The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust. The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust. The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions. The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.

Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång. / The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.

This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject. The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education. The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.      Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan. Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av konstverk inom svenskämnet. Syftet är även att ta reda på hur man kan använda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan använda konst som redskap för att utveckla språket. Nio lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkät som behandlar ämnet konstverk i svenskundervisningen. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. I uppsatsen redovisas även en läromedelsanalys. Resultaten visar att informanterna ansåg att konstverk kan motiveras i svenskundervisningen. Informanterna gav exempel på flera fördelar med att inkludera konstverk i undervisningen samt områden i svenskämnet där konstverk passar extra bra, såsom inom litteraturhistoria och i muntlig och skriftlig framställning. Resultatet visade också att det finns några läromedel som riktar sig bl.a. till svenskämnet och som utgår ifrån konstverk, dessa innehåller konkreta exempel på hur man kan arbeta med konstverken. Däremot var det få informanter som var bekanta med liknande läromedel. Några slutsatser som kan dras är att konstverk i svenskundervisningen används först och främst för att inspirera elever i olika moment. Konstverk hjälper elever att komma igång när de ska t.ex. skriva berättelser. Konstverk förkortar vägen till förståelse och kan fördjupa och förtydliga kunskaper. Dessa exempel samt fler som framkommer i uppsatsen visar att konstverk kan användas språkutvecklande och har flera användningsområden.

Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.      Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten. En av lärarna ger tydliga exempel på hur filmen kan används i relation till kursplanerna. Det handlar om att: ge eleverna redskap att bli aktiva tittar, analysera film narratologiskt och se film som en berättande text i relation till det vidgade textbegreppet.        När det gäller filmens relation till litteraturen finns en lärare i studien som betonar undervisning av skönlitterära texter framför studiet av film. För de andra två lärarna har de skönlitterära texterna ingen högre status, även om de vet att det inte alltid är så i praktiken, men i deras svenskundervisning är de skönlitterära texterna och filmen som text likvärdiga.    En av lärarna i uppsatsen belyser att hon använder sig av film för att relatera till ungdomarna. Hon använder sig av den kunskap som de redan har från film och TV-tittande, för att ge dem redskap för att analysera film och även för vidare studier av litteratur. / Vet inte om jag satt rätt uppsatsnivå. Det är en c-uppsats inom svenska på avancerad nivå. Inom svenska 91-120 hp.

<p>The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust.</p><p>The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust.</p><p>The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions.</p><p>The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.</p>

The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard. Another finding is that the attitude of the principal and the school to interactive whiteboards is not always crucial for the extent to which the whiteboard is used. It is instead the time available and the teacher’s attitude to using the interactive whiteboard that enables its use.