To combat climate change multiple initiatives have been launched to steer the financial market towards a more sustainable and resilient path. For example the Montreal Pledge that have committed over 120 investors to measure and disclose their carbon footprints of their portfolios. ISS-Ethix Climate Solution provides climate change related services to investors. In order to evaluate companies’ sustainability ISS-Ethix Climate Solution estimates companies’ direct and indirect greenhouse gas emissions. To simplify these estimations, the emissions from corporations are divided into three scopes, where scope 1 and 2 cover the emissions from the combustion of fuels used in the company and electricity generation. Scope 3 corresponds to all other emissions generated upstream and downstream the companies’ supply chain. The aim of this study was to help ISS-Ethix Climate Solution to develop a model that estimates the indirect scope-3-emission intensity for companies in the automobile sector, fossil fuel sector and utility sector. The first objective was to examine if the variations within the sectors could be explained and categorized. To carry this out each sector was defined and their emission sources identified. The emissions could be explained and categorized for the automobile sector and fossil fuel sector. However, the emissions for the utility sector could only partly be explained and categorized. The second objective was to examine which parameters and subcategories were relevant for estimating the emissions. Two methods were investigated to carry out the second objective; correlation analysis and the average-data method. No correlations could be found between any of the sectors and the selected parameters. The estimated emissions using the average-data method were verified to the companies reported emissions. For the automobile and the fossil fuel companies the estimated emissions followed the same trend as the reported data. However, no trend could be found for the utility companies. Estimating emissions using the average-data method requires a certain corporation structure. The method can be used for corporations with a specific output, but does not suit corporations with a more complex structure. The largest limitation with the models was the information shortages from the corporations. Therefore increased transparency from the companies is a necessity in order to develop the models. / För att minska klimatförändringen har ett flertal initiativ lanserats för att göra finanssektorn mer hållbar. Tillexempel Montreal förbindelsen som har fått över 120 investerare att mäta och publicera klimatutsläppen i sina aktieportföljer. Företaget ISS- Ethix Climate Solution erbjuder klimatrelaterade tjänster för investerare. För att värdera hur hållbart ett företag är estimerar ISS-Ethix deras direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. För att förenkla dessa estimeringar är utsläppen indelade i tre så kallade scopes (områden), där scope 1 och 2 motsvarar emissionerna som genereras av att företaget förbränner fossila bränslen och deras elanvändning. Scope 3 motsvarar alla utsläpp som sker uppströms och nedströms företagens leverantörskedja. Syftet med denna studie var att hjälpa ISS-Ethix Climate Solution att utveckla en modell som estimerade scope 3 utsläppen från företag inom fordonssektorn, fossila- bränslen-sektorn och energisektorn. Det första målet var att undersöka om variationerna inom sektorerna kunde förklaras och kategoriseras. Detta utfördes genom att varje sektor först definierades och utsläppskällorna identifierades. Emissionerna kunde förklaras och kategoriseras för fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn. Däremot kunde utsläppen från energisektorn bara delvis förklaras och kategoriseras. Det andra målet var att undersöka vilka parametrar och sub-kategorier som var viktiga för att estimera sektorernas emissioner. För att göra detta undersöktes två olika metoder; korrelationsanalys och medelvärdesmetoden. Inga korrelationer kunde hittas mellan någon av sektorerna och de undersökta parametrarna. De estimerade emissionerna när medelvärdesmetoden användes, verifierades mot företagens självrapporterade utsläpp. För fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn följde de estimerade och rapporterade utsläppen samma trend. Däremot påträffades ingen trend för energibolagen. Att estimera växthusgasutsläpp med hjälp av en medelvärdesmetod kräver en viss typ av företagsstruktur. Metoden kan användas för företag med en specifik produkt, men är inte lämplig för företag med en mer komplex struktur. Modellernas största begränsning var informationsbristen från företagen. Därför behövs mer transparens från företagen för att kunna utveckla modellerna.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

Trenden med hållbara investeringar har vuxit sig starkare och intressenter ställer krav på etiskt företagande och söker möjligheter till hållbara investeringar. Fenomenet ESG, miljö (E), sociala aspekter (S) och bolagsstyrning (G), är ett av få medel som bedömer och jämför hållbart företagande. Konstruktionen av ESG betyg har förändrats, förr bedömde detta hur väl företag arbetade med hållbarhetsaspekterna, numera fokuseras betygen snarare kring företags exponering mot dessa aspekter. Detta har lett till att ämnet har fått ökad relevans för marknadsaktörer. Tidigare forskning har genererat tvetydiga resultat inom ämnet. Inom denna kontext ämnar uppsatsen undersöka huruvida ESG kan minska den systematiska risken. Detta i syfte att se om hållbarhets beaktning kan ge investerare fördelar i form av lägre risk inom en aktieportfölj. Detta har genomförts med en kvantitativ metod då statistiska tester har tillämpats i syfte att undersöka sambandet mellan betavärde och ESG betyg. Resultaten visade ett statistiskt samband för det allmänna ESG betyget för företagen inom EU, dock ett positivt samband vilket indikerar att högre ESG betyg korrelerar med högre systematisk risk. Vidare diskuteras geografiska skillnader för stora företag inom EU och USA. Trots de icke signifikanta sambanden för företagen inom USA, observerades en negativ korrelation vilket öppnar upp för en diskussion huruvida marknadskrafter eller statliga ingripanden är vägen framåt för hållbara investeringar. / The trend of sustainable investment has been steadily increasing, and stakeholders request both sustainable practices from companies and ways to make sustainable investments. ESG, environmental social and governance, offers one of few ways to judge and compare sustainable business practice. The shift in constructing ESG scores, going from a metric describing a company's sustainable performance to being centered around risk exposure, has led to the area being of higher relevance for market practitioners. Previous research has generated ambiguous results regarding the area. In this context this paper aims to examine whether ESG considerations can minimize systematic risk, resulting in benefits for investors. This is done through a quantitative methodology with a regression analysis in search for a connection between beta value (proxy for systematic risk) and ESG scores (provided by Refinitiv). The results show a statistically significant correlation between the global ESG score and beta within the EU region. However, the correlation was positive, indicating that higher ESG scores gives higher systematic risk. Furthermore, the paper discusses the indicated geographical differences between the examined regions of large cap companies in the EU and USA. Despite the non-significant results from the USA sample, the observed negative correlation can spark a debate whether market power or government involvement is the way forward within sustainable investments.

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

The demand for sustainable investments has seen an increase in recent years. There is considerable literature covering backtesting of the performance and risk of socially responsible investments (SRI) compared to conventional investments. However, literature that models and examines the risk characteristics of SRI compared to conventional investments is limited. This thesis seeks to model and compare the risk of mutual funds scoring in the top 10% in terms of sustainability, based on Morningstar Portfolio Sustainability Score, to those scoring in the bottom 10%. We create one portfolio consisting of the top 10% funds and one portfolio consisting of the bottom 10%, for European and global mutual funds separately, thus in total creating 4 portfolios. The analysis is based on data of the funds' returns and Morningstar Portfolio Sustainability Scores during December 2015 to August 2019. Investigating several GARCH models, we find an ARMA-GARCH model with skewed Student's t-distribution as innovation distribution to give the best fit to the daily log-returns of each portfolio. Based on the fitted ARMA-GARCH models with skewed Student's t-distribution, we use a parametric bootstrap method to compute 95% confidence intervals for the difference in long-run volatility and value at risk (VaR) between the portfolios with high and low Morningstar Portfolio Sustainability Scores. This is performed on the portfolios of European and global funds separately. We conclude that, for global and European funds respectively, no significant difference in terms of long-run volatility and VaR is found between the funds in each of the 10% ends of the Morningstar Portfolio Sustainability Score. / Efterfrågan av hållbara investeringar har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns många studier som genomför backtesting av hållbara investeringars avkastning och risk jämfört med konventionella investeringar. Färre studier har däremot gjorts för att modellera och jämföra investeringarnas riskegenskaper. Denna uppsats syftar till att modellera risken av hållbara investeringar genom att jämföra de 10% fonder med högst Morningstar Portfolio Sustainability Score mot de 10% fonder med lägst score. Jämförelsen görs separat för globala fonder och europeiska fonder, vilket resulterar i totalt 4 portföljer. Analysen baseras på data på fondernas avkasting och Morningstar Portfolio Sustainability Score under tidsperioden december 2015 till augusti 2019. Genom att undersöka flera olika GARCH-modeller, kommer vi fram till att en ARMA-GARCH-modell med skev t-fördelning bäst beskriver den dagliga logaritmerade avkastningen för varje portfölj. Baserat på de anpassade ARMA-GARCH-modellerna, används en "parametric bootstrap"-metod för att beräkna 95%-iga konfidensintervall för skillnaden i långsiktig volatilitet och value at risk (VaR) mellan portföljerna med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score. Detta görs separat för de europeiska och globala fonderna. Vår slutsats är att det, för globala och europeiska fonder, inte råder en signifikant skillnad i långsiktig volatilitet eller VaR mellan fonder med högt och lågt Morningstar Portfolio Sustainability Score.

To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn.   Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering. / Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability.  Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector.  Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach.   Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.

In March 2018 the European Commission published the Action Plan on Financing Sustainable Growth. One of the main objectives with the actions presented in the action plan is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. The action plan was followed by three proposals for transparency regulation regarding an EU taxonomy on sustainability, sustainability benchmarks and sustainability disclosures. Furthermore, the action plan included actions regarding two other transparency measures – sustainability labels and sustainability ratings. The first purpose of the thesis is to investigate if transparency regulation in the EU can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. One of the main aims of the actions presented in the Action Plan on Financing Sustainable Growth, as well as the accompanying regulation proposals, is to reorient capital flows towards sustainable investments, i.e. to influence more investors to invest sustainably. In light of this, the Commission’s three proposed transparency regulations, as well as the concept of sustainability labels and ratings, are used as a basis for the investigation. The second purpose of the thesis is therefore to critically review the three regulation proposals and the concept of sustainability labels and ratings in order to gain an understanding of how different transparency measures can influence investors to choose sustainable investment funds. The transparency regulations and measures are analysed and critically reviewed in light of their objective to influence more investors to invest sustainably. A behavioural economics perspective, as well as consumer behaviour theories and decision-making models, are applied in order to analyse the transparency regulations and measures from an external perspective. Based on the analysis there are many indicators that transparency regulation can be used as a tool to influence investors to choose sustainable investment funds. However, to what extent transparency regulation can influence investor behaviour varies depending on which transparency measures are used and how they are designed. Sustainability benchmarks seem to have the least potential to influence investor behaviour, while the EU taxonomy on sustainability and sustainability labels seem to have the best potential to influence investor behaviour.

Vi lever i en tid präglad av drastiska klimatförändringar och ökade utsläpp av växthusgaser, där klimatångest har kommit att bli ett problem som tycks drabba såväl privatpersoner som företag. Allteftersom vår medvetenhet för samtidens klimathot ökar, har även hållbarhet fått en allt större betydelse för europeiska investerare. En tydlig konsekvens härav är den kraftiga ökningen av antalet hållbarhetsindex som identifierats på finansmarknaden. Hållbarhetsindex används ofta som komponent i passiva investeringsstrategier eller som verktyg för att mäta prestationen av olika värdepapper i en portfölj, och får på så vis funktionen av ett benchmark. Metoden för att utveckla såväl hållbara index som benchmarks kan emellertid variera, vilket ofta beror på att klimatrelaterad information kan vara extremt komplex att omvandla till finansiellt relaterbara värden. Svårigheterna härom har således minskat marknadens förtroende för sådana investeringsalternativ, trots den ökade benägenheten hos investerare att ta hänsyn till hållbarhet även i finansiella sammanhang. Bristande lagstiftning inom området föranledde Europeiska kommissionen att upprätta ett förslag om ändring av Benchmarkförordningen år 2018, som en del av sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Förordningen reglerar i dagsläget främst administratörer av benchmarks, vilka innehar det övergripande juridiska ansvaret för ett benchmark. Med förslaget införs nya kategorier för koldioxidsnåla och klimatpositiva benchmarks samt en reviderad transparensreglering som förpliktigar administratörer att offentliggöra hur de beaktar hållbarhet i sin metod och referensvärdesdeklaration. Även om förslaget välkomnats av flertalet aktörer, föreligger anledning att ifrågasätta huruvida marknaden kommer kunna förhålla sig till de ambitiösa ändringarna, samt om effekten av reglerna blir den som kommissionen eftersträvat. I uppsatsen identifieras och diskuteras de potentiella utmaningarna med förslagets ikraftträdande, vilka sedermera analyseras i förhållande till de åsyftade ändamålen med reglerna. Kritik riktas i uppsatsen främst mot förordningens bristande möjligheter att hålla andra aktörer ansvariga, eftersom uppfyllandet av de nya reglerna inte enbart är beroende av administratörernas eget agerande. Vidare konstateras att marknaden inledningsvis kommer att få stora svårigheter med insamling och verifiering av den klimatrelaterade information som är avgörande för användningen av miljövänliga benchmarks. Sett ur ett långsiktigt perspektiv tros emellertid ändringarna kunna skapa goda förutsättningar för en bättre inkludering av hållbarhet på finansmarknaden, utan kompromiss av ett konsument- eller investerarskydd.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.