In the 1970s, a breeding bird survey was conducted to see how many birds are breeding in Sweden. This was done because the research at the time pointed out that there was a decrease in the number of bird species. This inventory became known as atlas inventory 1, and an additional inventory was done in the 2000s, which was called atlas inventory 2. The second inventory was carried out in order to see trends in bird population distribution and to be compared with atlas inventory 1. The purpose of this study was to examine if it is possible to compare the inventories with each other to see if there are any changes in the number of breeding birds in Sweden. The study was limited to the Stockholm report area, which includes all municipalities in Stockholm County except for Norrtälje. A limitation was also made to only examine agricultural birds, where six species were selected. The results show that the number of atlas squares with data for breeding birds within the Stockholm report area have decreased between atlas inventory 1 and atlas inventory 2. To obtain these results, information was retrieved from the website Artportalen, and was then compiled and processed in Excel and ArcMap. A comparison between the period 2013-2016 and atlas inventory 2 was also done, which showed a decrease in the number of atlas squares with available data, as well as a reduction in the number of observations of breeding birds.

Diatoms are microscopic, photosynthetic, single-celled organisms that are useful in studies of water qualities (eg pH, nutrients, salinity). By analyzing changes in the species composition of diatoms back in time, gives an opportunity to interpret the marine environment affected by various factors (Andren et al, 1999). The aim of the study was to study changes in diatom abundance and composition in Hallsfjärden, a bay in the Baltic Sea located north of Himmerfjärden in Södertälje. The site was chosen because it is a bay that is assumed to have a large environmental impact due to external factors such as increased population growth, water treatment plants, industrial areas, dredging and a link to Lake Mälaren. The purpose of the study therefore to investigate whether there was an environmental impact in Hallsfjärden, in order to draw conclusions about what happened in the area and what has affected the water the last 100 years.      The survey is conducted by sampling sediment cores, studied by biostratigraphy of fossil diatoms to reconstruct past environmental conditions. The results of the analysis showed that oxygen deficiency was a particular problem, which is related to the eutrophication that are threatening some diatoms and thereby changes the species composition of ecosystems in Hallsfjärden. A plausible interpretation of the analyze results is that Hallsfjärden was adversely affected by the Södertalje area's population growth and Himmerfjärdsverkets startup by high emissions of nutrients. It has on the other hand appeared a positive impact for Himmerfjärdsverkets gradually improved purification with clearer water conditions. Hallsfjärden have proved to be a particularly sensitive ecosystem in this study, with low salinity and strong thermocline, which means that it is more affected by eutrophication and pollution in its drainage area. This causes a problem of eutrophication in Hallsfjärden due to the bay showing the influence of the surrounding areas and its emissions, which later exports further to the Baltic Sea via Himmerfjärden with the southbound flow. / Kiselalger är mikroskopiska, fotosyntetiserande, encelliga organismer som är användbara vid studier om vattenkvalitéer (till exempel pH, näringsämnen, salthalt). Genom att analysera förändringar i artsammansättningen av kiselalger bakåt i tiden kan tolkningar göras om hur havsmiljön påverkats av olika faktorer (Andrén m.fl., 1999). Målet med studien var att studera förändringar i kiselalgernas förekomst i Hallsfjärden, en havsvik i Östersjön belägen norr om Himmerfjärden i Södertälje. Platsen valdes för att det är en havsvik som antas ha stor miljöpåverkan på grund av yttre faktorer såsom en ökad befolkningstillväxt, reningsverk, industriområden, muddring och en kontakt med sjön Mälaren. Syftet med studien var därmed att undersöka om en miljöpåverkan fanns i fjärden, detta för att kunna dra slutsatser om vad som hänt samt vad som påverkat vattenområdet de senaste 100 åren.      Undersökningen är utförd genom provtagning av sedimentkärnor som undersökts avseende biostratigrafin av fossila kiselalger för att rekonstruera tidigare miljöförhållanden. Analysresultatet visade att syrebrist var ett utmärkande problem, vilket i samband med eutrofiering hotar vissa kiselalgsarter och förändrar därmed artsammansättningen i ekosystemen i Hallsfjärden. En sannolik tolkning av analysresultatet är att Hallsfjärden påverkats negativt av Södertäljeområdets befolkningstillväxt och Himmerfjärdsverkets uppstart genom höga utsläpp av näringsämnen. Det har å andra sidan synts en positiv inverkan efter Himmerfjärdsverkets successivt förbättrade rening med klarare vattenförhållanden. Hallsfjärden har i studien visat sig vara ett särskilt känsligt ekosystem med låg salthalt och starka språngskikt, vilket gör att det påverkas mer av eutrofiering och föroreningarna i området. Detta medför en övergödningsproblematik i Hallsfjärden, då fjärden visar en påverkan av omkringliggande områden och dess utsläpp av föroreningar, vilka även sedan exporteras ut i Östersjön via Himmerfjärden med den sydgående strömmen.

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

<p>This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.</p><p>The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm.</p><p>In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm.</p><p>Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate.</p> / <p>Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard.</p><p>Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad.</p><p>I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad.</p><p>Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.</p>

The digital era has led to technical advances that have transformed the role of the public library from being a place that is used only through physical visits and material, into also being a virtual space that can be accessed by users from outside the library through Internet-based access to e-media such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The aim of this study is to examine how the role of public libraries in Stockholm County has changed in the process of developing into digital libraries: how this has affected their organisation, work methods and strate- gies, as well as their accessibility. The theoretical framework of the study draws on Michael K. Bucklands theory of information accessibility, which is based on six factors of access that are determined by different types of barriers. The methodology is based on a combination of quantitative and qualitative methods. Primary data was gathered through an empirical survey, which consisted of a structured questionnaire distributed to most of the public libraries in Stockholm County and semi-structured interviews with selected librarians and experts for further in-depth understanding. Secondary data in the form of literature and documents were used to inform the study conceptually and theoretically. The results indicate that the digital library has led to increased accessibility of public libraries in Stockholm County supported by the existence of a broad range of e-media types for different types of user such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The use of digital resources has increased significantly amongst users in recent years, which has also resulted in new work methods concerning information- and knowledge mediation in order to make these available. While the digital library has resulted in improved accessibility, the research also confirmed various types of barriers, such as technical difficulties and varying levels of resources to respond changing demands. The research was undertaken for a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Recent trend of intense urbanization in combination with a low construction rate have resulted in a serious shortage of available housing in Swedish cities particularly Stockholm. To tackle an existing housing shortage an increased construction rate appears to be a necessity. However a challenge still remains to find available land to build on, especially in central parts of Stockholm. Through decking of central roads and/or railways attractive land is created on the surface of the deck construction. Acting as a positive proposition in this regard, decking should however be done with caution as it also brings about challenges and less appealing consequences. Among others, these include continuous costs from maintenance and/or reinvestment over its lifetime, a complicated relationship between stakeholders, and costly socioeconomic impact during disruption of traffic flow. Consequently, there exists a need for maintenance that is well suited to these challenging conditions. The master thesis constitutes an analysis of how maintenance is conducted for decking constructions in Stockholm. A case study of Södra Station and Söderledstunneln was completed. The case study utilized a qualitative approach in collection of data through review of relevant literature and archives, as well as semi-structured interviews with the primary stakeholders Stockholms stad, Trafikverket, and housing cooperatives. The objective with the analysis is to contribute with research on how maintenance should be applied to facilitate sustainable development of decking constructions located in central Stockholm. The result and conclusion of the analysis is that responsibility of maintenance should lie with a stakeholder that has proper competence and resources as well as a long term and local oriented perspective. Furthermore, a dialogue should be established amongst the stakeholders with maintenance responsibilities. Lastly, a maintenance strategy that focuses on preventive maintenance based on optimization from data collection with a degree of automated inspection on a collective platform should be applied. With these measures in place cost efficiency over the constructions lifetime will be achieved without jeopardizing the reliability of traffic flow thus contributing to sustainable development.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard. The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm. In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm. Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate. / Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard. Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad. I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad. Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.

I denna uppsats undersöks det hur fem stiftsinformatörer upplever Svenska kyrkans skilsmässa från staten. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur kommunikationen hanterades när Svenska kyrkan skiljdes från staten samt hur den kommunikationen hanteras idag. Uppsatsen behandlar även Svenska kyrkans kommunikationsstrategi. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ. Syftet med en kvalitativ undersökning är att få en tydlig beskrivning av det fenomen som uppsatsen vill belysa. Min huvudfråga är Märks förändringsprocessen fortfarande av inom, och bortom, kyrkans väggar, och på vilket vis speglas detta i organisationen? För att försöka besvara frågan tillkommer även detaljfrågor kring hur förändringsprocessen kring bytet från statskyrka hanterades, om informatörerna upplever någon skillnad i kommunikationen sedan millennieskiftet, på vilket sätt förändringen för Svenska kyrkan kommunicerades samt om uppsatsen kan hitta stöd för informatörernas svar i kommunikationsstrategin. Det var en lång utveckling som slutligen ledde till att Sverige förlorade sin statskyrka. När skilsmässan från staten skulle meddelas under 1999/2000 annonserade Svenska kyrkan med kampanjen ”Plats för eftertanke”. Kampanjen syntes bland annat som på biografer, i tidningar och på reklamtavlor. Idag behöver skilsmässan från staten inte kommuniceras. Det motstånd som hörs är främst externt, även om vissa kritiska röster ännu hörs inom organisationen. Svenska kyrkans nationella kommunikationsstrategi kan kopplas till många intervjusvar. Det finns dock en del intervjusvar där svaren avviker från strategin, där det lyfts fram vad som Svenska kyrkan anser är väsentligt.

This study looks at two Swedish image databases of vastly different scale and how they have decided to apply metadata in relation to gender. The databases in question are Kringla, which is a massive database containing more than 2 million photographs from all over Sweden. The second database is Stockholms digitala stadsmusuem’s (Stockholm’s digital museum) database and it is much smaller and contains mostly images from, and around, the city of Stockholm. As a theoretical base I have used Yvonne Hirdman’s theory of men as a social norm (man-lighetsnorm) and applied it on the type of metadata that was applied to images containing men and women. The study also contains a quantitative element where I documented the amount of hits certain gendered, and non-gendered, search terms generated and then discussed them through a Terry Cook and Joan Schwartz inspired lens of power dynamics and archives.

Uppsatsen ämnar att genom en ikonologisk analys undersöka altarskulpturgruppen, belägen i S:ta Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Det man vet om skulpturgruppen är mycket begränsat. Man vet att gruppen gavs som gåva till kyrkan 1764 av slottsdeputationen vid Stockholms slott. Skulptören är än idag okänd. Syftet är att undersöka skulpturgruppens symboliska relevans i det religiösa klimat som rådde vid tiden då den flyttades till kyrkan. Uppsatsen ämnar koppla symboliken med pietismen – en religiös rörelse som växte fram i Tyskland under 1600- och 1700-talet och spred sig till Sverige under 1700-talet. Analysen kommer att använda sig av en komparativ metod där bl.a den pietistiska ikonografin jämförs med den katolska. Uppsatsens bildmaterial utgörs, förutom skulpturgruppen, huvudsakligen av emblem och andra gravyrer men även målningar och teckningar. Det ikonologiska perspektiv som kommer att användas i uppsatsen kommer ta stöd i Michael Baxandalls bok Patterns of intention.       Resultatet visar på att skulpturgruppens ikonografi delvis kan kopplas till pietismens bildspråk. Cor ardens – ett brinnande hjärta – som kyrkans högra skulptur håller i sin hand. används flitigt i pietistisk retorik och emblematik. Symboliken blir även relevant när man analyserar den ur den religiösa konflikt som kretsade kring Maria Magdalena församling mellan pietister och lutheranska ortodoxa.