Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.

<p>Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet. Hur bemanningsföretag styr sin verksamhet med fokus på humankapitalet är ett intressant område eftersom det fordrar mer undersökningar då det är relativt outforskat. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur bemanningsföretag styr och motiverar sina konsulter att prestera. Slutsats: Via kärnfaktorerna styr bemanningsföretag konsulterna i riktning mot företagens mål. Med andra ord är styrningen en ständigt pågående process där alla faktorerna, kärnfaktorerna, men även bifaktorn, samverkar och är beroende av varandra. Rekryteringen finner kompetent personal som sedan motiveras med lön, förmåner och förbättringsförslag. Detta leder till en motiverad personal. Är personalen motiverad ökar nöjdheten på arbetsplatsen och en ökad nöjdhet leder i sin tur till en prestation som i slutändan ger ett resultat. Efter ett resultat börjar rotationen om på nytt.</p>

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser. Undersökningen baseras på intervjuer med projektmedlemmar inom det aktuella projektet som har god insyn i hur ledarskapet såg ut i projektet. Intervju gjordes även med Föreningen X:s ordförande i Eventutskottet. Sekundärdata inhämtades från Föreningen X:s offentliga samt interna dokument. De huvudsakliga frågorna berörde projektbakgrunden, hur kommunikationen såg ut i projektgruppen samt hur projektledarskapet såg ut. De resultat och slutsatser som studien visar på är att projektledaren främst använde sig av en delegerande ledarroll framför en styrande och stödjande. Studien pekar också på att det finns vissa drag hos projektledaren som kan sägas verka efter en typisk svensk ledarskapsstil. Vidare visar studien på att projektledaren som formell ledare inte hade en central roll i projektgruppen. En anledning till detta kan vara på grund av det tidsbegränsat ledarskap samt att han inte lever upp till alla de krav som sätts på en projektledare.

”Jag vill ta en bild på det som jag önskar mig” En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfällen på en förskola.Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den Svenska förskolan. Läroplanen för förskolan reviderades år 2010 där strävansmål och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med användning av dokumentation, uppföljning och utvärdering, även känt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra händelser samt hjälpa pedagoger att få en förståelse för vad som sker i en verksamhet. Vår studie fokuserar på barns perspektiv som enligt Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011) utgår från barns erfarenheter, tankar samt förståelse av sin egen omvärld. Syftet är att undersöka hur barns perspektiv synliggörs vid dokumentationer samt hur olika faktorer kan påverka barns möjlighet att styra en dokumentation. Syftet undersöks med hjälp av insamlad empiri från en förskola där vi har utfört intervjuer, samtal med barn under promenader samt observationer. Genom detta har vi fått ta del av både vuxnas och barns erfarenheter och tankar kring den dokumentation som är en del av deras vardag i förskolan. Analysen visar att barns perspektiv respektive barns möjlighet att styra dokumentationer förekommer vid vissa tillfällen. I samtal med både vuxna och barn blev det tydligt att barnen är inkluderade i reflektionsarbetet. Barnen får även en möjlighet att bestämma samt styra över hur pärmar och dokument utformas på avdelningarna. Vårt resultat visar också att barnen gärna vill ta egna bilder men att det nästan alltid är de vuxna som fotograferar. Under analysarbetets gång har det synliggjorts mönster och dilemman, vid två intervjuer diskuterade personalen att de känner av en viss tidsbrist när de arbetar med dokumentation. Detta upplevde vi även som en möjlig faktor som kan påverka barns möjlighet att styra dokumentationer.

The Swedish model is a concept that over time has become widely known. Lately, the first thing that springs to mind may be the way Sweden has handled the pandemic of covid-19. Originally however, the Swedish model is an attempt develop a strategy of cooperation between conflicting interests. It has a long history in the relationship between employers and employees and also more structurally, between labour unions and the employers’ association, as well as between government and various interest organisations. The Swedish Sports Confederation (SSC) is a membership organisation of 72 special federations of sport. In addition, it disperses the government funding to sports and hence has a relationship with the state where the government has particular interest in how sport delivers on the government targets for sport. As a member organisation however, the SSC is governed by its members. The question then arises: does the government funding and the state’s expectations influence how sport is governed even though it is an independent organisation? This study based on a theory of leading change, where leadership is categorised in eight steps examines to what extent and how leadership surfaces in the relationship between the SSC and its members. How can this leadership be described and understood? The method used is a study of documents, more explicitly propositions from the board to the general assembly of the confederation, documents for discussion in workshops and documents containing information and knowledge pertinent to the process. All the documents that were studied have been presented by the board to the members between the years 2013 and 2019. Analysis were quantitative where leadership that could be identified as one of the eight categories of the model was marked in a specially developed protocol and thereafter summarised to determine the extent of leadership that occurred, and qualitative where sections of text that related to the steps of the model were analysed. The leadership was then described based on how steps of the model were utilised or not. The results of the analysis show that the SSC emphasised the creating of a sense of urgency early in the process. This emphasis however, decreased as time passed. During the whole process the SSC kept focus on involving all federations as well as focusing on what to achieve and how this is to be done. From about halfway and onwards the communication about the change process and the vision was given more attention. The SSC has not identified any small, leading coalition, created short term results or celebrated early successes in order to build up more power for change. In the discussion section there is speculation on whether this is due to the type of member organisation that the SSC is. To conclude several suggestions are presented with regards to how a hybrid organisation could handle leadership in order to strengthen knowledge, democracy and at the same time meet expectations from several directions. / En ideell medlemsorganisation styrs av organisationens medlemmar genom beslut på årsmöte. Om samma organisation mottar bidrag för sin verksamhet, med förväntningar på effekter som verksamheten ska ha – hur påverkas då organisationen? Denna uppsats finner sin bakgrund i en ideell organisation, Riksidrottsförbundet (RF), som under lång tid ingått ett korporativt samröre med staten. En av RF:s uppgifter är att, tillsammans med sina medlemmar, leda den idrottsliga utvecklingen. I ljuset av en teori om ledarskap i förändring där åtta steg identifierats som nödvändiga i en sådan process analyseras RF:s ledarskap i relation till medlemmarna. I vilken utsträckning och på vilket sätt framträder ledarskap? Hur kan detta ledarskap beskrivas och förstås? Studien är gjord i form av en dokumentstudie där besluts-, diskussions- och kunskapsunderlag som RF presenterat för sina medlemmar under perioden 2013–2019 studerats och analyserats. Denna period kan sammanfattas som idrottsrörelsens strategiarbete, med inriktning på fem övergripande mål 2025. Analysen har dels skett kvantitativt där ledarskap som kunde kategoriseras till någon av de åtta steg som återfanns i teorin noterades i ett särskilt utvecklat protokoll och därefter sammanställdes när det gäller omfattning, dels kvalitativt där identifierade textstycken härletts till den teoretiska modellens åtta steg. Ledarskapet har sedan beskrivits utifrån hur modellens olika steg använts och inte använts. Resultatet av analysen visar att RF lagt stor vikt i periodens början på att etablera en känsla av att förändring är nödvändig och brådskande. Dock har betoningen på detta minskat längs vägen. Under hela processen har RF haft stort fokus på involvering, samt vad som ska uppnås och hur det ska göras. Från mitten av processen och framåt kan också noteras ett större fokus på kommunikation kring förändringsprocessen. RF har inte i processen identifierat någon mindre ledande koalition, skapat några kortsiktiga resultat eller befäst framgångar för att skapa ytterligare framgångar. I diskussionen spekuleras i om en anledning till avsaknaden av dessa tre steg kan vara att RF är just en medlemsorganisation och därigenom inte vill behandla medlemmar olika. Som konklusion ges ett antal förslag kring hur en hybridorganisation kan fundera på att hantera ledarskapet för att stärka kunskap, demokrati och samtidigt klara att möta olika intressenters förväntningar.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Due to the increasingly uncertain environments that global supply chains operate within, both due to component shortages and other types of challenges, the possibility of managing demand variability and balancing it with supply capabilities is getting more challenging. The primary way to deal with these fluctuations in demand is by building flexibility in the supply chain to meet the variations that occur and keep the customers satisfied. However, when flexibility is not enough, and the supply chain becomes increasingly strained due to geopolitical factors and customers demanding higher customizations, more efforts are required to manage the variability. This study investigates the possibility that instead of relying solely on flexibility, try to deal with the variations that arise in demand. This relates both to internal processes that increase variation but also to the variations that are caused by actual changes in demand. The study partly examines what drives internal variation and how one should work to minimize it. Moreover, concerning the external variation, demand shaping theory is applied. This is to understand how external variation can be handled by trying to steer the demand. As the theory in previous studies has primarily been applied in B2C contexts, the applicability of the theory in a B2B context is also examined. Furthermore, the study also investigates how demand and supply should be integrated to utilize the concepts in the best way possible when managing demand variability. The study has been conducted through a case study at Ericsson, where people who work within sales and supply have participated and contributed with their knowledge. The results show the importance of integration between different functions to succeed in managing demand variations and having a more significant impact on what customers buy. This means both clear communication, internally and externally, and the importance of having a unified vision and incentives that drive the company towards the same goal. In addition, the results also show that although the academic literature is mainly aimed at B2C companies, it is possible to apply the concept to B2B companies as well. / Till följd av den alltmer osäkra omvärld som globala leveranskedjor arbetar inom, med både komponentbrist och andra typer av utmaningar, blir det allt svårare att hantera den varierande efterfrågan och balansera den mot den kapacitet som företag besitter. Det primära sättet att hantera dessa fluktuationer i efterfrågan är genom att bygga in flexibilitet för att kunna bemöta de variationer som uppstår och för att behålla kunder nöjda. När flexibiliteten inte räcker till och leveranskedjan blir alltmer ansträngd, på grund av geopolitiska faktorer och kunder som kräver alltmer kundanpassade produkter, behöver man arbeta än mer med att försöka hantera variationen som uppstår. Syftet med denna studie är därför att undersöka möjligheten att, i stället för att enbart förlita sig på flexibilitet, försöka hantera de variationer som uppstår i efterfrågan. Detta relaterar både till interna processer som driver variationen men också de variationer som orsakas av faktiska förändringar i efterfrågan. Studien undersöker vad det är som driver intern variation och hur man bör arbeta för att minimera denna. I relation till den externa variationen, används bland annat demand shaping teori för att förstå hur denna typ av variation kan hanteras genom att försöka ha mer inflytande över vad kunderna väljer att köpa. Då teorin i tidigare studier enbart applicerats i B2C sammanhang, undersöks även om teorin är applicerbar i en B2B kontext. Studien undersöker också hur funktioner inom försäljning och supply bör integreras för att möjliggöra detta. Studien har genomförts som en fallstudie på Ericsson där personer som arbetar inom försäljning och supply deltagit och bidragit med sin kunskap. Resultaten visar på vikten av integration mellan olika funktioner för att lyckas hantera demand variationer och på att ha större inverkan på det kunderna köper. Detta innebär tydlig kommunikation både internt och externt, samt värdet av att ha gemensamma mål och incitament som driver företaget mot samma vision. Resultaten visar dessutom på att det finns förutsättningar för att applicera det undersökta konceptet på B2B företag trots att den akademiska litteraturen främst riktat in sig mot B2C företag.