Global ETD Search

81	Barns fysiska aktivitet och stillasittande i relation till vårdnadshavaresaktivitetsnivå – i stad och på landsbygd : En kvantitativ studie med vårdnadshavaressjälvskattning Nyman, Malin, Würth Azizi, Linn January 2023 (has links) Det är etablerat att fysisk aktivitet är positivt för hälsan, trots det är många barn idag fysiskt inaktiva. Tidigare forskning visar att stöd och uppmuntran från vårdnadshavare och vänner, tillgänglighet och närhet till idrott och träning samt möjlighet till rörelse i närmorådet är några av de faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan vårdnadshavares och barns fysiska aktivitet och stillasittande samt skillnader i barns aktivitetsnivå i stad och på landsbygd. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Målpopulation var vårdnadshavare till barn mellan 6-12 år, där barnen bodde hos dem på halvtid eller mer. Data samlades in genom webbenkäter som distribuerades på Facebook. Urvalet var således en kombination av ett slumpmässigt- och bekvämlighetsurval. Statistiska tester som genomförts vid analys var chitvå-test, Fischer´s exact test och Spearman korrelationstest. Resultat: Resultatet bygger på 278 respondenters deltagande. Resultatet visade svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns fysiska aktivitet (rs = 0.193, p = 0,001), svaga korrelationer mellan vårdnadshavare och barns stillasittande beteenden på vardag (rs = 0.280, p = <0.001) och måttliga på helg (rs = 0.510, p = <0.001). Inga skillnader sågs i barns fysiska aktivitetsnivå (p = 0.345) och stillasittande (p = 0.433) mellan stad och landsbygd, det som sågs var att barn boende i stad i högre grad tog sig till skolan genom aktiv transport (p = 0.40). Slutsats: Denna studie belyser det faktum att även svenska vårdnadshavares beteenden, både fysiskt aktiva och inaktiva kan påverka barnets beteende. Således stärks betydelsen av att fortsatt främja hälsosamma levnadsvanor och skapa möjligheter till fysisk aktivitet. Inga skillnader sågs hos barn boende i stad eller på landsbygd i deras nivå av fysisk aktivitet och stillasittande. Detta kan innebära att var man bor i Sverige inte utgör någon skillnad för barns fysiska aktivitet och stillasittande beteende. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p> Barn (6-12år) Fysisk aktivitet Stad/landsbygd Stillasittande Vårdnadshavare.
82	Yrkesverksamma kvinnors upplevelser av fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin : En kvalitativ intervjustudie / Working Women’s Experience of Their Physical Activity During the Covid-19 Pandemic : A Qualitative Interview Study Håkansson, Amanda, J.Rosling, Miranda January 2022 (has links) Bakgrund: I december 2019 började Covid-19 spridas runt om i världen och ledde till en världsomvälvande pandemi. Rekommendationer kring distansarbete, sociala förhållningssätt och tillgängligheten på offentliga platser infördes. Detta ledde till att många arbetsplatser möjliggjorde distansarbete för sina medarbetare. I studier påvisades att flera verkade röra på sig mindre och mådde sämre i samband med detta. Kvinnor skattade sin hälsa och fysiska aktivitetsnivå lågt och ansågs därmed vara en utsatt grupp. Anledningen till det var dock oklar i studierna vilket lämnar kunskapsluckor. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp yrkesverksamma kvinnors upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet har påverkats under Covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kvinnor i åldrar mellan 30-60 år, som delvis hade arbetat hemifrån. Rekrytering skedde genom bekvämlighetsurval. Intervjumaterialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom av analysen: Förförståelse om fysisk aktivitet Omställning av pandemin, Påverkande faktorer, Medvetenheten om fysisk aktivitet och Upplevelsen av skillnaden mellan kvinnor och mäns fysiska aktivitetsnivå under pandemin. Kvinnorna uppgav sig ha minskat den vardagliga fysiska aktivitetsnivån men hittat former för att öka den fysiska träningen. Underlättande faktorer för fysisk aktivitet var social interaktion medan begränsad tillgänglighet till träningslokaler och ändrade rutiner var försvårande faktorer. Slutsats: Fysisk aktivitet i form av vardagsaktiviteter var svårt att upprätthålla under pandemin. Med hjälp av sociala interaktioner gick det att öka den fysiska träningen. Resultatet kan användas av fysioterapeuter för bredare förståelse av denna målgrupps fysiska aktivitesbeteende. / Background: In December 2019 Covid-19 started to spread around the world and led to a global pandemic. Recommendations were taken regarding working from home and social gatherings. Therefore workplaces decided to enable their employees to work from home. In conjunction with this, studies showed that people exercised less. Women tended to rate their health and physical activity low and were therefore an exposed group. The causes for this were unclear. Aim: The aim was to investigate a group of working women’s experiences with their physical activity that was affected during the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative descriptive design was used with semi-structured interviews on professional women, age 30-60, that had partly worked from home. The informants were chosen through a secondary convenience selection. The interviews were transcribed and the data was evaluated using a qualitative content analysis. Results: Five categories were presented from the analysis: Understanding of physical activity, The adjustments of the pandemic, Influencing factors, The experience of the difference between women's and men's physical activity level during the pandemic. The women experienced a reduced level of physical activity, however it appeared that it was rather a matter of adjustments of activity level. Facilitating factors were social interaction. Aggravating factors were the absence of accessibility and routines. Conclusion: Physical activity was hard to maintain during the pandemic. Using social interactions the physical training increased. The results could be used by physiotherapists to gather a wider comprehension for this population's physical activity behavior. physical activity covid-19 pandemic sedentary exercise women Fysisk aktivitet covid-19 pandemi stillasittande träning kvinnor Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
83	Friskvårdstimme : En högt önskad friskvårdsförmån hos kontorsarbetare Andersson, Christoffer, Jakobsson, Malin January 2024 (has links) Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete på företag i Stockholmsområdet nyttjar friskvård kopplad till fysisk aktivitet (FA). Vidare var syftet att undersöka önskat friskvårdsutbud samt hinder och motivation till FA, samt om ovan varierar mellan olika nivåer av självskattad total FA. Frågeställningar: 1. Hur ser utbudet och användandet av friskvård ut för kontorsanställda idag? 2. Skulle förändring av friskvårdsbidrag kunna påverka nivån av FA? 3. Vilken typ av övrig friskvård skulle respondenterna vilja bli erbjudna på sin arbetsplats eller av sin arbetsgivare? 4. Vilka faktorer kan utgöra hinder eller motivation för att utföra FA? 5. Skiljer ovan frågeställningar mellan olika nivåer av självskattad total fysisk aktivitetsnivå? Metod Metoden bestod av en kvantitativ tvärsnittsstudie där en digital enkät användes för datainsamling. Enkäten skickades ut till 307 kontorsanställda på två olika arbetsplatser i Stockholmsområdet och innehöll frågor om FA, friskvårdsförmåner samt hinder och motivation. Populationen kategoriserades in i tre grupper efter skattad fysisk aktivitetsnivå. Analys gjordes på skillnader mellan hur de olika grupperna svarat på enkätfrågorna. Resultat Totalt 108 (35%) respondenter inkluderades i studien. Användandet av friskvårdsbidraget var högre ju mer fysiskt aktiva respondenterna ansåg sig vara (p=0,004). Den mest nyttjade friskvårdsförmånen utöver friskvårdsbidrag var organiserade hälsotävlingar (n=19, 23%), medan den mest önskade var friskvårdstimme (n=69, 65%). Det största hindret till att vara fysiskt aktiv var tidsbrist (n=71, 66%). Den största motivationsfaktorn till att vara fysiskt aktiv var att förbättra hälsan (n=97, 90%). Slutsats Hos kontorsanställda med övervägande stillasittande arbete var friskvårdsbidraget det som flest erbjöds och även nyttjade. Den förmån som främst skulle kunna underlätta utförandet av FA var friskvårdstimme. Tidsbrist sågs som det största hindret och förbättrad hälsa var den främsta motivationsfaktorn till FA. För de som ansåg sig vara minst fysiskt aktiva skulle även ökat friskvårdsbidrag kunna bidra till ökad nivå av FA. / Aim The purpose of this study was to investigate how office workers with predominantly sedentary work at companies in the Stockholm area use wellness linked to physical activity (PA). Furthermore, the aim was to investigate the desired wellness benefits, barriers and motivation to PA, and if the above varies between different levels of self-rated total PA. Specific research questions were: 1. What is the current offers and use of health promotion for office workers today? 2. Could change in wellness allowance affect PA level? 3. What kind of health promotion would the respondents like to be offered at their workplace or by their employer? 4. What factors can constitute barriers or motivation for PA? 5. Does the above questions differentiate between different levels of self-rated total PA level? Method The method consisted of a quantitative cross-sectional study with a digital survey used for data collection. The survey was sent out to 307 office workers at two different workplaces in the Stockholm area and contained questions related to PA, health promotion, motivation, and barriers. The population was categorized into three groups according to estimated PA level. Analysis was made on differences between how the groups answered the survey questions. Result A total of 108 (35%) responses were included in the study. The use of the wellness allowance was higher the more physically active the respondents considered themselves to be (p=0,004). In addition to wellness allowance, the most used wellness benefit was organized health competitions (n=19, 23%), while the most desired was a wellness hour (n=69, 65%). The main barrier to being physically active was lack of time (n=71, 66%). The main motivator for being physically active were to improve health (n=97, 90%). Conclusion Among office workers with predominantly sedentary work, the wellness allowance was the most offered and used health benefit. The main benefit that could facilitate PA was the wellness hour. Lack of time was seen as the biggest obstacle and improved health was the main motivating factor for PA. For those who considered themselves least physically active, increased wellness allowance could also contribute to an increased level of PA. Physical activity Sedentary Health care allowance Health promotion benefits barriers Motivation Fysisk aktivitet Stillasittande Friskvårdsbidrag Friskvårdsförmåner Hinder Motivation Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
84	Äldre personers upplevelser av att delta i supramaximal högintensiv träning sex månader efter träningsperioden Grönberg, Emil, Lindahl, Marika January 2021 (has links) Introduktion: Fysisk aktivitet har stor betydelse för en god hälsa när vi åldras. Trots det är en stor andel av äldre personer stillasittande. Brist på tid och obehagliga upplevelser ses som hinder till träning. Högintensiv träning kan utföras på kort tid och kan ge större hälsofördelar än medelintensiv träning. Däremot har högintensiv träning upplevts för ansträngande och olämpligt för en stillasittande population. En negativ affektiv respons kan minska följsamheten i träningen vilket belyser vikten av att anpassa högintensiv träning för äldre. Forskning om upplevelser av en anpassad högintensiv träningsregim saknas i dagsläget. Syfte: Att beskriva upplevelser av supramaximala cykelintervaller, träningsmotivation och fortsatta träningsvanor hos informanterna, sex månader efter genomförd intervention. Metod: I studien användes en kvalitativ induktiv ansats. Sex månader efter en träningsintervention genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Tio av de intervjuerna har analyserats i denna studie, med deltagare som hade genomfört anpassade supramaximala intervaller på cykel två gånger per vecka under tolv veckor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Träningen fyllde en viktig plats i livet, Att uppleva kroppen genom träning, Gemenskap som ger drivkraft, Träningen som stärkande upplevelse, och Att förändra eller falla in i gamla vanor. Konklusion: Supramaximala anpassade intervaller i grupp är en träningsform som verkar passa äldre personer. Träningen har upplevts lättsam och tidseffektiv. Gruppen har varit viktig och bidragit med glädje och motivation i träningen. Trots ökad motivation till träning har många fallit tillbaka i gamla vanor efter träningsperioden. Individuellt motstånd möjliggör träning på rätt intensitet i en grupp med blandad träningsvana. Dessa insikter kan komma att bli viktiga för att implementera träningsformen. High-intensity interval training Sprint interval training Qualitative study Sedentary Affective response Regulated Högintensiv intervallträning Sprint-intervallträning Kvalitativ studie Stillasittande Affektiv respons Anpassad Physiotherapy Sjukgymnastik
85	Anti-stressträning : En kvantitativ tvärsnittsstudie / Anti-stress exercise : A quantitative cross-sectional study Lindberg, Felicia, Fex Rytterborg, Julia January 2019 (has links) Syfte och frågeställningar: Syftet är att studera om träning på olika intensitetsnivåer påverkar upplevd stress hos kvinnor i Sverige. Denna studie kommer svara på dessa frågeställningar: <ol type="1">Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på högintensiv träning i form av löpning jämfört med kvinnor som inte tränar alls? Finns det någon skillnad i upplevd stress hos kvinnor som deltar på lågintensiv träning i form av promenader jämfört med kvinnor som inte tränar alls? Metod: Studien är en tvärsnittsstudie, genom enkätundersökningar har skillnader i upplevd stress jämförts på kvinnor med medelålder 39,03 år ( ± 14,44), som antingen tränat högintensivt eller lågintensivt. Resultaten har jämförts med en referensgrupp bestående av kvinnor som inte tränar alls. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) inklusive tio stycken intensitets-frågor för inklusion i studien skickades ut via sociala medier, Facebook. Resultat: En signifikant skillnad sågs vid jämförandet av kvinnor som tränar högintensivt och referensgrupp, (p=0,001), poängmässig skillnad i PSS10; 7,67 poäng. Ingen signifikant skillnad redovisades mellan högintensiv och lågintensiv grupp (p=0,737), detsamma gällde lågintensiv och referensgrupp (p=0,081). Slutsats: Högintensiva kvinnor hade reducerad upplevd stress jämfört med kvinnor som inte tränade alls. Ingen skillnad i upplevd stress kunde urskiljas mellan kvinnor som tränar lågintensivt och kvinnor som tränade högintensivt. Samma gällde kvinnor som tränade på låg intensitet jämfört med kvinnor som inte tränade alls, ingen skillnad i upplevd stress. / Purpose and aims: The aim is to study if different exercise-intensities affects perceived stress in Swedish women. This study will answer the following questions: <ol type="1">Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form of walking compared to women who participate in high-intensity exercise in the form of running? Is there a difference in perceived stress in women who participate in high-intensity exercise in the form of running compared to women who do not exercise at all? Is there a difference in perceived stress in women who participate in low-intensity exercise in the form walking compared to women who do not exercise at all? Method: The study is a cross-sectional study, through questionnaires, differences in perceived stress have been compared in women with a mean age of 39,03 years (± 14,44), who either exercised with high intensity or with low intensity. The results have been compared to a reference group consisting of non-training women. Perceived Stress Scale-10 (PSS10) together with ten intensity-questions for inclusion in the study was sent out via social media, Facebook. Results: A significant difference was detected in the comparison of the high intensity group and the reference group, (p=0.001), score difference in PSS10; 7,67 points. No significant difference between the high-intensity group and the low-intensity group (p=0.737), the same applied to the low-intensity group and the reference group (p=0,081). Conclusions: Women who participated in high intensity exercise had reduced percieved stress compared to women who did not exercise at all. No difference in percieved stress was observed between women who participated in low intensity exercise and women who participated in high intensity exercise. Similarly, no difference in percieved stress in women who participated in low intensity exercise and women who did not exercise at all. High intensity training low intensity training physical activity stress sedentary dose-response recommendations intensity. Högintensiv träning lågintensiv träning fysisk aktivitet stress stillasittande dos-respons rekommendationer intensitet. Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
86	Aktivitetsvanor, stillasittande och tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet hos personer som drabbats av narkolepsi i samband med Pandemrix-vaccinationen år 2009 Skärdin, Julia January 2018 (has links) Bakgrund: Efter Pandemrix-vaccinationen år 2009 i Sverige insjuknade ett stort antal unga individer i den koniska sjukdomen narkolepsi. Syfte: Kartlägga aktivitetsvanor, stillasittande, tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet samt undersöka samband mellan aktivitetsnivå och tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet. Metod: Undersökningsgruppen var 120 individer över 18 år, från Narkolepsiföreningen, som drabbats i samband med Pandemrix-vaccinationen år 2009. Datainsamling genomfördes via enkät. Resultat: 47,1 procent uppnådde WHO:s rekommenderade aktivitetsnivå. 25,2 procent var fysiskt aktiva mindre än en gång i månaden eller aldrig. Genomsnittlig stillasittandetid var sju timmar och nio minuter/dag. Medianen för tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet var 19 på en skala mellan 9-36. Ett signifikant måttligt samband mellan tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet och aktivitetsnivå förelåg. Konklusion: Studiens resultat talar för att narkolepsidrabbade bör öka sin aktivitetsnivå och för att uppnå det även öka tilltro till egen förmåga att klara fysisk aktivitet. / Backgroud: After the Pandemrix-vaccination in 2009 a sudden increase in childhood narcolepsy was observed in Sweden. Scientific research focusing on the level of physical activity within this group is scarce. Purpose: Identifying the level of physical activity and physical exercise, sedentary behavior, self-efficacy to perform physical activity, as well as examine the correlation between physical activity level and self-efficacy to perform physical activity. Method: 120 individuals, over 18 years of age, who developed narcolepsy due to the Pandemrix-vaccination and were members of the Swedish Narcolepsy Association participated in the study. The data collection was conducted through a survey. Results: 47.1 percent of the participants achieved the WHO recommendations for physical activity. 25.2 percent were physically active less than once a month or never. The duration of the participants average time of sedentary behavior was seven hours and nine minutes per day. The median for self-efficacy to perform physical activity was 19 on a scale between 9-36. There was a significant moderate correlation between the participants self-efficacy to perform physical activity and their level of physical activity . Conclusion: The results of this study indicates that individuals suffering from narcolepsy should increase their level of physical activity as well as increase their self-efficacy to perform physical activity. Narcolepsy physical activity physical exercise sedentary behavior self-efficacy Pandemrix H1N1 pandemic vaccination Narkolepsi fysisk aktivitet motion träning stillasittande tilltro till egenförmåga Pandemrix vaccination H1N1 pandemi Narkolepsiföreningen Neurology Neurologi
87	Effekten av fysisk träning på e-sportprestation Johnsson, Oliver January 2017 (has links) Purpose The purpose of this study was to investigate the effects of physical exercise on different skills that affect e-sports performance for e-sportsmen at amateur level in the game Overwatch. This is to gain knowledge about how e-sports training could be developed and streamlined. Methods The study is of the explorative research type since it deals with a topic that haven’t previously been broadly investigated. The method used was a quantitative exploratory method. The design was an intervention study. Results The study has not been able to demonstrate that skills affecting e-sports performance have changed through physical training. However, it is possible to read that the study participants who received the training intervention are more susceptible to and aware of changes in these skills compared to the study participants in the control group. Conclusions The purpose of the study has not been answered because the design was inadequate. However, the study may form the basis for further research. A number of important basic assumptions have been identified during the work. Based on these lessons a discussion took place, about how design deficiencies can be addressed and what is important to consider in future studies in the field. / Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter fysisk träning har på olika färdigheter som påverkar e-sportprestation hos e-sportare på amatörnivå i spelet Overwatch. Detta för att få kunskap om hur träning inom e-sport skulle kunna utvecklas och effektiviseras. Metod Studien är av typen explorativ forskning då den behandlar ett ämne som inte undersökts i större utsträckning tidigare. Metoden som tillämpades var en kvantitativ explorativ metod. Designen var en interventionsstudie. Resultat Studien har inte kunnat påvisa att färdigheter som påverkar e-sportprestation har förändrats i och med fysisk träning. Däremot går det att avläsa att de studiedeltagare som fick genomgå träningsinterventionen är mer mottagliga för och medvetna om förändringar rörande dessa färdigheter jämfört med studiedeltagarna i kontrollgruppen. Slutsatser Syftet med studien har inte kunnat besvaras i och med att designen varit bristfällig. Studien kan dock ligga till grund för vidare forskning. Ett antal viktiga grundförutsättningar har identifierats under arbetet. Utifrån dessa lärdomar diskuterades hur designbristerna kan åtgärdas och vad som är viktigt att tänka på vid framtida studier inom området. Electronic sports e-sport exergames Wii sports sedentary physical inactivity physical training physical activity enhanced performance E-sport exergames Wii sport stillasittande fysisk inaktivitet fysisk träning fysisk aktivitet förbättrad prestation. Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap Other Health Sciences Annan hälsovetenskap
88	Real-Time Monitoring System of Sedentary Behavior with Android Wear and Cloud Computing : An office case study / Realtidsövervakningssystem för Stillasittande Beteende med Android Wear och Cloud Computing : En kontorsfallstudie Charalampidis, Vasileios January 2017 (has links) Nowadays, prolonged sitting among office workers is a widespread problem, which is highly related to several health problems. Many proposals have been reported and evaluated to address this issue. However, motivating and engaging workers to change health behavior to a healthier working life is still a challenge. In this project, a specific application has been deployed for real-time monitoring and alerting office workers for prolonged sitting. The proposed system consists of three distinct parts: The first one is an android smartwatch, which was used to collect sensor data e.g., accelerometer and gyro data, with a custom android wear app. The second one is an android application, which was developed to act as a gateway for receiving the smartwatch’s data and sending them to IBM Bluemix cloud with MQTT protocol. The final part is a Node-Red cloud application, which was deployed for storing, analyzing and processing of the sensor data for activity detection i.e., sitting or walking/standing. The main purpose of the last one was to return relevant feedback to the user, while combining elements from gaming contexts (gamification methods), for motivating and engaging office workers to a healthier behavior. The system was firstly tested for defining appropriate accelerometer thresholds to five participants (control group), and then evaluated with five different participants (treatment group), in order to analyze its reliability for prolonged sitting detection. The results showed a good precession for the detection. No confusing between sitting and walking/standing was noticed. Communication, storage and analysis of the data was successfully done, while the push notifications to the participants, for alerting or rewarding them, were always accurate and delivered on time. Every useful information was presented to the user to a web-based dashboard accessed through a smartphone, tablet or a PC. The proposed system can easily be implemented at a real-life scenario with office workers. Certainly, there is a lot space for improvement, considering mostly the type of data registered at the system, the method for sitting detection, and the user interface for presenting relevant information. / Numera är förlängt sittande bland kontorsarbetare ett utbrett problem som är väldigt relaterat till flera hälsoproblem. Många förslag har rapporterats och utvärderas för att ta itu med denna fråga. Tydligen är det fortfarande en utmaning att motivera och engagera arbetstagare för att förändra deras hälsobeteende till hälsosammare arbetsliv. I detta projekt har en särskild applikation använts för realtidsövervakning och varnar kontorsarbetare för förlängt sittande. Det föreslagna systemet består av tre olika delar: Den första är en android smartwatch, som användes för att samla sensordata t.ex. accelerometer och gyrodata, med en anpassad android wear app. Den andra är en en androidapplikation som fungerade som en gateway för att ta emot smartwatchens data och skickar datan till IBM Bluemix-Cloud med MQTT-protokollet. Den sista delen är en Node-RED Cloud-Applikation som användes för lagring, analysering och behandling av sensordata för aktivitetsdetektering. Detta innebär sittande eller gå/stående med det huvudsakliga ändamålet att returnera relevant återkoppling till användaren, samtidigt som man kombinerar element från spelkontekster (gamification metoder), för att motivera och engagera arbetarna till ett hälsosammare beteende. Systemet testades först för att definiera lämpliga accelerometertrösklar till fem deltagare (kontroll grupp) och utvärderades sedan med fem olika deltagare (behandingsgrupp) för att analysera dess tillförlitlighet för långvarig sittdetektering. Resultaten visade en bra precession för detektionen. Ingen förvirring mellan att sitta och gå / stående märktes. Kommunikation, lagring och analys av data gjordes framgångsrikt, medan push-meddelandena till deltagarna, för att varna eller belöna dem, var alltid korrekta och levererade i tid. All användbar information presenterades för användaren på en webbaserad dashboard som nås via en smartphone surfplatta eller en dator. Det föreslagna systemet kan enkelt implementeras i ett verkligt scenario med kontorsarbetare. Visst finns det mycket utrymme för förbättring om man tänker på majoriteten av data som registrerats i systemet, metoden för sittande detektion och användargränssnittet för presentering av relevant information. cloud computing sedentary behavior prolonged sitting android wear smartwatch android mobile IBM Bluemix Node-RED gamification methods freeboard cloud computing stillasittande beteende långvarigt sittande android wear smartwatch android mobile IBM Bluemix Node-RED gamifieringsmetoder freeboard Medical Engineering Medicinteknik
89	Preventing fatal effects of overworking : Product design solution Adawi, Rahim January 2018 (has links) “Overworking to death” is a phenomenon that has been noticeable in developing countries. The cause of death is mainly through ischemic strokes. While the victims’ occupations differed, they all shared a common characteristic, being positioned in a sedentary work, ranging from IT workers to doctors. This project’s aim was to develop a product that prevented or decreased the strokes that derived from sedentary overwork. This was mainly tackled by preventing one of the three causes of developing blood props, slowed blood flow. In order to gather rich data of the phenomenon, a qualitative study was conducted in China, during two months. By doing an extensive structured sampling, information rich data could be gathered during a short period of time. Data were derived from observations, questionnaires and an interview, which then was interpreted to customer needs and the final product specification. The final product became a trouser with an in built dynamic compression mechanic, that can compress the veins mostly during sitting activities, in order to prevent blood stasis. The compression mechanic works like the Chinese finger trap; compressing the calves while sitting and stretching the legs forward. It is made only out of polysaccharides fibres; cotton and corn. / "Guolaosi" eller död från överarbete är ett fenomen som i regel uppkommer bland utvecklingsländer. Dödsorsaken är huvudsakligen genom stroke. Offrens yrken varierar allt från professorer, IT-arbetare till läkare. De delar dock en sak gemensamt; att arbeta under långa perioder stillasittande. Projektets mål var att utveckla en produkt som minskar dödliga följderna av sedentära överarbete, genom att förebygga en av de tre orsakerna för att utveckla blodproppar; saktad blodström. Målgruppen var då kineser av de yrken som hade tidigare drabbats av fenomenet. För att samla informationsrika data om fenomenet genomfördes en kvalitativ studie i Kina under två månader. Genom att göra en omfattande strukturerad provtagning kunde informationsrika data samlas under en kort tidsperiod. Fältstudien bestod av observationer, frågeformulär och en intervju, som då tolkades till kundbehov och eventuellt produktspecifikationen. Den slutliga produkten kom att bli ett par byxor med en inbyggd dynamisk komprimeringsmekanism, som kan komprimera venerna under sittande aktiviteter, för att förhindra saktad blodström. Kompressionsmekanismen fungerar som den kinesiska fingerfällan. Den komprimerar blodkärlen medan personen sitter och sträcker benen framåt. Produkten är konstruerad på så sätt att den kan tillverkas endast av polysackariders tråd, från bomull och majs. Vilket är lämpligt för Kinas lokala resurser. stroke DVT overworking karoshi guolaosi prolonged inactivity sedentary death product design China Sweden Sida MFS field study trouser pants sampling observation questionnaire interview blood circulation stasis cardiovascular disease cotton corn agenda 2030 Chinese finger trap textile fibre yarn soil erosion muscle pump mechanism gradual compression stockings GECS PECS pressure distribution blood clot veins therapy stool chair PE PTS economy class syndrome methodology plastic sample concept sketch stroke DVT överarbete karoshi guolaosi förlängd inaktivitet stillasittande död produkt design Kina Sverige Sida MFS fältstudie byxa byxor provtagning observation frågeformulär intervju blodcirkulation stasis kardiovaskulär sjukdom bomull majs agenda 2030 kinesisk fingerfälla textil fiber garn jord erosion muskel pump mekanism gradvis komprimering strumpor stödstrumpa tryck kraft GECS PECS tryckfördelning blod blodproppar vener terapi pall stol PE PTS ekonomi klass syndrom metodik plast prov koncept skiss Design Design Pharmacology and Toxicology Farmakologi och toxikologi Occupational Therapy Arbetsterapi Cardiac and Cardiovascular Systems Kardiologi Environmental Sciences Miljövetenskap Medical Ergonomics Medicinsk ergonomi Textile, Rubber and Polymeric Materials Textil-, gummi- och polymermaterial Composite Science and Engineering Kompositmaterial och -teknik Medical Materials Medicinska material och protesteknik

Search results