Vi har genomfört en studie med syftet att ta reda på hur fem lärare resonerar om att motivera eleverna till läsning i åk 4–6, samt vilka faktorer på skolan de anser bidrar till elevernas läsmotivation. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där insamling av data skedde med fem semistrukturerade intervjuer. Urvalet av informanter skedde genom ett explorativt urval med lärare i mellanstadiet runt om i Sverige. Analysen skedde genom en tematisk och induktiv analys för att kategorisera informantsvaren. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att elevers motivation påverkas av olika faktorer på skolan, såsom läsmiljö och ett skolbibliotek med bibliotekarie, men även att läraren har en avgörande roll i att motivera elever. Det skedde genom att välja böcker på rätt nivå som intresserar elever, samtala om böcker, ge feedback, stötta elever i svårigheter, vara läsande förbilder och att eleverna får integrera socialt med varandra och läraren. Informanterna arbetade även med tyst läsning och högläsning på flera sätt, till exempel genom redovisningar, boksamtal, tävlingar, skyltningar, läsförståelse, lässtrategier, läsa för nöjes skull och läxor som motivationshöjande faktorer.

Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen.

I den här studien analyseras Nittonhundraåttiofyra av George Orwell och Circle av Dave Eggers utifrån queerteorier och teorier om hegemonisk maskulinitet för att studera hur könsroller framställs i två dystopiska verk skrivna med flera decenniers mellanrum men även för att diskutera hur texterna kan användas för att uppmärksamma teman som kön och identitet i värdegrundsarbetet på gymnasieskolan. Av studien framkommer att de flesta karaktärer i romanerna förhåller sig till rådande normer för respektive kön, även om normerna ser olika ut beroende på när verken skrevs. De manliga karaktärerna är statiska, vilket även de kvinnliga är även om man i dessa kan se en större dynamik i konstruktionen av genus. Trots detta återspeglar de kvinnliga karaktärerna de sociala normer som finns för kvinnor. Några karaktärer uppvisar dubbla genus, det vill säga att de besitter manliga såväl som kvinnliga egenskaper. Verken är en utgångspunkt för att diskutera genus i svenskundervisningen, eftersom könsrollerna är tydligt framställda och ger möjligheten att problematisera och diskutera framställningen av genus i olika tidskontexter.

Examensarbetet har ämnat undersöka hur några lärare gör sina litteraturval i grundskolans senare år och vilka didaktiska utmaningar eller möjligheter som styr deras litteraturval i svenskämnet. Vi har kommit i kontakt med fyralärare och genomfört tre semistrukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån didaktiska, kulturella och litteraturreceptionsteorier för att analysera vårt resultat. Lärarna resonerar om processen som leder till den skönlitteratur de behandlar och läser i ämnet svenska. De beskriver sina didaktiska överväganden, elevgruppens påverkan, dagens motstånd till läsning och hur skolans resurser påverkar litteraturvalet. Lärarna ser olika på vilken litteratur som bör behandlas i svenskämnet. En lärare anser att ämnetdelvis behöver återgå till att bli ett traditionellt litteraturhistoriskt bildningsämne och behandlar gärna klassisk litteratur för att eleverna ska få med sig en gemensam kulturell referensram. Resterande tre lärare talar främst om användningen av populärkulturell ungdomslitteratur då de menar att det idag är svårare att fånga läsintresset hos unga. Vår slutsats är att lärare påverkas olika av elevers önskemål och preferenser utifrån olika aspekter, dels handlar det om skolans resurser och tillgängligheten av böcker samt vilket intresse för litteratur som den enskilde läraren har.

Vi behöver inte leta länge för att finna elever som är omotiverade inför uppgiften att skriva en text; orsakerna kan vara många, individuella och generella. Ett av svensklärares uppdrag är att stimulera elevers intresse till att skriva, men frågan är: hur kan det gå till? Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 resonerar kring betydelsen av motivation till skrivande, samt arbetar för att motivera dem till skrivande i svenskämnet. Vilka tankar och strategier har lärare kring att stimulera elevers intresse till att uttrycka sina tankar och åsikter genom skrivande och bearbetning av olika slags texter? I detta examensarbete har en kvalitativ studie genomförts, där datainsamlingen skett genom intervjuer med verksamma svensklärare. Sammanlagt genomfördes fem enskilda intervjuer med svensklärare i årskurs 4- 6, från delar av södra Sverige. Intervjuerna med lärarna visar på olika faktorer som lärarna menar har betydelse för elevers motivation för skrivande. Dels vikten av att utforma skrivundervisningen utifrån elevernas intressen och behov, så att en inre motivation kan stimuleras. Men också värdet av bekräftelse i form av externa faktorer, för att öka den yttre motivationen. Dessutom visar resultatet av detta arbete på vikten av att skapa relation till eleverna, för att utifrån den kunna motivera eleverna till skrivarlust.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån. Eleverna var alltså positiva till att få mer inflytande när det gäller lektionerna, men de menade att de inte hade erfarenhet nog att vara med i planeringsarbetet.

Vi var intresserade av att skriva om ämnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik på en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilärares och svensklärares syn på sitt eget ämne och varandras ämne. Vi ville ta reda på omlärarnas ämnessyn påverkade deras tankar runt ämnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskninggenomförs ämnesövergripande arbete för att öka känslan av helhet samt motivera eleverna. Det finnsdock många möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist. Det finns mycket tidigare forskning runt svenskämnets identitet och det upplevs som ett splittrat ämne med många aspekter. Sätten man kan se på biologiämnet är dock till stor del outforskade.Vi genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i biologi och svenska på två skånska gymnasieskolor. Vi fann att det fanns flera olika sätt att se på de två ämnena men att synen på svenskämnet som ett färdighetsämne dominerade, medan de flesta lärare beskrev biologiämnet genom att namnge moment som ingår i biologikurserna. Samtliga informanter hade genomfört samarbeten mellan svensk- och biologiämnet. Ofta var dessa arbeten i form av essäer eller grupparbeten runt hållbar utveckling eller genteknikens etik. Det fanns en problematik runt svenskämnets potentiella roll som hjälpämne i många samarbeten. Den lärare som kom med mest kreativa förslag var också den med störst förståelse för det andra ämnet. Ämnesförståelse verkar därmed påverka samarbetenas innehåll men däremot inte de upplevda hindren för samarbete. Det största hindret till samarbete är tidsbrist, men även skolkultur och kollegor är viktiga faktorer för att ett samarbete ska bli av.

Uppsatsen har som syfte att förstå och hitta teman i yrkesverksamma svensklärares urvalsprocesser av ungdomslitteratur av klassupsättningar för helklassarbete. Lärarna som deltagit är från Västsverige och intervjuades om sin urvalsprocess av böcker som läses och arbetas med gemensamt. Även i vilken grad lärare har genusglasögon i sin urvalsprocess och arbetssätt undersöks. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna byggde på ett antal frågor, men andra frågeställningar och eventuella följdfrågor för fördjupning ställdes för att kunna fångadeltagares perspektiv och få flera exempel. Intervjuerna har sedan transkriberats, anonymiserats och olika teman har kunnat urskiljas ur källmaterialet. Vid analys framkom fyra teman som på olika sätt framträtt vid intervjuerna, vissa teman samexisterar hos lärarna och är inte representationer för varje enskild lärare.(i) Det medvetna urvalet (ii) Urval för pojkars läslust, (iii) Ett redskap för att kunna arbeta med andra delar av det centrala innehållet (iv) Böcker som kan högläsas (v)Böckerna måste på något vis fånga eleverna.

The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum. The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum. The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish. The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. / Syftet med arbetet har varit att undersöka den svenska forskningen och satsningarna kring film och cinelitteracitet i svenskämnet med utgångspunkt i kursplanen för svenska på gymnasiet. Resultaten visar att trots all forskning, nationella satsningar och skolverkets ständiga förtydligande av filmens position i svenskämnet, är visionerna om elevernas cinelitteracitet inte alls självklart i svenskämnet. Forskningen visar att det är lärarnas bristande kompetens på området och lärarutbildningens fortsatt traditionella syn på svenskämnet som är de största orsakerna bakom detta resultat. Satsningarna som presenteras i detta arbete, visar även brist på kontinuitet och skapande av tillräckliga kompetensutvecklingsmöjligheter och handfasta vägledande handböcker för att underlätta att svensklärarna kommer i takt med forskningen inom medie- och filmdidaktik.

Följande examensarbete fokuserar på frågan kring hur eleverna ska inkluderas i planering och genomförande av skolarbetet. Vi har valt att undersöka elevdemokrati i skolan generellt och i svenskämnet i synnerhet och belyser både rektors, lärares och elevernas perspektiv. Syftet är att diskutera hur skolans demokratiska uppdrag och arbetsformer framträder i svenskämnet. Vi vill veta hur elevinflytandet i svenskämnet ser ut i praktiken och jämföra detta med redan befintlig forskning. Utifrån detta vill vi se om det finns ett behov av elevplanerad undervisning, EPU (Se definition, kap 1.2) och vilka eventuella attityder som kan finnas gentemot denna typ av arbetsmodell. När vi skriver och intervjuar utgår vi från åk 7–9 och den svenska grundskolans läroplan och skollag.Även om vår idé och arbetsmodell enligt oss, med fördel kan appliceras i alla ämnen har vi valt att avgränsa vårt arbete till vårt förstaämne, svenskämnet. Resultat av intervjuerna visar på positiva attityder till en modell som EPU men lärarna och rektor menar att faktorer som ålder och mognad är avgörande gällande mängden delaktighet. Svenskämnet har genom våra undersökningar och tidigare forskning visat sig vara ett ämne där demokratifrågor med fördel kan appliceras, detta på grund av ämnets bredd och förmågor, det vill säga läsa, skriva, och tala som är grundläggande för att bidra till aktivt deltagande i en demokrati. Däremot visar våra undersökningar att svenskämnets innehåll sällan präglas av medbestämmande och elevinflytande gällande till exempel planering.Nyckelord: Elevdemokrati, Elevinflytande, EPU, Elevplanerad undervisning, Svenskämnet, Svenskämnet som demokratiämne