‘Virtuell lek med sand och vatten’ är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential. Med lekredskapets möjligheter till varierad aktivitet och rörelse, samt ramen och sandens höjdanpassning är målet att bjuda in en större bredd av besökare och bland annat öka tillgängligheten för vuxna och besökare med funktionshinder. / Virtuell lek med sand och vatten

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data. Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan. Totalt ingick 97 individer vid F1 & F2 samt 78 vid E som jämfördes mot resultat vid F2. Resultat. Vid F1 sågs vid accelerometri för minst måttlig fysisk ak­tivitet medelvärdet 42,7 min/d (MVPA/d), men endast 22, 2 min/d för tid i perioder à minst 10 min (Freedson bouts/d). Vid analys av separata dagar kom bara 15% av deltagar­na upp till rekommenderade 5 dgr/v à minst 30 min av sammanhängande 10-min-perioder fysisk aktivitet (med lägst måttlig intensitet). Median för högintensiv aktivitet (VPA) var mycket låg för denna grupp (0,9 min/d). Medel för stillasittande var 10,2 timmar (SED/d) samt 4,3 timmar total tid i minst 20-min-perioder (Sedentary bouts/d). Mellan F1 & F2 sågs ingen signifikant förändring för MVPA/d eller Freedson bouts/d. Däremot fram­kom en ytterst liten sänkning som var signifikant för stillasittande tid (20,0  resp. 13,7 min/d i SED/d resp. Sed bouts/d). Förändring av VPA visade en minimal ökning med 0,4 min/d (sign.). Korrelationen mellan F1 & F2 var 0,86 för MVPA/d, 0,81 för Freedson/d, 0,59 för Vig/d, 0,59 för SED/d samt 0,74 för Sed bouts/d, alla signifikanta. Vid E sågs, gentemot F2, en liten men signifikant ökning av medel för MVPA/d (till 50,6 min/d), men inte för Freedson bouts (20,9 min/d) eller för målet minst 5 dgr/v med 30 min i Freedson bouts/d (12%). Stillasittande sjönk signifikant för E till 9,7 tim/d (SED/d) samt 3,6 tim/d (Sed. bouts/d). VPA ökade minimalt med 0,5 min/d (sign.) till medianvärdet 1,7 min/d. De starkaste signifikanta (*) korrelationerna mellan olika frågor och accelerometri noterades för MVPA/d resp. Freedson bouts/d (som mest 0.53- 0,60*), följt av stillasittande 0,40* resp. 0,39* (i SED/d resp. Sed bouts/d). För VPA noterades inga eller ytterst låga samband, som högst r=0,24* mot frågorna. Slutsats. Värdena för högintensiv aktivitet vid accelerometri visade genomgående förvånansvärt låga nivåer. En orsak kan vara att datoranalysprogrammen för aktivitetsmätarna inte är tillräckligt känsliga såsom de idag är inställda för seniorers högsta intensitetsnivåer. Bäst signifikanta samband gentemot accelerometri sågs för frågor om minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. Visst signifikant samband sågs även för en fråga om stillasittande, medan aktivitetsmätarens data stämde vanligtvis inte överens med självskattad data för högintensiv fysisk aktivitet för äldre. Så dessa seniordata är inte helt lika jämfört med tidigare studier på yngre vuxna som vanligtvis visat en högre validitet för frågor med högintensiv jämfört med måttligt intensiv fysisk aktivitet. / Aim. The purpose of the study was to identify that with accelerometry the physical activity patterns of elderly, at two separate pre-test and at the end of a two-month period with instructor-led training twice per week. A further aim was to study the correlation between survey questions about physical activity and sedentary against measured accelerometer data. Method. A group of 65-91 years (mean 71 years, BMI 25 kg/m2) were studied. Two pre-test (F1 & F2) and an aftertest (E) was performed during the last training week. A total of 97 individuals at F1 & F2 and 78 at E compared to F2 were investigated. Results. In F1 was seen for accelerometer data (at least moderate physical activity) mean values 42.7 min/d (MVPA/d), but only 22,2 min/d in time periods of at least 10 minutes (Freedson bouts /d). In the analysis of separate days came only 15% of participants came up to the recom­men­ded 5 days/week with at least 30 minutes of continuous 10-min periods of physical activity (with at least moderate intensity). Vigorous intensity activity (VPA) was very low for this group (0.9 min/d). The average for sedentary time was 10.2 hours (SED/d) and 4.3 hours total time in 20-min periods (Sedentary bouts/d). Between F1 and F2 no significant changes were seen for MVPA/d or Freed­son bouts/d. A tiny reduction, which was significant, was seen for sedentary time (20.0 resp. 13.7 min/d SED/d, resp. Sed bouts/d). Change of VPA showed a minimal increase of 0.4 min/d (s.). The correlation between F1 & F2 was 0.86 for MVPA/d, 0.81 for Freedson/d, 0.59 for Vig/d, 0.59 SED/d and 0.74 for Sed bouts/d, all significant. At E emerged, against F2, a small but significant increase for MVPA/d (to 50.6 min/d), but not for Freedson bouts/d (20.9 min/d) or to target at least 5 days/week with 30 min in Freedson bouts/d (12%). Sedentary fell significantly for E to 9.7 h/d (SED/d) and 3.6 h/d (Sed. bouts/d). VPA increased minimally by 0.5 min/d (s.) to median 1.7 min/d. The strongest significant (*) correlations between different questions and the accelerome­ters was noted for MVPA/d, resp. Freedson bouts/d (at most 0.53-0.60 *), followed by sedentary time 0.40 * resp. 0.39 * (in SED/d resp. Sed bouts/d). VPA showed no or very low correlation (highest r = 0.24 *) to the questions. Conclusion. The values ​​of vigorous activities in accelerometer data consistently showed surprisingly low levels. One reason may be that the computer analysis programs for the activity counters are not sufficiently sensitive as they currently are set for senior´s highest intensity levels. Best significant correlation against the accelerometers was seen for questions about at least moderately intense physical activity. Some significant correlation was also seen for sedentary time, while accelerometer data was generally not consistent with self-reported data for high-intensity physical activity for older people. So these senior data show somewhat different results as compared to previous studies in younger adults who usually present a higher validity of the questions with high-intensity compared with moderate-intensity physical activity.

Abstract Aim The aim of this study was to get an increased understanding of health education students general perception and their own experience of long-term sedentary behavior.    Issues: How do health education students think of long-term sedentary behavior in everyday life? Do they think about taking short breaks during long lasting sedentary sessions? For how long do the students estimate they are sedentary?   Method By a qualitative method, six interviews were conducted with students at the health education program at the Swedish school of sport and health sciences, in Stockholm. The interviews were semi-structured, and the interviews were recorded and transcribed. Based on a phenomenological approach, the data was analyzed.    Results The students’ experience that sedentary behavior occurs in a large extent, people generally sit too much. The students believe that they themselves sit less than the average population. It also emerged that the students had become more aware of their own sedentary behavior, and therefore thinking about breaking their own sedentary behavior. Finally they estimated that they spend 6,5 hours a day sedentary.    Conclusions The education and knowledge acquired by the students influence their behavior. Increased knowledge can thus be assumed to influence behavior, even though the students in this study did not verbally expresse this. Further research is necessary to determine whether knowledge is sufficient to influence behavior, or if there other methods better suited.    Furthermore the students’ knowledge has generated a picture of sedentary behavior as a problem in the society. They feel that sedentary behavior occurs in a large extent and it needs to be reduced.    Keywords: sedentary, students, GIH, knowledge, behavior, health education, conscious / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse kring hälsopedagogstudenters allmäna uppfattning och egna upplevelse kring långvarigt stillasittande.    Frågeställningar: Hur tänker hälsopedagogstudenterna kring långvarigt stillasittande i vardagen? Tänker de på att bryta sitt egna långvariga stillasittande? Hur mycket sitter de själva?    Metod Genom kvalitativ utgångspunkt utfördes sex intervjuer med studenter på hälsopedagogprogrammet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, i Stockholm. Intervjuguiden var semi-strukturerad, och intervjuerna spelades in samt transkriberades. Med en utgångspunkt ur fenomenografisk ansats analyserades datan.    Resultat Studenterna upplever att stillasittande sker i hög utsträckning, att människor i allmänhet sitter mycket. Studenterna tror sig själva sitta mindre än genomsnittet. Det framkom även att studenterna blivit mer medvetna om sitt eget stillasittande, och tänkte därmed på att bryta sitt eget stillasittande. Slutligen uppskattades att de spenderar 6,5 timmar per dag stillasittande.    Slutsats Utbildningen och den kunskap studenterna införskaffat påverkar deras beteende. Ökad kunskap kan därmed antas påverka beteendet, även fast studenterna i denna studie inte ordagrant konstaterat detta. Vidare forskning är nödvändigt för att konstatera om kunskap är tillräckligt för att påverka beteenden, eller om det finns bättre lämpade metoder.    Vidare har studenternas kunskap genererat en bild av stillasittande som ett problem i samhället. De upplever att det sker i stor utsträckning och att detta behöver minska.    Nyckelord: stillasittande, studenter, GIH, kunskap, beteende, hälsopedagog och medveten

Sammanfattning Bakgrund Människan mår bra av fysisk aktivitet. Det finns mycket tidigare evidensbaserad forskning som stärker detta. Trots de positiva fördelarna som kommer med fysisk aktivitet är det allt färre människor som rör på sig tillräckligt mycket. Detta påverkar samhället negativt. En väldigt utsatt grupp för den negativa samhällstrenden är unga studenter. Studenter har ofta en konstant hög arbetsbörda med pågående studier, arbete och viktiga livsval. Det kan leda till att de ofta drabbas av stress och andra psykiska samt fysiska riskfaktorer. Unga inom utbildning är också samhällets framtid, där av borde mer forskning och promotivt arbete läggas där. Syfte är att undersöka unga studenters fysiska och psykiska välmående före och efter sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning. Metod För att svara på studiens frågeställningar genomfördes en intervention med kvantitativ metod. 12 sedan tidigare otränade studenter, både män och kvinnor, med en medelålder på 24 år rekryterades via mailutskick. Graden av nuvarande fysisk kapacitet och tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet fick de rekryterande själva skatta. Testledarna valde efter anmälan ut de personer som uppnådde kriterierna. Kriterierna för att delta var att studera på högskola eller universitet och att vara lågt till måttligt aktiv, inte hade någon inplanerad fysiska aktivitet i sin vardag och tidigare inte tränat på elitnivå. De utvalda deltagarna genomförde fysiska och psykologiska tester innan en sex veckors träningsperiod, bestående av högintensiv styrketräning. Högintensiv styrketräning innebar styrketräning i högintensivt utförande med många repetitioner. Till störst del funktionella helkroppsövningar där låga vikter eller kroppsvikt användes. Efter avslutad träningsperiod återkom samma tester. Data samlades sedan in och sammanställdes med deskriptiv statistik. Sammanställda data analyserades genom t-test och Chi2-test i Microsoft Excel. Resultat Både de fysiska och psykiska testerna visade goda resultat efter sex veckors intervention med ledarledd högintensiv styrketräning. Majoriteten av alla tester visade en signifikant ökning i fysisk kapacitet och psykiskt välmående hos deltagarna. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. Slutsats Sex veckor med ledarledd högintensiv träning ökar otränade studenters fysiska kapacitet och psykiska mående påfallande och med hög signifikans. Sex veckor med ledarledd högintensiv styrketräning gav lust till fortsatt fysisk aktivitet. / Summary Background A human’s well-being increases with physical activity. There exist many evidence-based research findings that strengthen this theory. However, despite the positive benefits of physical activity, few people are physically active today. This affects the members of the society in a negative way. An especially vulnerable group for this negative trend includes young students. Students often have a constant high workload with ongoing studies, work and important life choices to make. In many cases, this situation can lead to stress and other psychological and physical risk factors. Since young studying people are the future of our society, more research and promotional work should be placed here to put an end to this increasing problem. The aim is to examine the physical and mental well-being of young students before and after six weeks of leadership-led, high intensity strength training. Method To be able to respond to this study's questions, an intervention was conducted with a quantitative methodology. 12 previously untrained students, both men and women, with an average age of 24 years were recruited by email. Physical capacity and previous experience of physical activity were appreciated by themselves. The test leaders selected the persons who met the criteria after the announcement. The criteria for attending were to study at college or university and to be low to moderately active, not have any planned physical activity in their daily lives and not train in the elite level. The selected participants performed physical and psychological tests before a six-week training period, consisting of high intensity strength training. High intensity strength training involved weight training in high intensity performance with many repetitions. For the most part functional full body exercises where low weights or body weight were used. After the training period had ended, the same tests were conducted. The data from the tests was then collected and compiled with descriptive statistics. Results After six weeks of intervention with leadership-led high intensity strength training, both the physical and the psychological tests showed good results. Almost all tests showed an increase in physical capacity and psychological well-being in the participants, and the increase in relation to a majority of the tests were significant. For a full report see appendix 3. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity. Conclusion Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise significantly increases the physical capacity and the psychological well-being of untrained students. Six weeks of leadership-led, high-intensity exercise gave lust for continued psychical activity.

Muskuloskeletala besvär (MSD) utgör ett stort hälsoproblem. Besvären består av smärta i muskler, leder, ligament och omgivande vävnad. Två orsaker till MSD på arbetsplatsen är stress och stillasittande. Syftet med studien var att testa hypoteserna att stress och stillasittande associerar var för sig till MSD och associerar mer till MSD tillsammans än separat. Deltagarantalet var 100 kontorsarbetare, 48 kvinnor och 52 män, med höj- och sänkbara bord. Medelåldern på samtliga deltagare var 42 år. De besvarade en webbenkät för att mäta variablerna stress och stillasittande i förhållande till MSD. Standardiserade instrumenten PSS-10 (Perceived Stress Scale - 10) och NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) användes bland annat i enkäten. Data analyserades med multipel linjär regression, två separata enkla linjära regressioner och stegvis regression. Resultaten visade statistisk signifikans för modellen med stress och stillasittande tillsammans där endast stress associerade med MSD (p=0.011). Resultatet för de två enkla linjära regressionerna gav att stress associerade till MSD (p=0.008) medan stillasittande inte gjorde det (p=0.280). Nollhypoteserna kunde inte förkastas eftersom stillasittande inte associerade till MSD och en jämförelse mellan justerad R2 gav stress för sig (justerat R2=0.061) en bättre modell än stress och stillasittande tillsammans (justerat R2=0.056). / Musculoskeletal disorders (MSD) constitute a major health problem. The symptoms consist of pain in muscles, joints, ligaments and surrounding tissues. Two causes of MSD in office work are stress and sedentary behaviour. The purpose of this study was to test the hypotheses that stress and sedentary behaviour are associated individually with MSD and associates more with MSD together than separately. The number of participants was 100 office workers, 48 women and 52 men, with sit and stand tables. The average age of all participants was 42 years. They responded to a five-piece web questionnaire to measure the variables stress and sedentary behaviour in relation to MSD. The standardized instruments PSS-10 (Perceived Stress Scale - 10) and NMQ (Nordic Musculoskeletal Questionnaire) were used, among other things, in the survey. Data was analyzed with multiple linear regression, two separate simple linear regressions and stepwise regression. The results showed statistical significance for stress and sedentary behavior together, only stress was associated with MSD (p = 0.011). The result of the two simple linear regressions resulted in stress associated with MSD (p = 0.008) while sedentary behavior did not (p = 0.280). the null hypotheses could not be rejected because sedentary behaviour did not associate with MSD and a comparison between adjusted R2 gave stress separately (adjusted R2 = 0.061) a better model than stress and sedentary behavior together (adjusted R2 = 0.056).

Abstrakt Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att se samband mellan spelande och stillasittande samt samband mellan spelande och tid nerlagt för studier hos gymnasieelever i Stockholms- området. Ett annat syfte att se om samband mellan spelande och stillasittande finns gällande killar som grupp och tjejer som grupp. Primär Hur ser sambandet ut mellan spelande och stillasittande? Sekundära Hur ser sambandet ut mellan spelande och studerande? Hur ser sambanden ut gällande killar som enskild grupp? Hur ser sambanden ut gällande tjejer som enskild grupp?   Metod Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning. Där vi undersökte vanor av stillasittande, spelande samt studerande hos 123 gymnasieelever i åldern 16-20 i Stockholmsområdet. På enkäten svarade de hur många timmar de utförde varje aktivitet per dag under en normal vecka. Sambandsanalyser med Spearman rho gjordes i SPSS.  Resultat 121 enkätsvar räknades varav 63 tjejer och 58 killar. Enkätundersökningen hittade inget samband mellan spelande och stillasittande vilket var den primära frågeställningen. Det hittades ett negativt samband mellan spelande och studerande för bägge könen där rho-värdet var -0,181 vilket betyder att det är ett litet signifikant samband. Detta betyder att de som spenderar mer tid till att spela, spenderar mindre tid med studier. Inga samband inom de separata könen hittades. Slutsats Spelande ungdomar sitter inte mer stilla än icke-spelande ungdomar. Ett stillasittande beteende byts ut mot andra stillasittande beteenden. Spelande ungdomar studerar mindre än icke-spelande ungdomar i Stockholmsområdet. Inga samband i tjejer som grupp och killar som grupp utan bara i den totala populationen

Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.

Home/work: objekt för hemmet att interagera, leka och träna med. I Sverige sitter vi i genomsnitt 10h/dag, vilket är associerat med en lång rad risker, så som kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck, högt blodsocker, övervikt, onormala kolesterolnivåer etcetera. Home/work är ett försök att knuffa i gång oss som sitter för mycket att få in mer rörelse i vardagen. Objekten är inspirerade av klättergrepp, crashpads och bouldering. Projektet ifrågasätter begreppet ergonomi och dess inneboende positiva konnotation. / Home/work: piece of furniture for the home to interact, play and exercise with. In Sweden we sit in average 10H/day. This is associated with a lot of risks, such as cardiovascular diseases, increased blood pressure, high blood sugar, excess body fat and abnormal cholesterol levels. Home/work tries to nudge us (who sit too much) to move a little bit more in our everyday life. The objects are inspired by climbing holds, crash pads and bouldering. The project questions the concept of ergonomics and its inherent positive connotation.

Bakgrund: Kontorsarbetare är arbetare som tillbringar delar eller större delar av arbetstiden stillasittandes framför en dator. Stillasittandet har negativa effekter fysiskt, psykiskt och socialt. Dem här delarna innefattas även i begreppet ergonomi där man ska anpassa arbete och miljö efter människans förutsättningar. Fysioterapi och fysioterapeuter ser till människans förutsättningar för att underlätta hälsa och minska lidande. För att främja hälsa behöver man se ergonomi som fysiologiskt fenomen och beteende, vilket görs i beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Detta för att kunna påverka den fysiska, psykiska och sociala kontexten. Syfte: Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet.   Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval på sex informanter. Data analyserades genom manifest analys. Resultat: Informanterna upplevde att inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar, och emotioner påverkade ergonomin. Slutsats: Av resultatet framgick att ergonomin påverkas av biopsykosociala faktorer, vilket styrs av beteende, individ och omgivning. / Background: Office workers are workers who spend part or most of their time sitting in front of a computer. A sedentary behavior has negative effects physically, mentally and socially. These parts are also included in the concept of ergonomics, where work and the environment must be adapted to human conditions. Physiotherapy and physiotherapists look at the human conditions to facilitate health and reduce suffering. To promote health, you need to see ergonomics as a physiological phenomenon and a behavior. You do this in behavioral medicine – oriented physiotherapy, where you are able to influence the physical, mental and social context. Aim: The aim of the study was to study office workers’ experiences of obstacles and opportunities for good ergonomics in daily work. Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a purposive sampling with six informants. Data were analyzed by manifest analysis.  Results: The informants experienced that interior design, interaction between employer and individual, the influence of others, behavior in workplace, physical limitations, thoughts and ideas, and emotions affected ergonomics.  Conclusion: The results showed that ergonomics is affected by biopsychosocial factors, which are governed by behavior, individual and environment.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för dödlighet och leder till ökad förekomst av ickesmittsamma sjukdomar. Stillasittande arbete är vanligt förekommande i Norden, men arbetsmiljön kan fungera som en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Syftet med studien var att studera upplevelser av fysisk aktivitet på arbetstid vid arbete hemifrån med anledning av covid-19 pandemin. Åtta personer intervjuades, samtliga anställda vid en svensk statlig myndighet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Individens möjlighet att ta tid för fysisk aktivitet, Arbetsgivarens roll i avseende att befrämja fysisk aktivitet samt Upplevda förnimmelser relaterade till fysisk aktivitet. Det övergripande temat som gick som en röd tråd genom hela materialet var Frihet under ansvar, vilket handlade om att arbete hemifrån ökade möjligheten till att vara fysiskt aktiv under arbetsdagen men att ansvaret i högre utsträckning kom att ligga på arbetstagaren själv och inte på arbetsgivaren. Deltagarna i studien fokuserade i stor utsträckning på de positiva möjligheter som arbete hemifrån innebar för fysisk aktivitet på arbetstid och deras upplevelser skulle kunna användas av arbetsgivare för att utveckla strategier för att minska stillasittandet vid arbete hemifrån. Detta kan i förlängningen bidra till en förbättrad folkhälsa samt minskade ojämlikheter i samhället genom att undvika ett ökat stillasittande hos redan inaktiva människor. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>