Introduktion: WHO rekommenderar 150 till 300 minuters måttlig fysisk aktivitet i veckan. Vår population blir i allt större utsträckning otillräckligt fysiskt aktiva och spenderar sin tid mer stillasittandes. Detta globala hälsoproblem omfattar även studenter i stor utsträckning. Man har i studier kunnat påvisa ett samband mellan fysisk inaktivitet och ländryggssmärta. Livstidsprevalensen av ländryggssmärta är idag så hög som 84 % och påverkar individen i stor utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysisk aktivitet samt prevalensen av ländryggssmärta hos studenter inom institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med hjälp av en enkät, där frågorna utgick från International Physical Activity Questionnaire samt riktlinjer för frågor om ländryggssmärta. Resultat: Av totalt 567 utskickade enkäter svarade totalt 79 studenter inom sektionen för hälsa, lärande och teknik. Deltagare i studien utgjordes av fysioterapeutstudenter och arbetsterapeutstudenter, totalt sett spenderade fysioterapeutstudenterna mest tid på hälsofrämjande fysisk aktivitet. 36 stycken deltagare hade upplevt ländryggssmärta under de senaste 4 veckorna. En skillnad kunde ses i den totala hälsofrämjande fysiska aktiviteten mellan de som hade upplevt ländryggssmärta och de som inte gjorde det. Konklusion: Studien påvisade att majoriteten av deltagarna uppfyllde WHO rekommendationer för fysisk aktivitet i minuter. Prevalensen av ländryggssmärta var 50 % bland deltagarna, där majoriteten var arbetsterapeutstudenter. En direkt koppling mellan mängd fysisk aktivitet och ländryggssmärta kunde inte påvisas. Mer forskning behövs gällande studenter inom medicin och deras aktivitetsnivå och prevalens av ländryggssmärta.

Svenskar är de som motionerar mest i europa, men samtidigt är svenska barn de mest stillasittande i norden. Barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat med 12-30% sedan år 2000. Detta leder till att de sitter stilla i en allt för stor utsträckning, ibland så mycket som 9h per dag, något som kan medföra vissa hälsorisker. Den främsta orsaken till detta är överkonsumtionen av skärmtid bland barn och ungdomar. Denna studie syftar till att undersöka ungdomars skärmvanor och hur skärmtid kommuniceras visuellt.   Studien baseras på en enkätundersökning och visuell research. Dessa metoder avser att samla in data kring ungdomars rådande skärmvarnor och undersöka hur ett urval mobilapplikationer kom­municera spenderad skärmtid visuellt. Resultatet visar att ungdomar spenderar stora mängder tid vid skärmen dagligen, och att de inte väljer att ta regelbundna pauser under dessa perioder. Resultatet visar även att vissa applikationer som syftar till att hjälpa oss hantera vår skärmtid inte fungerar som effektiva hjälpmedel då den visuell kommunikationen är bristfällig.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts. Enkäten och framförallt intervjuerna,ligger till grund för det empiriska materialet i studien. Det mesta av den tidigare forskning, sompresenteras i uppsatsen, har hämtats ifrån Medierådet. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys, som kortfattatinnebär att man hittar återkommande teman i olika delar av sitt material för att sedan analyseradessa tillsammans. Studiens resultat berör ämnen som föräldrars oro och föräldrars kontroll översina barns tv-spelande. Resultaten belyser även problematiken mellan barn och föräldrar. Datorochtv-spelande är till stor del en ungdomlig sysselsättning och i studien presenterasresonemang om huruvida dagens syn på digitala spel är en generationsfråga eller inte. I uppsatsen framgår det att den spenderade tiden framför datorn, ofta tas upp som ett störreproblem än själva innehållet i spelen. Utifrån studiens resultat framgår det att hälften avenkätrespondenterna tyckte att deras barns idrottande inte påverkades av dator- och tv-spelmedan samtliga intervjupersonerna gav tydliga exempel som visade på det motsatta. Resultatetpresenterar en tydlig uppfattning hos föräldrarna om att digitala spel kan bidra till ohälsa.Diskussionen och analysen kretsar kring relationerna mellan idrott, ohälsa och dator- och tvspelande.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligtliv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på job-bet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fy-sisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och krea-tivitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procentkvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analyseradata. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant sam-band mellanantal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar vardock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar pervecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivseloch kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde stu-dien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare attorganisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmanatill träning på fritiden.

Abstrakt Långvarigt stillasittande kan innebära hälsorisker för kroppen, men att utöva fysisk aktivitet har däremot mycket positiva effekter på kroppen. En grupp i samhället som är mycket stillasittande är kontorsarbetare. Under den rådande covid-19 pandemin blev kontorsarbetare rekommenderade att arbeta hemifrån och det kan tänkas leda till att den vardagliga fysiska aktiviteten minskar.  Syfte och frågeställningar  Syftet var att undersöka kontorsarbetares erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten när kontorsarbetare blev rekommenderade att arbeta hemifrån under covid-19 pandemin. Frågeställningarna i studien var vilka faktorer som har påverkat kontorsarbetarnas fysiska aktivitet vid hemarbetet och vilka strategier kontorsarbetare har för att utöva fysisk aktivitet vid arbete hemifrån?  Metod  I studien användes en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal. Målgruppen var kontorsarbetare och ett handplockat urval användes, vilket betyder att författarna valde ut informanter som var relevanta för studien. Det var nio informanter som deltog, varav fem kvinnor och fyra män. Den forskningsteknik som användes för att analysera resultatet var en innehållsanalys. Resultat  Resultatet var uppdelat i två huvudkategorier och under den första kategorien fanns fyra subkategorier och under den andra fanns två subkategorier. Resultatet fann att informanterna ansåg att det var svårt att ta pauser vid arbete hemifrån, stillasittande ökade för majoriteten, informanterna fick mer tid över vid arbete hemifrån då transporttiden försvann. Även fast arbetsdagen blev mer stillasittande ansåg informanterna ändå att den fysiska aktiviteten överlag hade ökat vid arbete hemifrån. Promenader var den tydligaste strategin för informanterna vid hemarbete och morgongymnastik användes som strategi av vissa informanter.  Slutsats  Slutsatsen var att även fast arbetet bedrevs hemifrån har kontorsarbetarnas erfarenheter av den dagliga fysiska aktiviteten påverkats positivt då kontorsarbetare var mera fysiskt aktiva vid arbete hemifrån. Detta för att kontorsarbetarna kom fram till olika strategier för att uppnå de rekommendationer som finns av daglig fysisk aktivitet.

Medarbetare har idag allt mer stillasittande arbeten och forskningen påvisar vikten av att bryta stillasittande under arbetsdagen. Syftet med studien var att undersöka deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser, samt att studera medarbetares resonemang kring motivation och hinder till deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser. Studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer hos en grupp medarbetare på en kommunal arbetsplats med mestadels stillasittande arbeten. Resultatet i studien har kategoriserats och tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte, frågeställning samt teoretiska referensram Self- detemination theory (SDT).  Det har identifierats faktorer som skulle kunna påverka deltagarfrekvensen i de erbjudna friskvårdsinsatserna. Valmöjlighet, flexibilitet och lättillgänglighet är faktorer som angetts vara viktiga för deltagarfrekvensen, vilket är förutsättningar som beskrivs kunna uppfyllas genom exempelvis det erbjudna friskvårdsbidraget. Tidigare erbjöd arbetsplatsen friskvårdstimme, vilket även det är en friskvårdsinsats där dessa faktorer uppfylls, och indikerar kunna motivera till deltagande i friskvårdsinsatser. I studien tyder resultatet även på att möjligheten att kunna påverka de erbjudna friskvårdsinsatserna kan vara avgörande för deltagarfrekvensen.  Ett möjligt hinder till deltagande som identifierats i studien är avsaknaden av en uppmanande arbetsplatskultur samt dialog. Resultatet tyder på att exempelvis kunskapshöjande insatser samt personligt anpassade friskvårdsinsatser skulle kunna undanröja hinder till deltagande, vilket exempelvis en påverkansprocess så som en interventionsstudie skulle kunna medverka till. I studien har det även identifierats möjliga kopplingar till den teoretiska referensramen där grundbehoven inom SDT samt inre och yttre motivation kan påverka motivation till deltagande i de erbjudna friskvårdsinsatserna.

Det sägs att träning kan ge oss bättre förutsättningar för ett långt och lyckligt liv medan för mycket stillasittande kan få motsatta konsekvenser. Men kan fysisk aktivitet också påverka hur människor mår, trivs och beter sig på jobbet? Syftet med den föreliggande studien var att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet (och inaktivitet) för medarbetares hälsa, arbetstrivsel och kreativitet. I undersökningen deltog n = 308 personer som hade rekryterats via en öppen inbjudan på Facebook. Av deltagarna var 24 procent män, 76 procent kvinnor medan ingen uppgav alternativet annat. Genomsnittsåldern var 42 år. Hierarkisk multipel (stegvis) regressionsanalys användes för att analysera data. Resultatet visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan antal timmar stillasittande per dag och utmattning. Stillasittande timmar var dock orelaterat till arbetstrivsel och kreativitet. Antal träningstimmar per vecka visade att det fanns ett negativt signifikant samband med arbetstrivsel och kreativitet. Träningstimmar var dock orelaterat till utmattning. Medan studiens resultat visade att stillasittande kan leda till utmattning, kunde studien inte bekräfta att hur mycket anställda tränar skulle ha betydelse för hur de mår, trivs och hur kreativa de är på jobbet. Möjligen, är det viktigare att organisationer ger möjlighet till ökad rörelse på jobbet framför att uppmana till träning på fritiden.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en viktig del för fysiskt och psykiskt välmående hos människan. Det kan minska risken för vissa sjukdomar och har positiva effekter på hjärnans funktioner. Fysisk aktivitet kan vara allt från styrketräning, konditionsträning till promenader och trädgårdsarbete. Tidigare studier har dock visat att mängden fysisk aktivitet kan skilja sig mellan olika säsonger på ett år. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger om hur mängden fysisk aktivitet påverkas av säsongsvariationer bland vuxna människor.Metod: För att svara på syftet valdes en litteraturöversikt som design. Databaserna som användes för att hitta studier var PubMed och CINAHL, där vars en sökning gjordes för att få fram artiklarna. Totalt 12 artiklar hittades som granskades utifrån de inklusion- och exklusionskriterier som studien använt sig av för att tas med i studien. Resultat: Ett antal artiklar fann signifikant skillnad i mängden fysisk aktivitet mellan säsongerna. Det tydligaste mönstret var att mest stillasittande beteende och minst fysisk aktivitet utfördes under vintern. Inga tydliga mönster hittades mellan kön och ålder när det kom till säsongsvariation och fysisk aktivitet. Konklusion: Det tyder på att mängden fysisk aktivitet påverkas av vilken säsong det är. Det kan behövas mer forskning för att undersöka vilket påverkan detta har på människors hälsa.

Bakgrund: En stor del av den svenska befolkningen tillbringar större delar av dagen fysiskt inaktiva vilket har ett tydligt påvisat samband med övervikt, fetma och andra hälsorisker. Att träna i vatten har många fördelar för personer med övervikt och fetma och i kombination med intervallträning skulle det kunna erbjuda ett säkert och tillgängligt alternativ för dessa personer att träna. Syftet med studien är att kartlägga effekter av intervallträning som har genomförts i vatten på olika hälsoparametrar hos personer som är överviktiga, lider av fetma eller är fysiskt inaktiva. Frågeställningarna formulerades som: ”Vilken effekt har intervallträning genomfört i vatten på viktnedgång hos personer med övervikt eller fetma?” och ”Vilka effekter har intervallträning genomfört i vatten på kroppskomposition, bentäthet, insulinkänslighet, kardiovaskulär hälsa och syreupptagningsförmåga hos personer som är fysiskt inaktiva samt hos personer med övervikt eller fetma?”   Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 291 träffar över sex olika databaser varav tio artiklar inkluderades i den slutliga studien. Efter etik- och kvalitetsbedömning grupperades de tio artiklarnas resultat i sex olika teman; viktnedgång, kroppskomposition, bentäthet, insulinkänslighet, kardiovaskulär hälsa och syreupptagningsförmåga.   Resultat: Åtta av tio artiklar presenterade positiva resultat inom minst ett tema. I fem av sju studier som undersökt viktnedgång ledde träningsformen inte till en signifikant förbättring. Däremot visades en positiv påverkan på insulinkänslighet och syreupptagningsförmåga hos de studier som uppmätt dessa hälsoparametrar. Även kroppskomposition och kardiovaskulär hälsa visade övervägande positiva resultat. Huruvida träningsformen lämpar sig för att underhålla benmassan kan vara beroende av valet av fysisk aktivitet.   Slutsats: Intervallträning i vatten kan vara en bra startpunkt för personer med övervikt och fetma eller som är fysiskt inaktiva. Detta tack vare den låga belastningen och de positiva fysiska hälsoeffekterna. Dock kan det ej anses ha en hög effekt på viktnedgång.

Svenska gymnasieelever rör sig allt mindre, 32% av pojkarna och endast 14% av flickorna når upp till WHO:s rekommenderade dos av 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Studier visar att uppemot 80% av dagen spenderas stillasittande och idag kopplas detta till många vanliga folksjukdomar, såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes.Denna studie har undersökt möjligheten att genom produktdesign öka den inre motivationen till fysisk aktivitet under idrottslektionen.Användarcentrerad design och kvalitativa metoder används till att sammanställa empiriska data till en samlad bild på varför gymnasieelever inte deltar på idrotten och på vad som krävs för att skapa inre motivation hos gymnasieelever.Studiens teoretiska ramverk berörde även idrottsmedicin och framför allt socialpsykologi inom motivationsteori samt semantik. Studien visar att det är av stor vikt att det ges utrymme för eleverna att känna tilltro till sin förmåga, tillhörighet i gruppen för att känna trygghet och själv kunna bestämma över sin egen utveckling.Slutkonceptet är en träningsmatta som är indelad i åtta olika träningszoner.Denna möjliggör individanpassad träning, inbjuder till samarbetsövningar i gruppen och är nivåanpassad.Denna studie har intern relevans för produktdesigners genom att bidra med insikt i hur man kan integrera produktdesign och ACD inom pedagogik för att öka den inre motivationen. Studien har extern relevans då resultatet förhoppningsvis kan förbättra individers hälsa. Följden kan annars bli ökad psykisk och fysisk ohälsa i samhället. Produktförslaget och kunskapsbidraget kan alltså bidra med insikt i hur produktdesign kan användas för att öka elevers självkänsla genom att medvetandegöra de faktorer som går att påverka för den egna utvecklingen mot ett hälsosammare liv. / Swedish high school students are moving less and less and 32% of boys and only 14% of girls reach WHO's recommended dose of 60 minutes of physical activity per day. Studies show that up to 80% of the day is spent sitting still, and today this is linked to many common diseases, such as cancer, cardiovascular disease, obesity and diabetes.This study has investigated the possibility, through product design, to increase the motivation for physical activity during sports.User-centered design and qualitative methods are used to compile empirical data into a unified picture of why high school students do not participate in sports and what is needed to create inner motivation in high school students.The study's theoretical framework also touched on sports medicine and, above all, social psychology within motivation theory and semantics. The study shows that it is of great importance that the students are given space to feel confident in their ability, belonging in the group to feel secure and to be able to decide for themselves their own development.The end concept is a training mat that is divided into eight different training zones. This enables individualized training, invites to collaborative exercises in the group and is level adapted.This study has internal relevance for product designers by contributing insight into how to integrate product design and ACD in pedagogy to increase internal motivation. The study has external relevance as the result can hopefully improve the health of individuals. Otherwise, the consequence may be increased mental and physical ill health in society. The product proposal and the knowledge contribution can thus contribute with insight into how product design can be used to increase students' self-esteem by raising awareness of the factors that can influence their own development towards a healthier life.