Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

Med detta examensarbete har jag för avsikt att undersöka klassikers didaktiska funktion i svenskundervisningen både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv på högstadiet. För att undersöka området har jag använt mig av de kvalitativa forskningsmetoderna lektionsobservation och intervju med både lärare och elever. Resultatet har analyserats utifrån Lars- Göran Malmgrens ämneskonceptioner, Magnus Perssons perspektiv på myten om den goda litteraturen, Mark Pikes forskning om klassiker i undervisningen samt Louise Rosenblatt och Judith Langers receptionsteorier. Resultatet av min undersökning visar att det är lärarens syn på svenskämnet som avgör hur klassikerns funktion betraktas och följaktligen arbetas med i undervisningen. Resultatet visar även att lärarens planering och undervisning av litteraturarbetet inte nödvändigtvis stämmer överens med elevernas uppfattning om det samma.

Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i en kommun inom Stockholmsområdet förhåller sig till retorikundervisningen i svenskämnet. Metoden som används i denna undersökning är av kvantitativ karaktär och genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till två gymnasieskolor i den avsedda kommunen inom Stockholmsområdet. Resultatet av studien visade att majoriteten av gymnasieeleverna i den valda kommunen inom Stockholmsområdet ställer sig positivt till retorikundervisningen. Gymnasieeleverna motiverade sina ställningstaganden för retorikundervisningen bland annat med att retoriska kunskaper är viktiga att ha i dagens samhälle. Resultatet visade vidare att en mindre grupp ställde sig negativt till retorikundervisningen och detta motiverade informanterna med bland annat att alla inte tycker om att prata inför publik. Resultatet visade även att elever som läser på gymnasieskola X ställde sig mer positivt gentemot retorikundervisningen än elever som läser på gymnasieskola Y.

Denna studie har koncentrerats på läromedelsanalys av fyra läroböcker för svenska 1 på gymnasiet. Syftet har varit att undersöka hur urvalet av lyriken ser ut i läro-böckerna i förhållande till det centrala innehållet och kunskapskraven för svenska 1, och vilka läsarter som framträder i uppgiftskonstruktionen. Studien har också under-sökt huruvida manliga och kvinnliga författare får ta lika stort utrymme i läro-böckerna gällande lyriken, något som ämnesplanen eftersträvar. Detta har skett med hjälp av tematisk analys. Det har visat sig att läroböckerna över lag legitimerar ett svenskt kulturarv gällande lyriken, då svenska och västerländska författare dominerar innehållet. I en av läroböckerna dominerade ett vitt kvinnligt ideal, medan det i två andra läroböcker var en vit manlig dominans i vilka författare som fick ta plats. Det har också visat sig att uppgiftskonstruktionerna tenderar att premiera ett analytiskt perspektiv och i andra hand ett subjektivt perspektiv. Några andra läsarter går inte att identifiera i en större omfattning. Det kan få konsekvenser för vilka kunskapsnivåer som läroböckerna kan arbeta med, då uppgifterna saknar det djup som krävs för eleven för att kunna arbeta mot de högre kunskapskraven när endast ett fåtal läsarter blir synliga i uppgifterna. Alla de undersökta läroböckerna visar på brister i förhållande till vad det centrala innehållet och kunskapskraven efterfrågar gällande lyriken i svenska 1.

Ett problem som fanns som bakgrund till denna studie var att det i tidigare studier fanns tolkningsskillnader hos olika lärare gällande värdegrunden, vilket kunde resultera i att den värdegrundsbaserade undervisningen varierade. I koppling till detta blev syftet med det här examensarbetet att beskriva och analysera fyra svensklärares förhållningssätt till värdegrunden så som den är beskriven under rubriken Definition av centrala begrepp, samt att redogöra för de metoder som svensklärarna säger att de använder sig av för en värdegrundsbaserad undervisning. Datan för denna studie bestod utav intervjuer av fyra svensklärare. Intervjuerna var kvalitativa och de analyserades med innehållsanalys. Materialet bestod av tre skriftliga intervjuer och en muntlig intervju. Relevanta teorier och begrepp valdes ut och applicerades på resultatet som framkom från innehållsanalysen. Resultatet som framkom visade att de intervjuade svensklärarna fann värdegrundsbaserad undervisning viktig och arbetade aktivt med det. Exakt vad deras förhållningssätt var till värdegrunden och hur deras värdegrundsbaserade undervisning var upplagd skiljde sig dock åt. Vissa såg värdegrunden som en redan etablerad del i sin svenskundervisning och som en naturlig del av svenskämnet, medan andra ansåg att värdegrunden tog för mycket tid från ämnesundervisningen. I resultatet framkom olika metoder som svensklärarna använde sig av i sin värdegrundsbaserade undervisning, såsom läsning av skönlitteratur, diskussioner och skriftliga arbeten.

This study has its starting point in the revised syllabus for the subject of Swedish and documents that have been revised with the focus on digitization. The aim is to increase understanding of the role of digitization in the Swedish subject. The questions in the study focus on differences and similarities in the revised and previous syllabus, the teachers' approaches to digitization and whether and how the revised syllabus has been implemented in their profession and education. The study is based on two different theoretical perspectives; the sociocultural perspective and connectivism. The sociocultural perspective permeates the design of the syllabus as well as teacher’s approach and how they conduct their teaching. Connectivism has its focus on the digital parts and how the knowledge process can take place in a learning from a network perspective. This approach helps us to analyze and interpret the changes that occurs in the syllabus for Swedish and the respondents’ answers in the qualitative interviews that have been conducted.The study contains a document study of the revised syllabus and four qualitative interviews. The result of the document study shows that Skolverket has clarified the syllabus by adding and revising the content towards a digitized direction. The result of the interviews shows that a majority of the respondents are positive to the revision even if there are certain issues. All of the respondents feel well prepared in the work on the revised syllabus and have already implemented a selection of digital tools and media in the teaching. The respondents show an interest in digitized education and the revisions have provided clearer guidelines for their work on this.

Internationella undersökningar har under flera år visat att flickor presterar bättre i svenskämnet än vad pojkar vid samma ålder gör. Detta examensarbete grundar sig därför på hur lärare upplever och förhåller sig till dessa kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Syftet med undersökningen är att få en inblick i lärares förhållningssätt gentemot kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella lärandet. Centrala begrepp för arbetet är literacy, genus och genusvetenskap. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare där fokus låg på hur de upplever och förhåller sig till kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Vad som framkom i intervjuerna var att alla lärare inte upplever dessa kunskapsskillnader, som tydligt finns dokumenterade i flera undersökningar. Av de lärare som upplever kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor menar flertalet av dem att det kan bero på att pojkarnas kunskapsutveckling begränsas, vid skrivning, av deras bristande finmotorik. Dessutom framkom det att en del av lärarna upplever att materialet, främst surfplattor, är betydelsefullt för att gynna elevernas, kanske främst pojkarnas, kunskapsutveckling.

Denna studie undersöker vilken typ av skrivande och skrivuppgifter som ingår i kursen svenska 1 på gymnasiet. Studien är tänkt att bidra med kunskap om skrivpraktiker och skrivpedagogiska diskurser i gymnasieskolans kurs svenska 1, undersöka hur skrivpraktiker kan förstås som ämneskonceptionellt utformade och analytiskt undersöka vilka skrivpedagogiska diskurser som kan urskiljas i ämnesplanen för svenska 1. I denna studie ligger Ivaničs sex diskurser om skrivande (färdighetsdiskurs, processdiskurs, genrediskurs, kreativitetsdiskurs, diskurs för sociala praktiker och sociopolitisk diskurs) som huvudsaklig teoretisk grund för en undersökning om vilka skrivpedagogiska diskurser som återfinns i de olika skrivpraktiker som studiens informanter ämnar skapa. I den teoretiska bakgrunden finns även literacy och en ämnesplansanalys. Den metod som används är etnografiskt inspirerad och innebär kvalitativa intervjuer med tre inom svenska 1 verksamma svensklärare på gymnasienivå. I studien analyseras informanternas tal om skrivundervisningen, deras uppgiftsinstruktioner och planeringar för skrivande inom svenska 1. De skrivpraktiker som skapas kan förstås som ämneskonceptionellt utformade, där svenskämnets tre olika ämneskonceptioner utgör villkor för realiserandet. Denna studies huvudsakliga resultat kan sammanfattas i följande punkter: • Färdighetsdiskursen tillsammans med genrediskursen är de dominerande skrivpedagogiska diskurserna inom den skrivundervisning de intervjuade lärarna erbjuder. Kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas i stort sett inom svenska 1, enligt denna studie. • ”Svenska som färdighetsämne” är den dominerande ämneskonceptionen inom kursen svenska 1, där det finns två undergrupper: svenska som ”lägre färdighetsämne” på Vård och omsorgsprogrammet och delvis på Teknikprogrammet samt svenska som ”högre färdighetsämne” på Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och delvis på Teknikprogrammet. • Endast några få av Ivaničs skrivpedagogiska diskurser kan analytiskt urskiljas i ämnesplanen för svenska 1, främst färdighetsdiskursen och genrediskursen.

Det är inom ramen för skolans svenskämne centralt att få en bredare uppfattning om vad elever har för upplevelse av talängslan i samband med muntlighet. Syftet med denna uppsats är att analysera elevers upplevelse av talängslan i samband med muntlig framställning inom gymnasieskolans svenskämne. Uppsatsens metod har varit att genomföra en enkätstudie, där enkätsvaren huvudsakligen analyserats kvantitativt. Totalt har 36 elever besvarat enkäten, och det övergripande resultatet visar att en stor del av eleverna upplever talängslan i klassrummet och att de inte vågar berätta detta för läraren. Tidigare forskning har betonat att det är lärarens uppgift att fånga upp talängsliga elever, och underlätta för dem samt vägleda eleverna genom att veta vad eleverna önskar få för stöd och hur detta ska genomföras och ingå i svenskundervisningen. Om eleverna anser sig själva behärska det svenska språket i tal och skrift i och utanför skolan eller ej har inte någon tydlig koppling till varför de upplever talängslan.

Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.