Bakgrund: Folkhälsomyndighetens rapport (2022) beskriver hur Sveriges regioner arbetar med FaR. Där framkommer en rad utmaningar, framförallt att metoden är underanvänd i södra Sverige och att få regioner nämner uppföljning av friskvården. Emellertid saknas det studier och underlag för hur friskvården arbetar med FaR. Det är därför angeläget att ta reda på hur friskvårdsanläggningar arbetar med uppföljning av metoden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka träningsinstruktörers, i södra Sverige, upplevelser av och perspektiv på arbetet med FaR. Metod: I studien användes en kvalitativ studiedesign. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där nio deltagare med varierande arbetserfarenheter av FaR (2–22 år) intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att träningsinstruktörerna hade goda erfarenheter av metoden, att det finns många hälsofördelar samt att det skulle kunna generera ekonomisk vinning om FaR användes mer. Vid analysen utkristalliserades tre övergripande teman “För en grundläggande hälsa behöver vi fysisk aktivitet”, “Kunskap och resurser för en bättre folkhälsa” och “Betydelsen av och arbetet som träningsinstruktör”. Konklusion: Det framkommer i studien att samtliga av de träningsinstruktörer som ingått i undersökningen arbetar med uppföljning i någon form. Vad gäller aktiviteter finns ett brett utbud i form av gym och gruppträning. Den övergripande inställningen är att metoden bör användas i större utsträckning samt engagera fler aktörer från regionen för en bättre samverkan. Träningsinstruktörerna lägger stor vikt i den evidens som finns kring den fysiska aktivitetens effekter på hälsan. / Background: The Public Health Agency's report (2022) describes how Sweden's regions work with PaP. A number of challenges emerge, above all that the method is underused in southern Sweden and that few regions mention health care follow-up. However, there is a lack of studies and data on how health care works with PaP. It is therefore important to find out how wellness facilities work with follow-up of the method. Purpose: The aim of the study was to examine experiences and perspectives of training instructors in southern Sweden on the work with PaP. Method: The study followed a qualitative study design. The data collection was done using semi-structured interviews where nine participants with varying work experience of PaP (2-22 years) were interviewed. The interviews were analyzed using a qualitative conventional content analysis. Result: The results showed that participating training instructors had good experiences using the method, that there are multiple health benefits and that it could generate financial gain if PaP was used more. During the analysis, three overarching themes arose: "For basic health we need physical activity", "Knowledge and resources for better public health" and "The importance of, and the work as a training instructor". Conclusion: It appeared in the study that all the training instructors included in the survey, work with follow-up appointments in some form. In terms of activities, there is a wide range in the form of gyms and group training. The overall approach is that the method should be used to a greater extent and engage more companies from the region for improved collaboration. The training instructors attach great importance to the evidence available regarding effects of physical activity on health.

Work-related stress is one of the main causes that contribute to a number of different mental and physical ailments. It has been proven that office work involves a high workload and increased stress levels due to high expectations, productivity and on performance. To reduce the incidence of stress-related illnesses and symptoms among office workers, it is important to limit sedentary time at work and encourage physical activity. Physical activity contributes to a number of different psychological and physical health benefits, such as memory capacity and strengthens the body to fight public diseases. The theoretical perspective in the study is based on the Demand-control-support model (KKSM). The purpose of this study is to investigate office workers' perceptions of how physical activity affects work-related stress. A qualitative method was used where data was collected through semi-structured interviews, then analysed based on a manifest qualitative content analysis. The sample in the study is office workers and was based on a purposive sampling, where six informatics were chosen. The results of the study have shown that office workers experience a high level of work-related stress, and insufficient opportunity for physical activity outside of working hours. It also emerged that physical activity affects office workers' well-being positively; thus, work-related stress is perceived as an obstacle. The obstacles that office workers stated for physical activity are a lack of time and energy as well as motivation, which is caused by deficiencies in the psychosocial work environment and increased sedentary time. Keywords: Health-promoting work environment, physical activity, sedentary lifestyle, work-related stress

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa interventionsstudie var att undersöka hur anställda med stillasittande kontorsarbete upplever hälsocoaching med fokus på fysisk aktivitet och stillasittande. Arbetet har utgått från följande tre frågeställningar: ·      Vilka fördelar upplever de anställda med hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen? ·      Vilka faktorer i hälsocoachinterventionen upplever de anställda som stöttande för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen?  ·      Vilken roll upplever de anställda att en hälsocoach på arbetsplatsen kan ha för deras hälsovanor?   Semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga sju deltagare/anställda med stillasittande kontorsarbete, för att undersöka hur de upplevt hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen.   Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datainsamlingen. Resultatet besvarar studiens forskningsfrågor enligt följande teman: Fördelar: En arena för hälsofrågor, Hälsocoachens breda kunskap, Individuellt samtal på de anställdas arbetsplats.  Stöttande faktorer: Hälsocoachingens individanpassning, Styrkan med målsättning. Hälsocoachens roll: Förebyggande roll, Holistisk roll, Pushande och stöttande roll.    Slutsatsen som dras i denna interventionsstudie är att anställda med stillasittande kontorsarbete upplever både fördelar och stöttande faktorer i hälsocoachinterventionen för att upprätthålla hälsosamma vanor på arbetsplatsen. De har därmed en positiv upplevelse av hälsocoachinterventionen på arbetsplatsen. De uttrycker att det finns ett stort behov av fortsatt hälsocoaching som kan integreras på fler arbetsplatser. De anställda upplever att hälsocoachen kan ha både en förebyggande-, holistisk, stöttande och pushande roll, för deras hälsovanor på arbetsplatsen. / Abstract The purpose of this qualitative intervention study was to investigate how employees with sedentary office work experience health coaching with a focus on physical activity and sedentary behavior. The work has been based on the following three questions: • What benefits do the employees experience with the health coach intervention in the workplace? • Which factors in the health coach intervention do the employees perceive as supportive in maintaining healthy habits in the workplace? • What role do employees feel that a workplace health coach can have for their health habits?   Semi-structured interviews were conducted with all seven participants/employees with sedentary office work, to investigate how they experienced the health coach intervention at the workplace.   Qualitative content analysis was used to analyze the data collection. The results answer the study's research questions according to the following themes: Advantages: An arena for health issues, The health coach's broad knowledge, Individual conversation at the employees' workplace. Supporting factors: Individual adaptation of health coaching, Strength with goal setting. The health coach's role: Preventive role, Holistic role, Pushing and supporting role.   The conclusion drawn in this intervention study is that employees with sedentary office work experience both benefits and supportive factors in the health coach intervention to maintain healthy habits in the workplace. They thus have a positive experience of the health coach intervention in the workplace. They express that there is a great need for continued health coaching that can be integrated in more workplaces. The employees feel that the health coach can have both a preventive, holistic, supportive and pushing role for their health habits in the workplace.

Fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil som bidrar till flertalet hälsofördelar och motverkar livsstilsrelaterade sjukdomar och förtida död. Föräldrars fysiska aktivitetsnivå har visats ha ett positivt samband med barnens nivå av fysisk aktivitet. Mammors påverkan har visat sig kunna ha en extra betydande effekt för barnens fysiska aktivitetsnivå och hälsa. Syftet var att undersöka nivån av fysisk aktivitet hos föräldrar i Sverige jämfört med nationella riktlinjer samt eventuella könsskillnader. Metod: Studien genomfördes med en anonym online-enkät på olika sociala medier där föräldrar i Sverige med barn i åldern 1–17 år efterfrågades (bekvämlighetsurval). 183 respondenter besvarade enkäten, varav 12 exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Data analyserades deskriptivt i SPSS. I resultatet likställs kvinnorna med mammor, och männen som pappor. Resultat: Av de 171 respondenter som inkluderades i analysen var 107 mammor (59%), 61 pappor (33.3%) och tre med annan könstillhörighet (1.5%). Medelåldern var 38±7 år där medelåldern för papporna var något högre än för mammorna (40±7 respektive 37±7) (p = .005). Resultatet visade att föräldrarna var generellt stillasittande stora delar av sin vakna tid. Endast cirka 30 procent nådde upp till riktlinjerna för muskelstärkande aktivitet. Papporna var i högre grad fysiskt aktiva i enlighet med riktlinjerna, jämfört med mammorna (p &lt;.001; ES = .035). Resultatet indikerade däremot att mammorna var något mer aktiva på lägre intensitetsnivå (vardagsmotion så som hushållssysslor och promenader) än papporna (p = .065; ES = .216). Slutsats: En stor andel av föräldrarna når inte upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet, vilket potentiellt skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att främja en fysiskt aktiv livsstil hos sina barn. För att skapa större förutsättningar för en aktiv uppväxt för barn bör folkhälsoarbete inkludera ett större fokus på föräldrars fysiska aktivitetsnivå. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Introduktion: Långvarigt stillasittande och repetitivt arbete har visat på negativa kroppsliga effekter som till exempel muskuloskeletala besvär och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Som motvikt finns evidens för att variation under arbetsdagen i form av korta, aktiva pauser ger positiva effekter där så lite som två minuter styrketräning per dag räcker. Att implementera aktiva pauser är dock utmanande och flera faktorer spelar in både hos medarbetare och chefer.  Syfte: Syftet är att undersöka prevalensen av muskuloskeletal smärta före och efter implementering av aktiva styrkepauser, i form av fysisk aktivitet under arbetstid, på Klinik A. Studien ska även undersöka deltagandet och attityden till implementeringen av aktiva styrkepauser på klinik A, B och C.  Metod: Uppföljning av implementering av aktiva styrkepauser infördes på tre avdelningar på ett större sjukhus. Medarbetarna på avdelningarna fick en enkät, utformad av författarna, utskickad via mail som frågade om deltagande och attityd av implementeringen. En avdelning besvarade ytterligare en enkät om muskuloskeletal smärta. Denna enkät var en ett-årsuppföljning mellan oktober 2022 och oktober 2023.  Resultat: Resultatet från besvärsenkäten visade att muskuloskeletala besvär i nacke, axlar och övre rygg minskade efter ett år. Implementeringsenkäten visade att det var 30 av 32 som deltog i de aktiva styrkepauserna. Deltagarna hade en positiv attityd och upplevelse av implementeringen. Stöttning från chefer och starka individuella motivationsfaktorer, såsom tävlingsmoment, visade sig vara viktiga aspekter.   Konklusion: Den minskade muskuloskeletala smärtan stämmer överens med andra studier. Majoriteten av de som svarade på implementeringsenkäten deltog i de aktiva pauserna och hade en positiv attityd till de aktiva styrkepauserna. Mer forskning i olika arbetsmiljöer krävs dock för att säkerställa hur en lyckad implementering av aktiva styrkepauser ska genomföras.

Denna studie undersökte effekterna av spelifiering på aktivitetsnivån hos individer med en övervägande stillasittande livsstil. Studien omfattade 14 deltagare i åldrarna 18-60 år, där 42.9% var män och 57.1% var kvinnor. Genom att integrera spelifieringselement som poäng, märken och topplistor i en mobilapplikation, syftade studien till att undersöka om dessa kunde främja fysisk aktivitet och bidra till hälsosammare beteendemönster. Studien använde både kvantitativa och kvalitativa metoder, där deltagarnas aktivitetsnivåer före och efter interventionen jämfördes genom statistiska tester. Resultaten visade dock ingen signifikant förändring i aktivitetsnivåer (p &gt; 0,05). Den genomsnittliga upplevda aktivitetsnivån minskade marginellt från 6,00 till 5,86, medan genomsnittet för antal aktiva gånger per vecka ökade från 4,07 till 4,64. Den dagliga stillasittande tiden minskade något på arbetsplatsen från 4,43 till 3,86 timmar, men ökade utanför arbetsplatsen från 3,29 till 3,50 timmar. Slutsatsen drogs därmed att spelifiering baserat på studien inte gav en positiv förändring i deltagarnas aktivitetsmönster. Studien diskuterade möjliga förklaringar till dessa resultat, såsom interventionsperiodens längd och deltagarnas mottaglighet för spelifiering. Framtida forskning uppmuntras att utforska längre interventionsperioder, mer målgruppsanpassad spelifiering samt en bredare deltagargrupp. / This study examined the effects of gamification on the activity levels of individuals with a predominantly sedentary lifestyle. The study included 14 participants aged 18-60 years, of which 42.9% were men and 57.1% were women. By integrating gamification elements such as points, badges, and leaderboards into a mobile application, the study aimed to investigate whether these could promote physical activity and contribute to healthier behavior patterns. The study used both quantitative and qualitative methods, comparing participants' activity levels before and after the intervention through statistical tests. The results showed no significant change in activity levels (p &gt; 0.05). The average perceived activity level decreased marginally from 6.00 to 5.86, while the average number of active times per week increased from 4.07 to 4.64. Daily sedentary time decreased slightly at the workplace from 4.43 to 3.86 hours, but increased outside the workplace from 3.29 to 3.50 hours. The conclusion was that gamification, based on the study, did not result in a positive change in participants' activity patterns. The study discussed possible explanations for these results, such as the duration of the intervention and participants' receptiveness to gamification. Future research is encouraged to explore longer intervention periods, more targeted gamification, and a broader participant group.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem i dagens samhälle och något som många drabbats av någon gång i livet. Ångestsyndrom är en sjukdom som är förknippad med oro och ängslan och kan ge obehagliga symtom. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vilka positiva effekter som fysisk aktivitet kan bidra med när det gäller behandlingen av ångest. Metod: Metoden som har används är en allmän litteraturöversikt, där tio artiklar som söks fram i databasen PubMed har använts. Dessa artiklar har analyserats och sammanställs till fem teman. Resultat: Alla artiklarna som är använda i denna här litteraturöversikten, tyder på att fysisk aktivitet hjälper till att minska på ångesten i alla fall något. Olika former av fysisk aktivitet, visar sig vara olika effektivt. Den form som verkar mest effektiv är aerob träning. Diskussion: När det gäller den fysisk aktivitet som behandlingsform, så verkar inte den ångestdämpande effekten vara tillräckligt stor, för att endast kunna använda sig av detta som behandling mot ångest. Däremot är det mycket som tyder på att den är lämplig som en tilläggsbehandling, både för det fysiska och psykiska välbefinnandet.

Background: In recent years, the population has become increasingly sedentary. Studies show that the majority of young people have a sedentary lifestyle and move too little. A sedentary behavior with little PA in everyday life has contributed to a worse health and well-being. Aim: The purpose of the study is to investigate sedentary and opportunities for increased physical activity based on secondary school student’s perspectives. Method: The study uses a qualitative method with semi structured interviews as a method of data collection. The participants in the study consist of a total of six adolescents in secondary school, of which one girl and remaining boys. Two municipal upper secondary schools were chosen in a medium-sized city in Sweden. The analysis consists of a qualitative content analysis. Results: The results of the study show that secondary school student’s have a sedentary everyday life where environmental impact determines the amount of sedentary. To be motivated for more physical activity and reduced sedimentary sessions, an internal driving force, ability to move, and is considered to be fun. Conclusion: The environment has an impact on motivating upper secondary school students to reduce sedentary and increased physical activity. Motivation for more physical activity comes from the desire to improve their health, that physically stressful leisure is considered to be enjoyable or through an external influence.

Syfte Syftet med studien var dels att kartlägga stillasittandet hos högskoleanställda lärare under arbetsdagen. Vidare syftade studien till att undersöka faktorer som bidrog till att vara stillasittande. Metod I studien användes en blandad metodansats. Datainsamling genomfördes via 4 enskilda intervjuer samt en enkät med 49 lärare på Högskolan Dalarna. Resultat Medelvärdet för deltagarnas tid i stillasittande per arbetsdag var 6,62 (±1,97) timmar och antal avbrott i stillasittandet var i genomsnitt 1,6 (±0,89) per timme. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i stillasittande tid ( p= 0,22) eller antal avbrott i stillasittandet (p= 0,21) under arbetsdagen mellan kvinnor och män. Relationsvärdet (r= -0,34) indikerade att det fanns ett svagt samband som visade att deltagare som var mer stillasittande också gjorde färre avbrott i sitt stillasittande. Den främsta anledning som angavs till att sitta ner var att stillasittandet förbättrade koncentrationsförmågan vid arbetsuppgifter som krävde mycket fokus. Andra framträdande faktorer som påverkade ett intagande av stillasittande var tidspress och hög arbetsbelastning. Individen själv uppgavs vara det största hindret för att minska sitt eget stillasittande, där det invanda beteendet att sitta vid vissa arbetsmoment hade stor påverkan. Deltagarnas kunskap kring stillasittandets konsekvenser var bristfällig och det var inte heller ett samtalsämne som diskuterades i större utsträckning på arbetsplatsen. Slutsatser Högskoleanställda lärare är en riskgrupp för stillasittandets negativa hälsoeffekter. Engagemang och ökad kunskap på individ-, interpersonell- och organisationsnivå krävs för att uppnå förändringar i det stillasittande beteendet. / Purpose The purpose of the study was to map the sedentary behavior of college-faculty teachers during the working day. Furthermore, the study aimed at investigating factors that contributed to being sedentary. Method The study used a mixed method approach. Data collection was conducted through 4 individual interviews and a questionnaire with 49 teachers at Högskolan Dalarna. Results The average of the participants' sedentary time per working day was 6,62 (±1.97) hours. The number of interruptions from being sedentary was in average 1,6 (±0.89) per hour. There was no statistically significant difference in sedentary time (p= 0,22) or number of interruptions (p= 0,21) during the working day between men and women. Relationship value (r= -0,34) indicated that there was a weak relationship that showed that participants who were more sedentary also made fewer interruptions in their sitting time. The main reason for being sedentary was that sitting improved the ability to concentrate on tasks requiring a lot of focus. Other prominent factors that affected the intake of sedentary behavior were time pressure and high workload. The individual himself was said to be the biggest obstacle to reducing his own sedentary behavior, where the habitual behavior of sitting when doing certain tasks in the workplace had a major impact. Participants' knowledge of sedentary behavior and consequences was inadequate, and it was not a discussion topic that was discussed in greater detail at the workplace. Conclusions Higher education teachers are a risk group for negative health effects caused by sedentary behavior. Engagement and increased knowledge at individual, interpersonal and organizational levels are required to achieve changes in sedentary behavior.

Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg &amp; Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg &amp; Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube &amp; Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen &amp; Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle &amp; Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta. / Human is Created to be in motion and physically active, and through movement the body’s circulation is kept up, and also through movement it contributes to the oxygen supply for the body’s various organs (Sundberg &amp; Jansson, 2015). Research has shown strong evidence of the benefits of regular physical activity and health status (both physical and mental), as well as disease prevention (Sundberg &amp; Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube &amp; Martinsen, 2015). The fact that physical inactivity and prolonged sedentary poses a risk increase to physical and mental health issues is quite well knows (Høgsbro, Davidsen &amp; Sørensen, 2018). A professional group that consists of a great deal of sedentary work is professional drivers, and a part of that professional group is truck drivers (Arbetsmiljöverket, 2018). In Sweden, there are about 90,000 professional drivers (Statistiska Centralbyrån, 2010). According to Rutter, Savelberg, Biddle &amp; Kremer (2013), the focus should be on sedentary behavior and how this in itself constitutes a health risk. Rutter et al. (2013) believe that the health risks of long-term sedentary behavior cannot be reduced solely by 30 minutes of moderate physical activity, but that sedentary behavior should be considered as a health behavior or lifestyle. For example, long periods of sitting still in front of the TV, the computer, in the car or in the workplace. In parallel with health-promoting efforts to increase physical activity, interruptions in long-term sedentary care should also be encouraged. By interrupting a sedentary session with short 5-minute breaks, the risks of sedentary behavior are reduced. The study shows clear differences between long-distance and distribution drivers, where those who drive long-distance hauls all feel some form of pain in their body, but those who run distribution hauls 44% of respondents experience no pain.