Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.

Syfte och Frågeställningar Syftet med undersökningen var att mäta sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande inom ett begränsat urval av gymnasieelever. Undersökningen syftade också till att mäta respondenternas psykiska välbefinnande, stillasittande och fysiska aktivitet samt att mäta sambandet mellan respondenternas stillasittande och psykiska välbefinnande. Hur psykiskt välmående, stillasittande och fysiskt aktiva är respondenterna? Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Finns det ett samband mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande? Metod Som metod för studien användes en kvantitativ metod med enkäter. Den byggde på färdiga frågor från Socialstyrelsen (2010) och WHO (2010) och gick ut till 86 respondenter i gymnasieålder. 82 godkända enkäter från respondenterna analyserades genom IBM SPSS Analytica för att mäta sambanden. I korrelationsanalysen användes Spearmans RhoRho för att undersöka samband. Undersökningen ägde rum på ett skolområde i Uppsala, Sverige. Resultat Resultatet visade att 42 procent av respondenterna utför mindre fysisk aktivitet än den rekommenderade dosen om 150 minuter i veckan. Resultatet visade också att 51 procent av respondenterna var stillasittande 10 timmar eller mer, varje dag. I välbefinnande-indexet fick 39 procent av respondenterna ett resultat som rekommenderade kontakt med vården. Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande fick en positiv korrelationskoefficient på 0,443 (p=0,000), vilket tyder på att det finns ett moderat samband. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation. Slutsats Den studerade populationen rör sig mindre än genomsnittet i Sverige och sitter mer än genomsnittet i Sverige. Det finns ett tydligt moderat samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande, men det går inte att förkasta andra påverkansfaktorer. Min slutsats är att det krävs en vidare studie för att säkerställa sambandet mellan variablerna, där fler parametrar mäts och analyseras. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation., men det går inte att avfärda att dikotomiseringen av data påverkade resultatet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan. Denna undersökning riktar in sig på hur ungdomarnas dag i skolan kan se ut och se hur mycket tid de tillbringar stillasittande.Syftet med studien var att undersöka stillasittande beteende hos gymnasieungdomar på deras skoltid och på fritiden. Studien görs med en kvantitativ metod med enkäter som involverade 154 gymnasieelever. För att analysera data användes t-tester och Pearsons chi-square test.Resultatet visar att en genomsnittlig gymnasieelev tillbringar 58 % av sin vakna tid varje vecka stillasittande. De flesta av deras stillasittande timmar är under sina dagar i skolan och framför allt under sina lektioner. / During the past decade, the media and scholars told that sedentary behavior is not good for you, and you therefore need to exercise regularly to keep up a good health. Recent reports now show that a sedentary behavior, defined as muscular inactivity increases the risk of most of today's common diseases and premature death. These risks are independent of physical activity between your sedentary periods. Sedentary time should be considered a separate health and lifestyle variable.Some are very sedentary in their leisure time and have a very sedentary job. But there is a group of people who can not influence their own sedentary time during weekdays, the children and youth in school. This study focuses on how high school student’s day at school may appear and how much time they spend sedentary.The aim of the study was to examine sedentary behavior among high school students at their school and at their leisure time. The study is done by a quantitative method with surveys involving 154 high school students. To analyze the data t-tests and Pearson's chi-square test are used.The results show that an average high school student spends 58% of their waking hours every week sedentary. Most of their sedentary hours are during their days at school and especially during their lessons.

Syfte Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på om barn och ungdomars fysiska inaktivitet/stillasittande har förändrats de senaste 15 åren. Denna studie har undersökt hur stillasittande i tid har sett ut hos barn och ungdomar från olika delar av världen med hjälp av några studier. Frågeställning: Hur har trenden i stillasittande tid sett ut hos barn och ungdomar mellan 1997 och 2012? Metod Litteraturstudien påbörjades via databasen PubMed, under vårterminen 2015. Grunden för sökningarna baserades på detaljerade sökord med olika kombinationer. För att hitta väsentliga studier utformades inklusions- samt exklusionskriterier. Totalt inkluderades åtta studier som sedan fick genomgå en kvalitetsgranskning med hjälp av den modifierade STROBE–modellen. Därefter rankades studierna efter den kvalitet som de uppvisat. Resultat Mer än hälften av artiklarna fick enligt den modifierade STROBE-modellen hög kvalitet medan resten ansågs som låga. Resultatet för de studier som hade bedömts med hög kvalité hade ett medelvärde på 672 minuter/dag i stillasittande medan de med låg kvalitet fick ett genomsnittligt värde på 553 minuter/dag. Resultatet i studien visade även på att mellan år 1997 och 2012 hade stillasittande beteende ökat med två timmar och 40 minuter. Denna skillnad bedöms som positivt signifikant. Slutsats Bevisen för att stillasittandet har ökat hos barn och ungdomar genom åren är svaga. Det resultat som visades enligt denna litteraturstudie var att stillasittandet hade till viss del ökat med en positiv signifikant skillnad, mellan åren 1997 och 2012, om studierna jämförs emellan. Mer forskning inom detta område behövs då det finns för få studier inom objektiv mätning som sträcker sig längre tillbaks i tiden före år 1997.

Children and youth inactivity and sedentary at school is increasing. This means that some of the students have a significant unhealthy lifestyle with physical inactivity, which in turn implies risks of suffering from various diseases, including obesity, type 2 diabetes and cardiovascular disease, all related to a sedentary lifestyle. To prevent illness, it is important that children and young people early get a positive attitude towards physical activity. The purpose of this study was to study the causes of child and adolescent physical inactivity in school, based on teachers 'and parents' perspectives. A qualitative research has been selected. To achieve the study objectives, the author has conducted seven semi-structured interviews, with an appropriate choice of five teachers and two parents with children in school. Data was analyzed with a manifest content analysis. The results show that teachers and parents felt that physical activity is a protective factor for children's health. There are several reasons for physical inactivity in students today, blah new technologies, various transportation facilities and family finances. Some measures that can reduce the physical inactivity, for example be to increase sports lesson 'time and by starting with children and young people's interest to make them feel joy in moving, which increases the interest in physical activity. The conclusion of this work is that children's movement is important for their health. Children and youth in elementary school in need of physical activity so that they feel good. Both schools and parents have a responsibility to promote children's physical activity so that they can preserve their health, before improving their learning ability, have more energy and to manage the school in a good way.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att undersöka självrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivå på arbetet.     Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domäner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Skiljer sig tiden stillasittande beroende på aktivitetsnivå på arbetet? Metod För att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Data samlades in med hjälp av enkäten International Physical Activity Questionnaire (lång version), där frågorna om fysisk aktivitet är uppdelade i fyra domäner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. Frågorna om stillasittande är uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien. Undersökningsdeltagarna delades in i tre grupper efter aktivitetsnivå på arbetet och jämfördes med avseende på fysisk aktivitet utanför arbetet respektive stillasittande. Fysisk aktivitet i varje domän och total fysisk aktivitet utanför arbetet redovisades i MET-minuter/vecka. Stillasittande angavs i minuter och presenterades för fem vardagar respektive en vecka. Resultat Totalt deltog 196 personer i studien. Fritiden var den största källan till den totala fysiska aktiviteten utanför arbetet i alla grupper (minst 63 % av tiden) och aktiviteten vid både transport och i hemmet var relativt låg. En signifikant skillnad mellan grupperna sågs för fysisk aktivitet i arenan hem, där personer med ett högaktivt arbete rörde på sig mer i hemmet (median: 360 MET-minuter/vecka) jämfört med personer med ett lågaktivt arbete (90 MET-minuter/vecka). I domänerna transport och fritid skiljde sig mängden fysisk aktivitet något mellan grupperna, men inte signifikant. För tid stillasittande sågs en signifikant skillnad mellan grupperna, både under fem vardagar och under en vecka. Personer med ett högaktivt arbete satt mindre (900 minuter respektive 1 380 minuter) än de som hade ett lågaktivt arbete (2 100 minuter respektive 2 640 minuter).    Slutsats Studien visade att den största delen utförd fysisk aktivitet utanför arbetet inte verkar bero på aktivitetsnivån på arbetet. Det var endast för den fysiska aktiviteten i hemmet som det sågs en signifikant skillnad mellan olika aktivitetsnivåer på arbetet. Vid transport och fritid sågs små skillnader i fysisk aktivitet, men dessa var inte signifikanta. För den totala tiden stillasittande däremot verkar graden av fysisk aktivitet på arbetet ha betydelse. Ett lågaktivt arbete gav längre total tid stillasittande jämfört med ett högaktivt arbete. Fysisk aktivitet och stillasittande bör som enskilda beteenden ses över både på arbetsplatsen och i domänerna utanför arbetet. Vidare bör också undersökas vilka andra faktorer som kan påverka dessa två beteenden.

Min blick är en dansares blick. När jag tittar på våra offentliga rum ser jag styrda rörelsemönster, instruktioner och uppmaningar för våra beteenden. Tysta koder talar om vad som är tillåtet och inte på olika platser. Jag ser subtila skillnader i kroppsspråk, mekaniska rörelser och en bortkopplad medvetenhet och kontakt till kroppen. Jag ser rum som inte är utformade för kroppen, som inte uppmanar till varken kroppslig rörelse eller frihet. Jag ser miljöer som ofta stöttar de stillasittande beteendena. Platser och objekt som är formgivna efter industrin och maskinen, snarare än kroppar eller händelser. I mitt examensarbete undersöker jag kroppslig rörelse och aktivitet i våra offentliga rum med målet att aktivera rummet genom kroppen samtidigt som rummet aktiverar kroppen.

Background: Chronic neck pain is a problem that may be prevented and treated by physical activity. Little is known about effective interventions to increase physical activity in workers with neck pain. Objective: To evaluate the effects of an intervention aimed at increasing physical activity among workers with chronic neck pain. Design: A 10-week randomized controlled study in a population of 35 (intervention n= 19, control n= 16) workers. Physical activity was assessed using a tri-axial accelerometer pre and post the intervention. Outcomes: Daily steps, metabolic equivalent, proportions of time spent sitting/lying, standing and walking, and sit-to stand transitions. Linear mixed model was used to analyze the intervention effect (group × time) adjusted for the baseline value for each outcome. Results: There was no significant intervention effect on steps, metabolic equivalent, walking or sit-to stand transitions. There were significant intervention effects on decreased time spent sitting/lying (p=0.010) and increased standing (p=0.017).   Conclusion: No differences between intervention and control groups were found in parameters of total physical activity. However sedentary time decreased substantially in intervention group and was replaced by standing time. Larger studies using objective assessments of physical activity and sedentary behavior, investigating the effects of changes in PA and sedentary behavior on pain and health outcomes, in a working population with chronic neck pain are recommended. / Bakgrund: Kronisk nacksmärta är ett problem som kan vara möjligt att förebygga och behandla med fysisk aktivitet. Det finns begränsad kunskap om effektiva interventioner för att öka fysisk aktivitet hos arbetstagare med nacksmärta. Syfte: Att utvärdera effekten av en intervention riktad mot att öka fysisk aktivitet hos en grupp arbetstagare med kronisk nacksmärta. Design: En 10 veckors randomiserad kontrollerad studie i en population av arbetstagare med kronisk nacksmärta, n= 35 (interventionsgrupp n=19, kontrollgrupp n= 16). Fysisk aktivitet mättes med triaxiell accelerometer före och efter interventionen.  Utfallsmått: Antal steg per dag, metabolisk ekvivalent, förändringar i proportionerna mellan tid i sittande/liggande, stående och gående och antal uppresningar från sittande till stående. Resultat: Det fanns ingen signifikant interventionseffekt avseende steg, metabolisk ekvivalent, tid i gående eller antal uppresningar från sittande. Tid i sittande/liggande minskade signifikant (p=0,010) och tid i stående ökade, också signifikant (p=0,017).  Slutsats: Det fanns ingen skillnad mellan grupperna i total fysisk aktivitet. Däremot minskade tiden i sittande/liggande markant och ersattes av tid i stående. Större studier med objektiva mätningar av fysisk aktivitet och stillasittande beteende som också undersöker effekter av förändringar i fysisk aktivitet på smärta och hälsovariabler bland arbetstagare med kronisk nacksmärta rekommenderas. / STIMUL

Bakgrund: Då stillasittandet hos barn och ungdomar ökar, satsar regeringen pengar i RF:s projekt ”samling för daglig rörelse”. Projektet vill bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i skolorna samt utveckla rörelseförståelse utifrån idrottsliga, psykiska, fysiska och sociala förmågor hos eleverna. Samtidigt förväntas elevernas rörelsenivåer och därmed välbefinnande att öka. Denna studies syfte är att beskriva effekterna av RF:s rörelseprojekt i utvalda skolor i Mellansverige ur elevernas perspektiv. Metod: Författarna i studien gjorde en uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets tidigare undersökning. Samma enkät användes med några ytterligare tilläggsfrågor konstruerade av författarna. Målgruppen var elever i 6–12 års ålder som deltar i RF:s nystartade projekt som genomförs på tre olika skolor i en kommun i Mellansverige. Deltagarna var samma elever som deltog i RF:s studie från hösten 2018. Enkätens resultat analyserades i Excel och SPSS där tabeller och diagram konstruerades.   Resultat: Totalt svarade 96 stycken respondenter på enkäten. Rörelsenivåerna bland eleverna i de berörda skolorna har ökat sedan projektet startade. 30 % av respondenterna ansåg att de utvecklat alla förmågor inom rörelseförståelsens fyra områden. Samtidigt visade resultatet att 83 % ansåg de utvecklat någon av dessa förmågor. Sambandsanalyser via korstabeller visade att elever i mellanstadieskolan tenderade att röra sig mindre än elever i lågstadieskolorna. Mellanstadieskolans elever var även mindre positiva till rörelseprojektet samt mindre positiva till att leda aktiviteter.    Diskussion: De frågor vi ansåg var mest intressanta att analysera var de frågor som konstruerades av oss själva. Dessa frågor sökte svar på om ökade rörelsenivåer bidrog till att utveckla sociala, psykiska, fysiska och idrottsliga förmågor. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha utvecklat dessa förmågor via en ökad rörelsenivå på rasterna. Författarna är dock sparsamma med att dra allt för stora slutsatser av resultatet då endast 96 stycken av totalt 342 stycken besvarade enkäten vilket diskuteras i metoddiskussionen. Slutsats: Resultaten pekar på att projektets syfte uppfylldes då både majoriteten av respondenterna har utvecklat rörelseförståelse samt att rörelsenivåerna har ökat. Denna studies syfte var att följa upp RF:s undersökning och granska effekterna av mer rörelse på rasterna vilket även det uppfylldes.