Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.

<p>This essay is about integration of theoretical subjects and practical subjects at the vocational training education in a Swedish Upper secondary school. The purpose of the essay was to examine if integration of the subjects increases the students` motivation for, interest in and knowledge of the subject Swedish. Other purposes were to examine how the teachers organize their teaching of Swedish in order to adjust it to the students’ interests and to examine the students’ attitude towards Swedish as a subject.</p><p>The essay also describes the recent development of the vocational training education of Swedish Upper secondary school and presents theories about learning and other examinations about teaching of theoretical subjects at the vocational training education.</p><p>The examination carried through with a questionnaire which was distributed to the students at three programs at the school and interviews with the headmaster and two teachers. The result of the study showed that a small majority of the students believe that integration increases their motivation in and knowledge of Swedish. A small majority of the students did not believe that integration increase their interest in Swedish. Most students think that Swedish is an important subject and a majority are positive to an adjustment of the subject so that it will integrate more with the education as a whole.</p>

The study examines how multimodal texts in the Swedish subject in the upper secondary school is assessed. The first two issues investigates through a hermeneutical text interpretation how multimodal texts are described in policy documents and how they are reflected in the assessment base. The last issue examine how teachers today assess students work with audiovisual elements trough interviews with three Swedish teachers. The analysis of policy documents shows an inconsistency in how multimodal texts are described and assessed. The inconsistency is causing a limitation in how multimodal texts are used in teaching. The results of the interviews confirm this and highlights how the design of teaching is largely controlled by the assessment base and its interpretation. The study shows how the absence of clear wording in policy documents prevents recognition of multi-modal texts in school, at the same time as the National Agency for education emphasize its relevance. Furthermore it shows how audiovisual texts have the potential to deepen and expand on the content instead of merely act as support to spoken and written text. And finally how a multimodal approach contributes to creating an equal education for all students regardless of background.

Syftet med den här kvalitativa studien var att se hur undervisningen i ämnet svenska i årskurs 1–3 bör organiseras för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet har metoder som används i undervisningen för att främja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och eventuella faktorer som lärare behöver ta hänsyn till lyfts. Vid materialinsamlingen användes halvstrukturerade intervjuer där sex verksamma lärare med erfarenheter av andraspråkselevers läs- och skrivundervisning inkluderades. För att analysera det material som framkom utifrån intervjuerna användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studien har visat att olika metoder, så som användning av bildstöd, gester, digitala verktyg och anpassningar av material, har använts av lärarna för att stödja andraspråkselevers läs- och skrivutveckling i svenska. Metoder som syftar till att ge andraspråkselever stöd på modersmålet har skett främst i form av inläsningsmaterial, dock har det använts begränsat av lärarna. I studien har det även framgått att lärarna har olika uppfattningar om andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. Hälften av lärarna ansåg att andraspråkselevers läs- och skrivutveckling inte skiljer sig från förstaspråkseleverna, medan övriga lärare ansåg att det fanns tydliga skillnader. Trots de skillnader som framhölls av lärarna har den här studien visat att lärarna undervisade alla andraspråkselever utifrån den svenska kursplanen. / <p>svenska</p>

Inledning Estetiska lärprocesser finns med i den svenska läroplanen och är ett begrepp som lärarstudenter ofta möter på högskolan. Under min verksamhetsförlagda utbildning på högstadiet noterade jag att det inte förekom så mycket integrerade estetiska inslag i svenskämnet i denna åldersgrupp. Detta gjorde mig intresserad av denna specifika lärprocess och jag började undersöka om jag bara hade råkat vara på de skolor där det inte förkommer eller om det allmänt inte förkommer så mycket arbete med estetiska lärprocesser? Detta gjorde mig nyfiken och utgjorde grunden för mitt intresse för lärares användandet av estetiska lärprocesser i praktiken. Syfte Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärarna resonerar kring förekomsten av estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. Metod I uppsatsen använder jag mig av semistrukturerade intervjuer som metod. Respondenterna är fem aktiva svensklärare som alla är från en och samma skola eftersom jag ville göra ensammanhangsbaserad studie och titta närmare på en specifik skola. Som teori använder jagpraktikarkitektur-teorin, där analysen inriktar sig på vad som hindrade och vad som möjliggjorde förekomsten. Med utgångspunkt i teorin är det i detta fall den aktuella skolanssvenskundervisning som utgör praktiken som undersöks. Resultat När respondenternas svar analyserades kunde det konstateras att lärarna i grunden var positiva till estetiska lärprocesser och till att integrera estetiska ämnen i sin undervisning men det framkom att bristen på tid var det som stod i vägen mest. Orsaker som blev synliga som också hindrade var avsaknad av material, de estetiska ämnens låga status samt bristen på stöd från kollegor.

Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.

Syftet med studien är att undersöka om och hur åtta lärare med olika yrkeserfarenhet inom årskurserna ett till tre arbetar med högläsning i sin svenskundervisning med fokus på vilka faktorer som påverkar valet av högläsningslitteratur. Det teoretiska perspektivet vi har utgått ifrån när vi analyserade vår data baseras på Hetmars triangelmodell (eleven, läraren och litteraturen) och de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien har ett litteraturintresse. Lärarna läser högt dagligen för sina elever och det finns många skäl till högläsning, vilka främst är språkutveckling och ökad läslust. Lärarna har egna teorier om högläsning och litteratur men behöver anpassa sin undervisning utifrån en rad olika praktiska och sociala aspekter, vilka ligger till grund för lärarnas val av högläsningslitteratur. Högläsning är ett vanligt undervisningsinslag på lågstadiet som kräver många komplexa beslut och som vi därför uppfattar som en konst alla lärare bör behärska.

<p>Av styrdokumenten som berör grundskolans tidigare år framgår tydligt avsikten att förmedla en vidgad syn på kunskapsbegreppet som också innefattar de praktiska och estetiska uttrycksformerna och inte bara de intellektuella sådana. Kunskapssynen här tycks vila på att de olika språkliga uttrycksformerna som muntligt och skriftligt språkande, drama, lek, rörelse, musik och bildskapande får en likvärdig status. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken relevans fem pedagoger ser mellan en integrering av musik/rytmik och svenskämnet, med fokus på språkutveckling, samt att titta närmare på hur det praktiska arbetet kan se ut enligt pedagogerna. För att klargöra syfte har jag arbetat med följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har just dessa pedagoger om en integrering av musik/rytmik med svenskämnet? Hur kan arbetet med att integrera musik/rytmik med svenskämnet se ut i praktiken enligt dessa pedagoger? Finns det några hinder i vägen för detta arbetssätt? Som teoretiska utgångspunkter presenteras forskning som belyser hur språkutveckling och musik/rytmik kan ha naturliga knytpunkter. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem lärare och har en fenomenografisk forskningsansats som strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar bland lärarna. Resultatet visar bl.a. att lärarna finner en relevans mellan musik/rytmik och svenskämnet på så sätt att de uppfattar musiken som främjande för barnens talspråk, uttal, minnesfunktion och perceptionsförmåga. De talar vidare om musikens motivationshöjande effekt samt om musiken förmåga att som estetiskt ämne komplettera de mer teoretiska ämnena som ett stöd för språkutvecklingen. Eventuella hinder som tas upp är bristande musikkunskaper hos svenskläraren eller klassläraren, tidsaspekten och samarbetsfrågor mellan olika lärare. Analysen visar på olika tolkningsmöjligheter av det empiriska materialet kopplat till studiens teoretiska kunskapsbakgrund.</p>

<p>Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras. I uppsatsens empiriska studie kan utrönas att kanoniserade verk har en given plats i litteraturundervisningen, dock finns tendens i de intervjuade lärarnas uppfattningar till ett förändrat litteraturval.</p>

<p>Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång.</p><p> </p> / <p>The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.</p>