingbarns upplevelser av sin livssituation i Sverige, för att uppnå en förståelse för hur integreringsprocessen har fungerat. Den tidigare kunskapen som finns kring ämnet ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess belyser att skolan, språket, utbildning, boende och arbete är viktiga delar för deras delaktighet i samhället. För att studera målgruppen valdes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex stycken ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige år 2015/2016. Det empiriska materialet som samlades in via intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys och de teoretiska begreppen integration, identitet, etnisk identitet och stigmatisering användes för att analysera resultatet. Resultatet visade på en integrationsprocess som är mer komplex än den materiella och receptorganiserade svenska integrationspolitiken. Det framkom bland annat att ett tillfälligt uppehållstillstånd kan påverka de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess negativt. Resultatet visade även att boenden för ensamkommande kan vara bristfälliga och att skolan skulle kunna göra mer för barnens integrationsprocess.

Graden av fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika grupper i samhället då människor med låg socioekonomisk status är mindre aktiva än människor med hög socioekonomisk status. Samhället står inför en utmaning att skapa mer jämlik hälsa och ge alla lika förutsättningar till fysisk aktivitet. Ett initiativ som arbetar för detta är Fritidsbanken som lånar ut fritidsutrustning. Studien syftar till att undersöka hur Fritidsbanken arbetar med att skapa förutsättningar för jämlik hälsa. Data utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar med Fritidsbanken på lokal nivå i eller i närheten av socioekonomiskt utsatta områden samt med en person som arbetar på centrala Fritidsbanken. Resultatet visar att Fritidsbanken centralt inte har en särskild strategi att arbeta mot socioekonomiskt utsatta områden utan vill vara tillgängliga för alla och på det sättet främja en jämlik hälsa. Däremot finns lokala initiativ som riktar sig till socioekonomiskt utsatta områden. Strategin att inte rikta sig till en specifik målgrupp kan kopplas till en rädsla att stigmatisera exempelvis låntagare. Resultatet visar på vikten av samverkan med skola, idrottsrörelsen och samhällsorganisationer för att nå önskade resultat. Studiens resultat diskuteras med stöd av den socio-ekologiska modellen som förklarar relationen och sambandet mellan individ, grupp och samhälle och hur förändringar relaterar till makro- och mikronivå. Slutsatsen är att Fritidsbanken ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet i socioekonomiskt utsatta områden, även om verksamheten inte enbart riktar sig till boende i dessa områden. Däremot kan Fritidsbanken som ensam aktör inte verka för jämlik hälsa utan behöver samverka med samhällsorganisationer på alla nivåer för att det ska uppfyllas.

Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar de senaste åren, främst i den primära utvecklingsperioden som sker i åldern 14–18 år. Stigmatisering mot psykisk ohälsa som fenomen och mot dem som lider av det är ett välkänt problem som kan påverka huruvida en individ söker hjälp eller inte. Konformitet kan även det ha stort inflytande över individers handlande. Syftet med studien var att synliggöra ungdomars syn på stigmatisering av psykisk ohälsa samt hur det kan relateras till konformitet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 ungdomar. Intervjuresultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys där totalt fem teman och tre subteman kunde urskiljas. Resultatet visade att stigmatiseringen bland ungdomar är betydande och upplevdes vara en följd av osäkerhet, okunskap och normer. Studien visar att stigmatisering och konformitet är beroende av varandra i detta avseende, något som synliggörs i diskussionen. Studien kan ge förståelse för hur ungdomars mående kan bemötas.

I samhället finns olika instanser som ska bistå individer med hjälp och stöd när behov uppstår. Föräldrar är de som har det yttersta ansvaret för att stötta och hjälpa sina barn, men personer som har en neuropsykologisk funktionsnedsättning (NPF) är ofta i större behov av stöd och hjälp i sin vardag. För personer som inte följer normen finns en risk att en känsla av stigmatisering uppstår Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF framställer sitt föräldraskap, stöd från samhällets instanser och stigmatisering, utifrån inlägg skrivna på Instagram och bloggar.  Frågeställningarna som använts för att svara mot syftet är: Hur framställer föräldrar till barn med NPF sina upplevelser av föräldrarollen?·       Hur beskriver föräldrarna samhällets stöd från skola, sjukvård, Försäkringskassan och socialtjänsten? Om och eventuellt hur kan man förstå dessa familjers situation kopplat till utanförskap/stigmatisering?Detta är en kvalitativ studie som bygger på netnografi. Denna studie har utgått ifrån inlägg publicerade på Instagram av åtta olika föräldrar samt från tre olika bloggare. För att kunna analysera empirin har Goffmans teori om stigmatisering, Goffmans teori om självframställning och Giddens och Suttons stämpelteori använts, samt tidigare forskning om föräldrar till barn med NPF. Resultatet visar att föräldrarna använder plattformarna till att förmedla kunskap och ge andra förståelse kring hur det är att leva i en familj med NPF. Användarna beskriver mycket stress och oro kopplat till sitt föräldraskap. De olika instanserna de har kontakt med saknar ofta kunskap om NPF, vilket innebär att stöd kan utebli eller bli fel. En upplevelse föräldrarna beskriver är att det är lite som lottdragning om de får träffa en person med kunskap om NPF när de besöker de olika instanserna. Om personen har kunskap blir bemötandet bättre och föräldrarna upplever att de blir förstådda. Ingen förälder skriver att de öppet känner sig stigmatiserade, men de väljer ändå att ofta stanna hemma för att inte utsätta barnet för allt för många intryck. Stigmatiseringen kopplas mer mot deras barn som saknar vänner eller inte kan delta i idrotter. / In society there are different instances that are supposed to assist individuals with help and support when needs arise. Parents are the ones who have the ultimate responsibility for supporting and helping their children, but people with a neuropsychological disability are often in greater need of support and help in their everyday lives. When you do not follow the norm, there is a risk that a feeling of stigma arises. The purpose of this study was to investigate how parents of children with NPF portray their parenting, support from community instances and stigma, based on posts written on Instagram and blogs. The questions used to answer the purpose are: ·       How do parents of children with NPF present their experiences of the parent role? ·       How do parents describe society's support from schools, healthcare, the Social Insurance Agency and social services? ·       If and if necessary how can one understand the situation of these families linked to exclusion/ stigma? It is a qualitative study based on netnography, which is a new method based on the internet in its analysis. This study has been based on posts on Instagram by eight different parents as well as from three different bloggers. To analyze the empirical material, Goffman's theory of stigma has been used as well as previous research on parents of children with NPF. The results show that the parents use the platforms to convey knowledge and give others an understanding of what it is like to live in a family with NPF. Users describe a lot of stress and worry linked to their parenting. The various instances they have contact with often lack knowledge of NPF, which means that support may not be provided or wrong. One experience the parents describe is that it is a bit like drawing lots if they get to meet a person with knowledge of NPF when they visit the different instances. If the person has knowledge, the treatment becomes better and the parents feel that they are understood. No parent writes that they openly feel stigmatized, but they still choose to often stay at home so as not to expose the child to too many impressions. The stigma is linked more towards their children who lack friends or cannot participate in sports.

Bakgrund: Suicid är benämningen på handlingen när någon tar sitt liv och är idag ett utbrett folkhälsoproblem. Det finns flera faktorer som ökar risken för en person att begå suicid eller suicidförsök. Sjuksköterskor träffar dessa patienter med suicidala tendenser inom alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Kunskap, ett gott bemötande och förmåga att kunna bedöma är viktiga faktorer som sjuksköterskan behöver i mötet.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter som är suicidala.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design med en induktiv ansats har genomförts. Sökningar av artiklar genomfördes i Medline och Cinahl och även manuella sökningar utfördes. Resultatet bygger på tolv vetenskapliga studier.Resultat: Den kvalitativa analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell och resulterade i temat Vikten av kunskap och kompetens, innefattande tre subteman; Att kunskap spelar roll, Att vara en länk i kedjan och Att känna ansvar, samt temat Känslomässiga utmaningar, innefattande fyra subteman; Att uppleva utmaningar, Att skapa trygghet, Att sätta en etikett och Att arbetsförutsättningar spelar roll.Slutsatser: Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att främja patientens framtida hälsa. En bredare utbildning behövs för den grundutbildade sjuksköterskan för att erhålla kunskap och förmåga i relation till psykisk ohälsa samt skapa förutsättningar för suicidprevention. / Background: The term suicide describes the act of ending your own life and is today a widely spread health problem. Several factors increase the risk of a person committing or attempting to commit suicide. Nurses meet these patients in every different specialities in the health care system. Knowledge, how to meet and how to evaluate patients are important when meeting patients who are suicidal.Aim: To describe nurses’ experiences in encountering patients who are suicidal.Method: A literature review with a qualitative design with an inductive approach. Searches were conducted in Medline and Cinahl and manual searches were also performed the result is built from twelve studies published in scientific articles.Results: The qualitative analysis was performed trough Fribergs five-step model and resulted in the theme The importance of knowledge and competence, including three subthemes; Knowledge matters, To be a part of the chain and To feel responsibility, and the theme Emotional challenges, including four subthemes; To experience challenges, To create safety, To put a label on and Work conditions matters.Conclusions: The relationship between nurse and patient are of greatest importance to promote the patient future health. A broader education is required for the registered nurse in order to obtain knowledge and ability in mental health and create good conditions for suicide prevention.

Bakgrund: Varje år begår cirka 1200 individer suicid i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Många patienter beskriver en frustration över att leva med psykisk ohälsa samt beskriver att de har en begränsad tillit till vården. De upplever sig missförstådda och stigmatiserande i bemötandet av hälso– och sjukvårdvårdspersonal. Det resulterar till att många patienter upplever att de behöver dölja sin psykiska ohälsa genom att censurera sina ordval och handlingar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: Metoden genomfördes som en litteraturöversikt. Datainsamling utfördes systematiskt i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. 18 vetenskapliga artiklar inkluderades från 2011–2021 från databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte. 12 artiklar var kvantitativa studier och 6 artiklar var kvalitativa studier.Resultat: Resultatet består av 5 kategorier som belyser sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Resultat visar att kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av stor betydelse för sjuksköterskors positiva attityder. Sjuksköterskors negativa attityder var en central faktor som påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Detta kan anses bero på bristande kompetens samt kulturella värderingar hos sjuksköterskor.Slutsats: Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem. Patienter som lider av psykisk ohälsa förekommer i alla delar av vården. Resultatet visar att en ökad kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa är av en stor betydelse i omvårdanden av dessa patienter. Det är av ett stort värde att sjuksköterskor inom den somatiska vården får en god kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna möjliggöra en god personcentrerad vård. / Background: Every year, approximately 1200 individuals commit suicide in Sweden due to mental illness. Many patients describe a frustration over living with mental illness and describe that they have limited trust in care. They feel misunderstood and stigmatized in the treatment of health care professionals. As a result, many patients feel the need to hide their mental illness by censoring their words and actions.Aim: To Illuninate nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care.Method: The literature review data collections were performed systematically in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 18 articles were included from 2011–2021 from the databases that answered the purpose of the literature review. 12 articles were quantitative studies and 6 articles were qualitative studies.Results: The results consist of 5 categories that shed light on nurses' attitudes to caring for patients with mental illness in somatic care. Results show that knowledge and education in mental illness is of great importance for nurses' positive attitudes. Nurses' negative attitudes were a key factor influencing the care of patients with mental illness. This can be considered due to lack of competence and cultural values among nurses.Conclusion: Mental illness is a global growing problem. Patients suffering from mental illness occur in various care facilities. The results show that increased knowledge and education in mental illness is of great importance in the care of these patients. It is of great value that nurses in somatic care gain a good knowledge of mental illness in order to enable good person-centered care.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande / ABSTRACT Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously.  Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

In this advanced level essay Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is discussed within a Swedish Sports setting and the purpose is to better understand why children and adolescents with ADHD in Sweden drop out of sports clubs at an earlier than average age. This study is based on an interpretive view of knowledge and has a qualitative method. Through interviews with various experts of ADHD and other neurodevelopmental disorders the study aims at understanding the reasoning of children with ADHD as they navigate the complex cultural and institutional environments found in sports. Erving Goffman's theories about stigma are utilized in the study to further understand the relationships between youth with ADHD and coaches, other parents and peers in sports. ADHD is often stigmatized in social interactions in sport and the power that coaches, and other “normal” people have over the youth with ADHD can be considered a key to understanding why ADHD is stigmatized and why so many drop out at an early age.