This bachelor thesis is written as a part of the geography program at Stockholm University, Sweden, and the study was conducted from April to June 2012. Tuberculosis (TB) is an airborne disease and one of the most widespread infectious diseases in the world with more than nine million new cases each year (SMI 2012, digital source). The disease is a major source of death and suffering in many places and the number of deaths remains high despite the availability of highly efficacious treatment. To control and prevent further spread of TB, the mapping of the disease spatial distribution is of essential importance. In this study, maps were produced that shows the spatial distribution of TB between the years 2002 to 2011 in the municipality of Stockholm. These maps allow an analysis of the spatial distribution at a local scale over time. The aim of this paper is to study how the spatial distribution of TB has looked like in the municipality of Stockholm the last 10 years and to analyze why the spatial distribution of the disease looked like it did. This study is based on the hypothesis “drift”. The hypothesis imply that individuals with certain conditions for a particular state of health or disease is passed (drift) to a certain location or become concentrated there through various social processes. The processes would therefore lead to fact that specific qualities or health attributes become more common in certain geographical places than others (Schæerström et al, 2011:110). The maps of the disease prevalence between the years 2002-2011 illustrates that TB was more concentrated in specific geographical areas of the municipality of Stockholm. The result of the analyzed factors in the different neighborhood areas in 2002, 2006 and 2010 reveals that there are individuals with certain socio-economic conditions which are largely concentrated in the areas mentioned above. The results provide a basis for an assumption that the cause of the spatial distribution of TB during the studied period largely depends on what the drift hypothesis implies. Drift is therefore a likely contributing factor to the fact that particular characteristics and health manifestations were more common in certain geographical places than others in the municipality of Stockholm between the years 2002-2011.

This study aims to examine how citizen participation can contribute to traffic development. The study examines which possibilities and challenges that comes with involving citizen, and how planners see their own role in this involvement. To examine this, planners who work with traffic development in Stockholm municipality have been interviewed regarding their opinions about citizen involvement. The result from the interviews have been divided into different themes and analysed. The study also contains a complementary document study to see how the municipality works with involving citizen in the planning process, with main focus on traffic issues. The study shows that planners sees themselves as experts, but they also think that citizens have knowledges that is necessary to create sustainable traffic solutions. It’s not a question about if they should be involved, instead it’s more about how they should. Planners who worked with traffic development got to describe their own experiences with involving citizens. A major key to reach consensus was to involve and discuss traffic problems and solutions at an early stage. This place expectations at a reasonable level and gave both planners and citizen knowledge about each other’s opinions.

As many cities face the challenges of urbanisation, effective provision of urban green spaces (UGS) is needed. There is an identified need to explore the potential to supply green spaces for municipalities and the challenges they face. Therefore, the purpose of this thesis is to look closer at the potential and challenges of supplying UGS from a social sustainability perspective in Stockholm municipality. The focus is to examine how the municipality can achieve their goal of supplying good access to UGS, that meets the diverse needs of people. To do so, the implication of good access for all people was first explored on a theoretical level with a literature review. Secondly, to establish a link from the theory and policy to the practical work, the experiences and knowledge of practitioners and consultants in the Stockholm context was explored with an interview study. Specifically, how planning tools and way of working can support, which was the main focus of the study. The results from the literature review indicates that different social factors may influence the perceived access and usage of UGS. Safety issues was the most noted factor that could have a negative effect for the perceived access to UGS. The interview study indicates that planning tools that are used within Stockholm municipality can enable to achieve the goal of good access for all people by a more intentional planning. However, the way of working in the planning process is critical. It requires a holistic mindset and the social perspectives needs to be integrated throughout the whole planning process. Social factors, such as safety concerns, are considerable for UGS planning, but also challenging to capture and incorporate into the planning process. To be able to reduce the gap between theory and practice, more unified research has to be done, to know more about what factors that influence perception of access, and the diverse preferences and needs that exists for UGS. This is needed to enable for practitioners to have a more solid knowledge ground for their work in providing UGS that can contribute to social sustainability in cities. / När många städer står inför utmaningarna med urbanisering, krävs det effektiv tillhandahållande av grönområden i urbana områden. Det finns ett identifierat behov av att utforska möjligheten för kommuner att tillhandahålla grönytor och de utmaningar de står inför. Därför är syftet med denna avhandling att titta närmare på möjligheterna och utmaningarna med att tillhandahålla urbana grönområden från ett socialt hållbarhetsperspektiv i Stockholm kommun. Fokus är att undersöka hur kommunen kan uppnå sitt mål om god tillgång till urbana grönområden, som möter människors olika behov. För att göra det undersöktes först implikationen av god tillgång för alla människor med en litteraturstudie. Därefter, för att förankra teorin och policyn till det praktiska arbetet, utforskades planerares erfarenheter och kunskaper i Stockholms med hjälp av en intervjustudie. Specifikt, hur olika planeringsverktyg och arbetssätt kan stödja att uppnå målet, vilket var studiens huvudfokus. Resultaten från litteraturstudien indikerar att olika sociala faktorer kan påverka den upplevda tillgången och användningen av urbana grönområden. Säkerhetsfrågor var den mest noterade faktorn som kan ha en negativ effekt på den upplevda tillgången. Intervjustudien indikerar att planeringsverktyg som används inom Stockholm kommun kan göra det möjligt att uppnå målet om god tillgång för alla genom en mer avsiktlig planering. Men sättet att arbeta i planeringsprocessen är avgörande. Det kräver en helhetssyn och de sociala perspektiven måste integreras i hela planeringsprocessen. Sociala faktorer, som säkerhetsproblem, är betydande för grönplanering, men också utmanande att fånga och integrera i planeringsprocessen. För att kunna minska klyftan mellan teori och praktik måste mer enhetlig forskning göras, för att veta mer om vilka faktorer som påverkar uppfattningen av tillgång och de olika preferenser och behov som finns av urbana grönområden. Detta behövs för att planerare ska kunna ha en mer solid kunskapsgrund för sitt arbete med att tillhandahålla urbana grönområden som kan bidra till socialt hållbara städer.

By using transaction data of sold cooperative apartments in the municipality of Stockholm,Sweden, during the year 2021, we find that leasehold status has a statistically significant impacton apartment prices in the inner city of -3.6% and in the outer city of -6.8% when controllingfor conventional apartment characteristics and location in a hedonic model. We also find theremaining time of the ground leasehold contract to have a statistically significant impact of0.42% per additional year that remains until renegotiation. We also find that the impact ofground leasehold differs depending on location. Further, we find that freehold transactionswould impact the prices of apartments differently in the inner city compared to the outer city.Consequently, the necessary increases in the monthly fees to enable a freehold transaction aregreater in the inner city compared to the outer city in average in a scenario analysis. We add toprevious research by using more recent data and a wider geographical area. Last, we simulatethe impact on apartment prices if a housing cooperative bought the land. We find considerablevariation among housing cooperatives on leased land, for when a purchase would be profitable. / Med hjälp av transaktionsdata av sålda bostadsrättslägenheter i Stockholms kommun, Sverige,under år 2021 finner vi att tomträttsstatusen har en statistiskt signifikant påverkan pålägenhetspriser i innerstaden om -3.6% och i ytterstaden om -6.8% när vi kontrollerar förkonventionella attribut och läge i en hedonistisk modell. Vi finner även att den kvarvarandetiden på tomträttsavtalet har en statistisk signifikant påverkan om 0.42% per kvarvarande år tillomförhandling av tomträttsavtalet och att påverkan av tomträttsstatusen varierar beroende påläge. Vidare finner vi att friköp påverkar bostadsrättspriserna olika i innerstaden och iytterstaden samt att den nödvändiga höjningen av månadsavgiften vid friköp, i snitt är högre iinnerstaden jämfört med ytterstaden genom en scenarioanalys. Genom att använda data från ensenare tidperiod och större geografiskt område, tar vi vid där tidigare studier lämnat.Scenarioanalysen bidrar ytterligare till kunskapen i området genom att simulera effekten pålägenheter av att bostadsrättsföreningen köper marken. Vi finner stor variation i hur lönsamtett köp skulle vara.

Utifrån det svårdefinierade begreppet smart stad syftar studien till att förstå vilken riktning, inom begreppet, Stockholm tar i jakten på att bli världens smartaste stad. På så sätt besvaras i studien frågan hur Stockholm blir smart istället för att besvara hur smart Stockholm blir. Med inriktning på implementeringen av nya digitala verktyg inom stadsplanering intervjuas tre aktörer med olika ingångsvinkel till ämnet. Genom denna kartläggning förväntas centrala faktorer och ytterligare viktiga aktörer framträda. Analysen av dessa ämnar leda fram till huruvida riktningen för Stockholm kan anses centreras kring stadens inånare eller kring tekniken, två tydliga läger i debatten kring den smarta staden. Resultatet pekar mot att Stockholm tar en invånarcentrerad riktning i kommunens strävan efter att uppå sitt mål att bli världens smartaste stad. Detta resultat behöver dock nyanseras där argument som stödjer den andra riktningen också är närvarande i studien. I vidare studier bör samtliga identifierade aktörer intervjuas, i ett försök att nyansera bilden av det splittrade begreppet smart stad. / Using the ambiguous definition of the concept smart city, this thesis aims to synthesize the direction Stockholm follows in Stockholm Municipality’s goal of becoming the smartest city in the world. Three actors with different backgrounds within the digitalization of urban planning are interviewed in the search of understanding how a city becomes smart rather than considering how smart a city is. This is achieved by finding material factors as well as key actors in the development of the smart city. Based on an analysis of the identified factors and actors, together with differentiating views of the concept smart city, the thesis proposes insight of whether Stockholm is considered as either citizen or technologically oriented. Understanding the local and social context of the smart city, we find that Stockholm displays a citizen-oriented perspective. However, arguments supporting the contrary view of the smart city concept are also present in the study, thus showcasing the complexity of the question in mind. Further studies should consider interviewing every identified actor in an attempt to piece out and elaborate the image of the ambiguously defined smart city.

I strävan att nå en hållbar utveckling i världen, och för att nå de globala hållbarhetsmålen, spelar arbetet i våra städer en allt större roll. En stor del av detta arbete grundar sig i städernas grönområden och hur dessa ska bevaras och skötas, men även utökas, för att öka tillgången till ekosystemtjänster i städerna. Dessa grönområden utgörs idag till stor del av parker. För att bevara och förstå dessa parkers egenskaper är det viktigt att veta vilka växter som planteras var och varför. Därför syftar detta arbete till att förstå motiven bakom växtvalen i parkerna. För att kunna besvara detta har tre av Stockholms stads parker studerats; Norr mälarstrands parkstråk. Rinkeby norra stadspark och parkleken Vårgården. De valda parkerna är geografiskt spridda i kommunen och därför antas de ge en god bild av de olika förutsättningar som finns i Stockholm. Förutom motiven bakom växtvalen har även kommunens ansvar undersökts, samt vilken roll styrande dokument har när det handlar om växtval. Därmed har dessa dokument analyserats och sedan kompletterats med tre intervjuer med ansvariga inom olika områden för att få en större förståelse för nuvarande arbete. Den viktigaste slutsatsen som dragits är att det till mycket stor del är parkens lokala förutsättningar och eventuella lokala utmaningar, såsom otrygghet, som styr växtvalen. Dessa förutsättningar skiljer sig från varandra i staden vilket förklarar varför det ofta är olika teman och prioriteringar i olika parker. Hållbar utveckling kan dock ses som en gemensam nämnare mellan parkerna, även om det i vissa fall prioriteras en social hållbarhet och i andra fall en miljömässig hållbarhet, alternativt båda samtidigt. En annan slutsats är att budgeten inte styr växtvalen i särskilt stor utsträckning utan att det mycket är upp till den enskilde landskapsarkitekten att använda växtvalen i utformningen av parken design. / In our strive to reach a sustainable development in the world, and to achieve the sustainable development goals, the work in our cities plays a big role. A big part of this work is grounded in the green spaces of the cities and how these are supposed to be preserved and expanded, in order to increase the offers of ecosystem services in the cities. These green spaces are largely made out of parks. To preserve and comprehend the attributes of the parks it is crucial to know which plants are planted where. Thus aims this work to understand the motives behind the choice of plants in the parks. To be able to answer this, three parks in the city of Stockholm has been closely viewed upon. The selected parks are as follows; Norr mälarstrands parkstråk, Rinkeby norra stadspark and parkleken Vårgården. These parks are spread, from north to south in Stockholm and therefore they are assumed to give a representative image of the different conditions in the city. Besides the motives behind the choices of plants, it has also been studied what responsibility the municipality of Stockholm has and what role the governing documents have when it comes to the choices of plants. These documents has thereby been reviewed and supplemented with three interviews with persons in different positions in the municipality in order to grasp a larger understanding of their work. The most important conclusion that could be drawn from this study is that it is mostly the local conditions and problems, such as insecurity, that determines the choices of plants in the park. These conditions differ within the municipality which explains why there often are different themes and priorities being made in different parks. Sustainable development can, however, be seen as a common aspect, even if it in some parks are prioritised to work for a social sustainability and in some parks for environmental sustainability, or both at the same time. Another conclusion is that the choices of plants is not determined by the budget at hand, to any large extent. It is rather the individual landscape architect that determines which plants are being planted.

I Sverige förväntas klimatförändringar leda till ökad nederbörd med kraftiga skyfall samt längre regnvaraktighet, vilket resulterar i att en större mängd vatten behöver tas omhand. I urbana miljöer kan detta bli svårare eftersom mängden tillgängliga ytor minskar och andelen hårdgjorda ytor ökar vilket leder till en snabb dagvattenavrinning med större tillförsel av föroreningar till recipienten. För att planera inför ett framtida klimat där både risken för översvämning och statusen på vattenkvaliteten inkluderas, kommer det krävas att höga krav på kommuners dagvattenhantering ställs. Ett sätt för kommuner att planera för detta är att implementera en dagvattenstrategi, vilket är en långsiktig plan som behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt vid drift och underhåll av byggnader och anläggningar. Stockholms stad är en av kommunerna i Sverige med förorenade ytvattenförekomster som inte når upp till en god vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna och vattendirektivet. För att ta itu med detta problem har Stockholms stad antagit en dagvattenstrategi, vilket inkluderar en åtgärdsnivå som ställer krav på hur stadens dagvatten ska hanteras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsnivån gäller för alla ny- och ombyggnationsprojekt och inkluderar ett dimensioneringskrav där dagvattenanläggningar ska dimensioneras utifrån ett regndjup på 20 mm för att uppnå en reningseffekt på minst 70% för fosfor, koppar och zink. Regndjupet motsvarar enligt åtgärdsnivån att 90% av de enskilda nederbördstillfällena under ett år som är mindre än eller lika med 20 mm nederbörd omhändertas. Åtgärdsnivåns dimensioneringskrav har resulterat i att stora ytor behöver tas i anspråk för dagvattenhantering i Stockholm, vilket inte alltid är möjligt då det är stor konkurrens om ytorna. Vid beräkning av dimensioneringskravet togs det inte i beaktning att i vissa dagvattenanläggningar sker det en kontinuerlig avtappning under ett pågående regn. Kontinuerlig avtappning innebär att det sker ett utflöde från dagvattenanläggningen genom t.ex. dräneringsrör eller exfiltration. Detta innebär att dimensioneringskravet skulle kunna frångås för dessa anläggningar. Rapporten ämnar därför att utreda åtgärdsnivåns dimensioneringskrav samt de beräkningar som ligger till grund för kravet. Utredningen görs genom en litteraturstudie samt en fallstudie för en dagvattenanläggning i form av en växtbädd (som har kontinuerlig avtappning), där modelleringsverktygen Mike Urban och StormTac appliceras. I Mike Urban undersöks det vilket regndjup som motsvarar att 90% av den årliga avrinningsvolymen omhändertas. För att undersöka vilken reningseffekt som de modellerade regndjupen ger upphov till används StormTac, som beräknar reningseffekten för fosfor, koppar och zink. Resultatet visar att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå framförallt eftersom tillvägagångssättet inte presenteras till fullo. Modelleringsresultatet i Mike Urban visar att ett regndjup på 10 mm är tillräckligt för att omhänderta 90% av den årliga avrinningsvolymen då hänsyn tas till avtappning. Däremot visar StormTac resultatet att en reningseffekt på minst 70% är svårt att garantera för de undersökta föroreningarna även om växtbädden omhändertar 90% av den årliga avrinningsvolymen. Trots att det finns flera tvetydigheter när det gäller framtagandet av Stockholms stads åtgärdsnivå, så kan det ändå anses vara bra att staden har ett dimensioneringskrav. Detta för att säkerställa i detaljplanen att tillräcklig yta planläggs för omhändertagande av dagvatten. Det är däremot viktigt att åtgärdsnivån kontinuerligt uppdateras och anpassas efter ny forskning och nya tekniker samt att ytterligare kompletteringar görs till åtgärdsnivån för att skapa tydlighet kring när dimensioneringskravet är applicerbart. / The effect of climate change is expected to cause an increase in precipitation with greater frequency and intensification in Sweden, which results in a larger amount of water that needs to be managed. In urban environments this could be challenging since useable spaces for stormwater management decreases and the portion of impervious areas increases, which leads to a rapid stormwater runoff and a higher release of pollution to receiving waters. To be able to plan for a future climate where both the risk of flooding and the quality of water bodies are included, higher demands need to be set on municipalities’ stormwater management. One way for municipalities to reach the demands is to implement a stormwater management strategy, which is a long-term plan that treats stormwater management at new constructions, reconstructions, change of land use and for operation and maintenance of buildings and facilities. Stockholm municipality is one of the municipalities in Sweden with polluted surface water bodies that does not meet the requirements of the Environmental Quality Standards (EQS) and the Water Framework Directive. To address this problem, Stockholm municipality has implemented a stormwater management strategy, which includes a “remediation standard” (åtgärdsnivå) with guidelines on how the city should handle their stormwater in order to reach the EQS. The guidelines apply to all new and reconstruction projects and includes a “design policy” (dimensioneringskrav) where stormwater facilities should be dimensioned after a rain depth of 20 mm to achieve a retention capacity of at least 70% for phosphorus, copper and zinc. The rain depth of 20 mm corresponds to handling 90% of the rain events that are less or equal to a precipitation of 20 mm during a year. The design policy has resulted in large areas in Stockholm being devoted to stormwater management. However, this is not always possible since there is a great competition regarding available spaces in urban areas. During the development of the design policy, no consideration was made to continuous outflow during rainfall in stormwater facilities. This means that the design policy could be deviated for these facilities. Therefore, the aim of the thesis is to investigate the remediation standard and the underlying computations in the design policy. The investigation consists of a literature study and a case study for a stormwater facility consisting of a rain garden with continuous outflow, where the modeling tools Mike Urban and StormTac are applied. In Mike Urban it is investigated which rain depth that corresponds to handling 90% of the yearly runoff. To investigate which retention capacity the modelled rain depths generates, StormTac is used. The retention capacity was estimated for phosphorus, copper and zinc. The results indicate that there are several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, especially since the full procedure is not presented. The modeling results from Mike Urban show that a rain depth of 10 mm is enough to handle 90% of the yearly runoff. On the other hand, the StormTac results indicate that a retention capacity of at least 70% will be difficult to ensure even though the rain garden is able to handle 90% of the yearly runoff. Despite the several ambiguities concerning the development of Stockholm municipality’s remediation standard, it could nonetheless be considered better for the city to have a design policy to ensure that enough space is available to manage stormwater. However, it is important that the remediation standard is continuously updated and adapted to new research and technologies. Further amendments to the remediation standard need to be made to create clarity for when the design policy is applicable.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.