Syftet med denna undersökningen är att synliggöra högstadieelevers upplevelser av formativa och summativa bedömningsformer i skolan. Vi vill även undersöka huruvida deras upplevelser kan påverka deras psykiska hälsa utifrån Banduras (1977; 1982) teori om självskattning. “Psykisk hälsa” i det här arbetet förklaras inte som psykologiska diagnoser utan snarare behandlar arbetet elevers “vardagsstress” och andra aversiva upplevelser som hör till vardagen. Två av frågeställningarna som studien undersöker är: Vilka bedömningsformer uppger elever används inom bildämnet respektive teoretiska ämnen? Hur upplever elever i årskurs 9 olika bedömningsformer? Undersökningen är av kvalitativ karaktär och utgår från semistrukturerade intervjuer för att belysa elevers individuella upplevelser och berättelser om bedömning. Resultatet visar att elever upplever att de använder mest formativa bedömningsformer inom bildämnet, där de även förklarar att de inte erfarar några aversiva upplevelser. I kontrast till detta berättar eleverna att de använder sig främst av summativa bedömningsformer i de teoretiska ämnena, och uppger olika aversiva upplevelser de erfarar inför dessa. Slutsatsen är att eftersom eleverna erfarar aversiva upplevelser kring summativa bedömningsformer, men inte formativa, behöver bildlärare och lärare i teoretiska ämnen samspela mer. Ett förslag är att Skolverket skriver in förtydligande och högre krav på formativ bedömning i de teoretiska ämnena. Lärare i generell aspekt behöver också ta elevernas psykiska hälsa på allvar och kanske fråga sig själva varför eleverna erfarar aversiva upplevelser om bedömningsformer och hur man kan motarbeta detta.

Abstrakt  Bedömning utgör en viktig del av matematikundervisningen på mellanstadiet eftersom den synliggör och stämmer av elevers ämneskunskap och förståelse inom ett område. Två huvudformer av bedömning är summativ och formativ bedömning. Däremot pågår det för närvarande en diskussion gällande huruvida de två bedömningsformerna är separata eller kompletterande metoder. Därmed syftar denna uppsats till att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt erfarenheter av summativ respektive formativ bedömning i matematikundervisningen på mellanstadiet. Det syftar även på att undersöka hur mellanstadielärare motiverar sin bedömningspraktik. För att undersöka ämnet vidare, genomfördes en empirisk undersökning på tre lokala mellanstadieskolor som innefattade både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av elevenkäter samt semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever och matematiklärare. Resultatet tyder på att lärare uppfattar summativ bedömning som tydligare och mindre tidskrävande än formativ bedömning samt att den är obligatorisk eftersom det svenska skolsystemet kräver betygssättning från årskurs sex. Det är även den bedömningsform som eleverna i högst utsträckning föredrar eftersom de är mest vana vid den. Dessutom tyder resultatet på att lärare önskar arbeta mer med formativ bedömning men att de i flera fall även arbetar mer formativt än vad de är medvetna om. Både lärare och elever uttrycker att återkoppling önskas i större utsträckning än i nuläget. Däremot visar resultatet att även återkoppling förekommer mer än vad som uppfattas av både lärare och elever eftersom det oftast sker i förbifarten. Avslutningsvis indikerar resultatet att summativ och formativ bedömning kan genomföras under samma bedömningstillfälle då läraren kan utnyttja resultaten från ett bedömningstillfälle för både summativa och formativa syften.

Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process. Performansanalys presenteras som en möjlig metod för detta. Som teoretiska utgångspunkter ligger den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för performansanalys. Vidare presenteras forskning kring summativ och formativ bedömning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har en fenomenografisk forskningsansats, vilken strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar. Kvalitativa intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Bearbetningsmetoden innefattar en beskrivande och en analytisk nivå med fyra steg: transkribering, datareferat i form av citat, menings-koncentrering och analys. Resultat och analys visar att lärarna erfar performansanalys på två övergripande sätt. Dels uppfattas performansanalys i enlighet med dess teoretiska utgångspunkter. Dels uppfattas performansanalys som ett summativt inriktat bedömningsverktyg, vilket har ett samband med tidsaspekten och kommunens inverkan på lärarnas arbete med bedömningsverktyget. Diskussionen visar på olika tolkningsmöjligheter av analysen.

The purpose of this study is to examine the validity and reliability of summative assessment of EFL student writing in a Swedish context. Three teachers have assessed the same four student essays from the English 6 course in Swedish upper secondary school. In addition to grading each essay, the teachers have indicated the extent of conformity to the grading criteria in terms of flow, structure, cohesion, adaptation to purpose, clarity, and variation. The analyzed data show a variation in assessment criteria interpretation, affecting assessment validity and reliability, and questioning the assessment equivalence of the Swedish criterion-referenced gradingsystem. / Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och reliabiliteten hos summativa bedömningar av studentuppsatser ur ett svenskt perspektiv. Tre lärare har bedömt samma fyra studentuppsatser från engelska 6. Förutom att betygsätta varje uppsats har lärarna angett graden av överensstämmelse med betygskriterierna: flöde, struktur, sammanhållning, anpassning till syfte, tydlighet och variation. De analyserade data visar en variation i tolkning av betygskriterier, vilket påverka rbedömningens validitet och reliabilitet och ifrågasätter bedömningslikvärdigheten i det svenska mål-relaterade betygssystemet.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning. Beskrivningarna av dessa resulterar i en analys där vi diskuterar det formativa arbetssättet. Både positiva och negativa aspekter tas upp. Vårt syfte med denna uppsats är att införskaffa djupare kunskaper om formativ bedömning likväl för oss själva som för redan aktiva lärare. Vi har en föraning om att många lärare inte har tillräckliga kunskaper kring ämnet och vår förhoppning är att denna uppsats kan fungera som ett verktyg för lärare som arbetar med eller skulle vilja arbeta med formativ bedömning. / Previous research shows that formative assessments improve pupils’ learning and understanding. Also, the Swedish Curriculum 2011 gives clear guidance that formative assessment should be included in school. Our discussion in this essay is therefore needed and it deals with how researchers articulate the phenomenon formative assessment. The study includes information about what formative assessment means and suggestions for how to work with it are given. The main parts within formative assessment are to clarify learning goals, feedback and self- and peer assessment. The information about these main parts ends in an analysis where a discussion about formative assessment and its positive and negative effects takes place.   Furthermore, the purpose of this essay is to inherit deeper knowledge about formative assessment as well for ourselves as for teachers already on duty. We anticipate that many teachers do not have sufficient knowledge about formative assessment and our expectation is that this essay can function as a tool for teachers who work or would like to work with formative assessment.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka former av arbets- och bedömningsmetoder som lärare väljer att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper och genom detta studera hur dessa kan betraktas som likvärdiga i ämnet samhällskunskap, årskurs 1-3. Syftet är även att synliggöra hur lärare som undervisar i ämnet, årskurs 1-3 uppfattar ramfaktorer, och ställa detta mot tidigare forskning huruvida faktorer kan påverka lärares förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt. I en enkätundersökning har lärare som undervisar i samhällskunskap, årskurs 1-3, svarat på frågor om bedömningsmetoder och vilka ramfaktorer de anser påverkar förutsättningar för bedömning. Lärare i undersökningen använder framförallt muntliga och skriftliga bedömningsmetoder, vilket indikerar på hög validitet och reliabilitet. Ramfaktorer som lärarna anser ha störst påverkan på deras möjlighet till att genomföra bedömningar är de pedagogiska- samt de administrativa ramarna. En likvärdig bedömning är svår att uppnå på grund av avsaknad av bedömningsstöd för årskurs 1-3. Lärarnas svar i undersökningen, gällande ursprungskälla av bedömningsmaterial samt användandet av bedömningsmatriser skiljer sig åt, vilket kan peka på skillnader av lärarnas tolkningar av styrdokumenten. / The purpose of this study is to highlight the forms of work- and assessment methods, that teachers choose to use to assess pupil’s knowledge and thereby study how these can be considered equivalent in the subject of social studies, grades 1-3. The purpose is also to make visible how teachers who teach the subject perceive framework factors, and set this against previous research on which factors affect teachers' ability to assess students equally. In a survey, teachers who teach in the grades 1-3 answered questions about assessment methods and which framework factors they consider to affect the conditions for assessment. The teachers mainly used oral- and written assessment methods, which indicates high validity and reliability. Framework factors that teachers consider to have the greatest impact on their ability to assess pupil’s are the pedagogical- and administrative frameworks. Equivalent assessment is difficult to achieve due to the lack of assessment support for grades 1-3. The teachers answers in the survey, that their source of assessment material and the use of assessment matrix differ, which may indicate differences in the teachers' interpretations of the governing documents.

This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable. / Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen. Denna uppsats använder sig av etnografiska metoder grundat på intervjuer och diskurs som analysverktyg och teori. Min strävan är att förstå hur betygssättning inverkar på mina informanters liv och hur den tillslut fungerar i en större samhällskontext. Studien visade att lärarna har en inflytelserik roll när det kommer till hur eleverna känner sig efter bedömningssituationen. Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att definiera vad "rättvisa bedömningar" verkligen innebär och att det är individuellt hur eleven uppfattar kommunikationen med läraren. Man kan se att kommunikationen mellan lärare och elev är grundkärnan i hur bedömningen framförs och tas emot. Det krävs yrkeskompetenta lärare som är tydliga med kunskapskraven och att samtal med elever förs på ett konstruktivt vis. Sammanfattningsvis så behövs forskning inom detta område och resurser på ett politiskt plan. Min gestaltning är en förlängning av min etnografiska undersökning. Där samtalar elever som går olika estetinriktningar - musik, media, florist, musikal och teater, med varandra om vad de tycker om att bli betygsatta i ett estetiskt ämne och vad de tycker generellt om betyg. Detta resulterade i porträttfotografier som sedan ställdes ut på Vårutställningen på Konstfack 2014. / My thought behind the investigation is that grading and different forms of grading are questions that teachers have to deal with in their profession, from a power and pupil perspective. As a teacher you have the power to open respectively close doors for pupils, and then grades becomes decisive for the pupils further education. My issues are: What do media pupils tell about their experiences of being graded? How do media pupils describe the impact of the grading on their self image? My informants are studying at 3rd grade at a media orientation on an esthetical program. With them I do interviews where they reflect on being graded in media esthetical subjects. This essay uses ethnographical methods based on interviews and discourse as an analytical tool and theory. My aim is to understand how grading impacts on my informants’ life and how it finally works in a bigger social context. The study showed that the teachers have an influential role when it comes to how the pupils feel after the grading situation. The result in the investigation shows that it is difficult to define what a "fair grading" really implies and that it is individual how the pupil understands the communication with the teacher. In that way you can see that the communication between the teacher and the pupil is the core in how the grading is being brought up. It demands professionally skilled teachers that are clear with the requirements of knowledge and that conversations with the pupils are being held in a constructive way. To sum up, this calls for research within this subject and resources on a political level. My interpretation is a prolongation of my ethnographical investigation. There the pupils studying on different esthetical orientations – music, media, florist, musical and theatre, are discussing with each other about what they think about being graded in an esthetical subject and generally what they think about grading. This resulted in a number of portrait photographs later being exhibited on the spring exhibition at Konstfack in 2014.