Sammanfattning: Bakgrund: Stillasittande och fysisk inaktivitet har ökat bland barn och ungdomar i Sverige. Detta skapar storakonsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Fysioterapeuter som arbetar med barn och ungdomar hargod erfarenhet kring barn och ungdomars fysiska och psykisk hälsa. Därför vill vi undersöka dessa fysioterapeuterssyn på stillasittande samt vilka behov av fysioterapi de upplever hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa fysioterapeuters erfarenheter av barn och ungdomars stillasittandeoch fysisk inaktivitet samt fysioterapeuternas tankar om behovet av fysioterapi i skolan. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem enskilda intervjuer utfördes med fysioterapeutersom arbetar med barn och ungdomar. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: “Fysisk aktivitet är ingen självklarhet för barn”, “Barn hamnarutanför vården”, “Skolfysioterapeuten skulle kunna ha ett dynamiskt samarbete medvården” och “Skolfysioterapeutens kompetens kan öka barns hälsa”. Fysioterapeuterna som intervjuades sågstillasittande och fysisk inaktivitet som ett betydande problem för barn och ungdomars hälsa. Resultatet visade påatt fysioterapi som profession har god kunskap för att arbeta hälsofrämjande via skolan. Slutsats: Barn och ungdomars ohälsa ökar, i takt med ett ökat stillasittande och fysisk inaktivitet. Enskolfysioterapeut skulle kunna utföra behandling av motoriska svårigheter och psykisk ohälsa samt bidra till attutveckla det hälsofrämjande arbete i skolan.

Background: “Targeted health dialogues” is a preventive method that aims to reduce the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. It includes a health-survey containing physical activity (PA)-questions. Health region Skåne introduced the method 2020 and decided to add additional questions about PA and sedentary behavior (SB). With the wish to replace current validated PA-questions with new validated questions and describe SB. Aim: Analyze concurrent validity between the answers of the original PA-questions (kcal/week) in the method and new answers (activity-minutes/last 7-days) and describe SB (hours/day). Method: Quantitative cross-sectional study with non-random, appropriate selection. Participants were 40-year-old health dialogue-participants that consented to research. Data on kcal/week, activity-minutes/last 7-days, sedentary hours/day and basic characteristics were retrieved from digital health-survey. Agreement between PA-questions was analyzed by Cohen´s weighted kappa and intraclass correlation-coefficient (ICC). SB was presented with descriptive statistics and analyzed by Chi2-test, Fisher's-exact-test and independent t-test. Result: Weak agreement between the PA-questions was found (Kw=0,378; ICC=0,273). Participants born in Sweden were more sedentary than those born outside Sweden (p<0.001) and participants with high education were more sedentary compared with lower education (p=0.014). Significant associations were found between SB and BMI (p=0.028; dichotomized analysis). Sedentary participants (>9 hours/d) also had higher mean BMI compared to those who were less sedentary (29,0(SD5,7) and 26,7(SD5,2) respectively; p=0,008). Conclusion: Current PA-questions cannot be replaced in favor of new questions in their current form. Further validation studies are warranted, preferably using objective PA-measures. SB was significantly associated with country of birth, education level and BMI. / Bakgrund: Riktade hälsosamtal är en preventiv metod med syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden innehåller frågor om fysisk aktivitet (FA). Region Skåne införde 2020 metoden och valde att lägga till ytterligare frågor om FA samt stillasittande. Önskemålet var att ersätta tidigare validerade frågor om FA med nya validerade frågor och kartlägga stillasittandet. Syfte: Att undersöka samtidig validitet mellan svaren på de ursprungliga frågorna om FA (kcal/vecka) och svaren på de nya frågorna (aktivitetsminuter/senaste 7-dagarna) samt kartlägga stillasittandet (timmar/dag). Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med icke-slumpmässigt, ändamålsenligt urval. Deltagarna utgjordes av 40-åringar som haft hälsosamtal samt lämnat forskningssamtycke. Data om kcal/vecka, aktivitetsminuter/senaste 7 dagarna, stillasittande timmar/dag samt bakgrundsinformation inhämtades från den digitala hälsoenkäten. Samstämmighet mellan svaren om FA analyserades genom beräkning av Cohens viktade kappa samt intraklass-korrelationskoefficient (ICC). Stillasittande beskrevs deskriptivt och jämförelseanalyser gjordes med Chi2-test, Fishers exakta-test och oberoende t-test. Resultat: Svag samstämmighet och överensstämmelse sågs mellan FA-frågorna (Kw =0,378; ICC=0,273). Deltagare födda i Sverige var mer stillasittande jämfört med dem födda utanför Sverige (p<0.001) och deltagare med eftergymnasial utbildning var mer stillasittande jämfört med dem utan eftergymnasial utbildning (p=0,014). Signifikant samband sågs mellan stillasittande och BMI (p=0,028; dikotomiserad analys). Medelvärdet för BMI var högre i gruppen som var stillasittande >9h/dag jämfört med ≤9 h/dag (29,0(SD5,7) respektive 26,7(SD5,2); p=0,008). Slutsats: Nuvarande frågor om FA kan inte rakt av bytas ut till förmån för de nya frågorna. Ytterligare valideringsstudier, företrädesvis med objektiva FA-mått, behövs. Nivån av stillasittande hade signifikanta samband med födelseland, utbildningsnivå och BMI.

Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. / Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

School is an area where teenagers spend a lot of time and there's a lot of sedentary. Today’s teenagers are becoming increasingly sedentary as their age increases. This increases the risk of cardiovascular diseases, type 2 diabetes, depression and obesity. The purpose of this study was to describe the different pedagogical approaches teachers use to reduce sedentary in upper secondary school. The material was collected through semi-structured interviews and were performed with a total of eight teachers. The following investigated questions are: “How do teachers describe that they implement their teaching to reduce sedentary?” and “What opportunities and obstacles do teachers describe that exist to include health-promoting activities in their teaching?” The analysis of the results came from a conventional qualitative content that provided two main categories that answer the purpose. Starting point of the theoretical study is SOC and sociocultural theory. The result of the study is that the most common pedagogical way of reducing sedentary on students is some short and simple movement of breaking during the lessons. Besides short movement breaks, teachers also applied brain-break, walk and talk and outdoor lessons. On the other side, there are limitations on the teachers' knowledge and skills regarding different pedagogical ways of reducing sedentary. Movements in the classroom bring benefits according to teachers. Students become more alert, concentration increases, which leads to improved learning ability. The conclusion is that teachers have the opportunity to use pedagogical working methods outside of lessons planning if the interest and knowledge are available. / Skolan är en arena där barn och ungdomar tillbringar mycket tid och där det sker en hel del stillasittande. Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande i takt med att deras ålder stiger. Detta ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, depressioner, övervikt och fetma. Syftet med denna studie var att beskriva vilka olika pedagogiska arbetssätt lärare tillämpar för att minska stillasittandet hos gymnasieelever. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med totalt åtta lärare. Följande frågeställningar som undersöks är: ”Hur beskriver lärarna att de genomför sin undervisning för att minska stillasittande?” samt ” Vilka möjligheter och hinder beskriver lärarna att det finns för att inkludera hälsofrämjande aktiviteter i undervisningen?”. Analysen av resultatet framkom utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys som gav två huvudkategorier som besvarar syftet. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM och sociokulturell teori. Resultatet som studien fick fram är att det vanligaste pedagogiska arbetssättet för att minska stillasittandet hos eleverna är någon form av korta och enkla rörelsepauser under lektionstiden. Utöver korta rörelsepauser tillämpade även lärarna brain-break, walk and talk och utomhuslektioner. Däremot finns det begränsningar i lärarnas kunskap och kompetens om olika pedagogiska arbetssätt för att minska stillasittandet. Flertalet lärare påpekade att det finns många fördelar med rörelse i klassrummet. Eleverna blir piggare, koncentrationen ökar vilket i sin tur leder till en förbättrad inlärningsförmåga. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det går att förutse att lärare har möjligheten att använda sig av olika pedagogiska arbetssätt utanför lektionsplaneringen om intresset och kunskapen finns.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa. Dock går den fysiska aktiviteten ner, inte minst bland ungdomar. Hela 67% av 11-åringar och omkring 75% av 15-åringar i Sverige når inte upp till målen om att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen. Idrottsrörelsen i Sverige lockar många men visar också på minskade medlemsantal. Inom idrotten finns också en svårighet att nå ungdomar med låg socioekonomisk status. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars fysiska aktivitet samt om olika typer av aktiviteter attraherar olika målgrupper. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa data användes via databaserna PubMed, och CINAHL. Tematisk analys användes som analysmetod. Resultat: Fysisk aktivitet bygger på möjligheter till stöd, självbestämmande, förutsättningar i familjen och socioekonomiska förutsättningar. Skolan är en viktig aktör i att skapa medvetenhet och sprida information om vikten av fysisk aktivitet. Stöttning från vuxna och möjlighet att påverka är viktigt för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva. Slutsats: Ungdomar behöver stöd och information för att bli fysiskt aktiva. Skola, fritidsverksamhet och vårdnadshavare behöver stötta alla ungdomar och erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet. / Introduction: Physical activity is one of the most important protective factors for good health. However, physical activity is declining, not least among young people. As many as 67% of 11-year-olds and around 75% of 15-year-olds in Sweden do not reach the goals of being physically active for at least one hour a day. The sports movement in Sweden attracts many but also shows reduced membership numbers. In sports, there are also difficulties in reaching young people with low socio-economic status. Aim: The aim was to investigate which factors affect young people's physical activity and whether different types of activities attract different target groups. Method: A literature review was conducted using both qualitative and quantitative data via the databases PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used as the analysis method. Results: Physical activity is based on opportunities for support, self-determination, conditions in the family and socio-economic conditions. The school is an important arena in creating awareness and disseminating information about the importance of physical activity. Support from adults and the opportunity to influence is important for young people to be physically active. Conclusion: Young people need support and information to become physically active. School, leisure activities and guardians need to support all young people and offer opportunities for physical activity.

Background: Pandemic caused due to the coronavirus (SARS-COV-2) has contributed to changes in everyday life among people around the world and also in Sweden. This has led to unusual circumstances regarding work, school, daily routines and also leisure and physical activity. Aim: The aim of the study is to compare levels of physical activity and sedentary life among students at Malmö University before and during the pandemic caused by Covid-19. Method: Random selection was made for the study. The study compared different levels of physical activity and sedentary behavior before and during the pandemic. The IPAQ survey was used twice. In addition, there were 5 estimation questions about how the pandemic has affected life in general. A total of 341 questionnaires were sent and a total of (n = 83) participants participated. The gender distribution was 42 percent men (n = 35) and 58 percent women (n = 48). Results: The results showed a significant reduction in the students' level of physical activity during the pandemic compared with before the pandemic (p <0.05). In addition, the results of the study showed a significant increase in the time spent sitting still during the pandemic compared to before the pandemic (p <0.05). Conclusion: The pandemic has affected students' activity habits and sitting still. On average, students spend less time on physical activities during the pandemic and sedentary life has increased among students during the pandemic compared to before the pandemic began.

Fysisk inaktivitet och stillasittande är ett problem i dagens samhälle. Det här resulterar i en risk för fysisk och psykisk ohälsa. Genom att träna regelbundet hämmar det risker såsom förtidig död, kardiovaskulära sjukdomar, depression, ångest likväl fysisk och psykisk hälsa. För att en individ skall utföra fysisk aktivitet regelbundet behöver det utföras inom optimala förutsättningar som bidrar till att motivationen för fysisk aktivitet bibehålls.  Syftet med studien var att undersöka motivation till träning i relation till WHO:s rekommendationer till fysisk aktivitet. Urvalet var studenter i åldrarna 18–50 år i södra Sverige. Vi använde BREQ-2 för att undersöka om det fanns en relation med WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Det här var en kvantitativ studie som utgår från BREQ-2 som är baserad på självbestämmande teorins fem regleringar. Egna frågor baserade på WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna applicerades på enkätundersökningen. Resultatet tyder på att studenter drivs främst av identifierad och integrerad reglering. Det finns skillnad mellan könen inom motivation varav största skillnaden finns inom introjicerad reglering. Av de deltagande studenterna var det endast fåtal som uppnådde WHO:s rekommendationer vilket motsvarar 54,5%. Det fanns en signifikans mellan självbestämmande i relation till att uppnå WHO:s riktlinjer. / Physical inactivity and sedentary behavior are an problem in society. This results in an increased risk for physical and psychological health. Exercising on a regular basis decreases the risks such as premature death, cardiovascular diseases, depression, anxiety, and physical and psychological health. For an individual to perform physical activity regularly, it needs to be performed within optimal conditions to maintain the motivation for physical activity. The aim of the study was to examine motivation for physical activity in relation to World health organization´s (WHO’s) recommendations for physical activity. The target group is student between 18 and 50 years in southern Sweden. We used BREQ-2 to investigate whether there is a relationship with the WHO's recommendations for physical activity. This was a quantitative study based on BREQ-2 which is based on self- determination theories and five regulations. Own questions based on the WHO´s recommendations for physical activity for adults were applied to the survey.  The results indicate that students are primarily driven by identified and intrinsic regulation. There is a difference between the sex in motivation, of which the biggest difference is in introjected regulation. Of the participating students, only a few achieved the WHO's recommendations, which corresponds to 54.5%. There was a significance between self-determination in relation to achieving the WHO guidelines.

Office work usually involves prolonged sedentary behavior and health risks. The purpose of the present study was to investigate office workers' views on physical activity and how they believe their employers should work to reduce sedentary behavior. Theory of Planned Behavior and Self-Determination Theory were used as the theoretical framework. Seven qualitative interviews were conducted with office workers at a company in northern Sweden. The company has a strong culture of exercise and training as well as several health-promoting activities. Last year, a health survey indicated that many employees had back and neck problems. An inductive thematic analysis of the interviews showed that physical activity and movement are perceived as important for both physical and mental health. Factors such as habits and norms can constitute an obstacle to movement during the working day. If health interventions from the employer to counteract long periods of sitting are to be successful, they should be autonomous, performed jointly and easy to accomplish.

Bakgrund: Stillasittande har blivit ett allt större folkhälsoproblem. Stillasittande ökar risken för kroniska sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, olika cancerformer och förtidig död. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som finns och möjliggör till effektiva pauser under arbetsdagen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tjugovetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien uppvisar olika hälsopromotiva åtgärder som främjar hälsa och besvarar studiens syfte. Efter analysering av samtliga artiklar framkom tre huvudkategorier: Förutsättningar, individanpassning och eget ansvar. Slutsats: Granskningen visade att korta frekventa pauser på förmiddagen är fördelaktiga för arbetsförmågan samt att längre raster på eftermiddagen är fördelaktigt för att behålla arbetsförmågan under de senare arbetstimmarna. / Background: Sedentary behaviour has become an increasing public health problem. Sedentary increases the risk of chronic diseases such as cardiovascular disease, type 2 diabetes, various forms of cancer and premature death. Purpose: The purpose was to investigate which strategies exist and enable effective breaks during the working day. Method: The study was conducted as a literature review and was based on twenty scientific papers. Result: The result of the literature study shows various health promotion measures that promote health and answer the purpose of the study. After analysing all the articles, three main categories emerged: Prerequisites, individual adaptation and personal responsibility. Conclusion: The review showed that short frequent breaks in the morning are beneficial for work ability and longer breaks in the afternoon are beneficial for maintaining work ability during the later working hours.