Syftet med undersökningen är att försöka förstå vad som händer i mötet mellan högstadieelever och den populära skönlitterära boken Förr eller senare exploderar jag. Genom boksamtal med elever i årskurs 7-9 framkommer det att bokens genomslagskraft skapade förväntningar inför läsningen av den, att boken väcker frågor om livet och döden och att den oväntade vändningen i boken verkar fängslande för många av elevernas läsning av den. Detta kan i sin tur kopplas till berättelsens dramaturgi och hur berättelsen i sig kan hjälpa oss att skapa struktur och mening i livet. I undersökningen framkommer det även att det verkar bli en matchning mellan många av elevernas och bokens allmänna och litterära repertoarer vilket, enligt tidigare forskning, är en viktig del för att litteraturläsning ska bli meningsfull för elever.

Dialogserien 1990 och 2000 gavs ut under två olika rådande läroplaner. Om man tillämpar de tidigare presenterade tre litterära föreställningar som Martinsson och Brink indelat sitt material i kommer man närmast en tillbakagång till det historiskt empiriska förhållningssättet för min undersökta period. Detta blir också i överensstämmelse med Boel Englunds resultat av Dialogserien 1980. Dock känns denna indelning inte riktigt tillfredställande på det nya materialet. Redan Brink ställde sig tveksam till Martinssons perspektivisering. Inom ramen för den här uppsatsen finns dock varken tid eller utrymme för att diskutera eller arbeta fram ett förslag till en mer heltäckande indelning. Detta vore dock önskvärt. I jämförelse mellan de båda antologierna, samt tidigare forskning, finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Mellan 1990 och 2000 finns i kanon ej någon större skillnad. Om man jämför med Brink och Danielsson ser man en viss förskjutning, en långsam process med ökad betoning av 1900-talet och samtiden.Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre. I och med att läroplanernas metodanvisningar i litteraturstudier blir allt färre och mindre utförliga finns ett ökat behov av kompletterande frågematerial. Frågorna till år 2000 är mer inriktade på elevernas analytiska tänkande, vilket är i linje med den nya läroplanen 1994. Perspektivförändringar i den samtida litteraturvetenskapliga debatten verkar inte lämna några djupare spår i antologierna, förutom ideologikritiska resonemang. Martinsson diskuterar också att det tycks ta lång tid innan nya samhälliga diskussioner, reformer och läroplaner påverkar undervisningens innehåll och form. Kanske är det till syvende och sist läromedlen som styr mycket av skolans undervisning – läromedel författade av personer som gått i en skola där en äldre bildningssyn och litteratursyn konserverats och förts vidare. Som jag tidigare nämnt utges t.ex. de två Dialogantologiupplagorna, 1990 och 2000, fortfarande parallellt. I Lpf 94 förespråkas mer än tidigare att undervisningen ska vara elevcentrerad och visst verkar uppgifterna i 2000-talets antologier vara upplagda utifrån tanken att elevernas förutsättningar och erfarenheter ska ligga till grund för litteraturläsningen. Det finns dock en risk med att okritiskt lägga upp undervisningen utifrån antologiers frågematerial och färdigplanerade lektionsförslag. Bra undervisning bygger på en medvetenhet hos läraren om varför och hur ett visst valt innehåll behandlas. Med andra ord så bör alla lärare fundera över hur deras egen litteratursyn korresponderar med gällande läroplan, lokala arbetsplaner och det material som används t.ex. uppgifter i anslutning till antologitexter.Att i framtiden försöka medvetandegöra kollegor och elever samt diskutera de olika perspektiv som finns i olika läromedel skulle berika det didaktiska medvetandet på skolorna. / Sammandrag (Abstract)Syftet med denna uppsats är att undersöka kanonförskjutningar och litteratursyn samt hur litteratur förmedlas i antologier som ingår i Dialogserien år 1990 och 2000. Valet av de två åren sammanfaller med den nya läroplan som kom 1994. Inledningsvis diskuterar jag skillnader och likheter mellan de två gällande läroplanerna. Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning i vilken jag redogör för antologiernas innehåll och struktur och genom att även studera materialet komparativt finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Uppsatsens andra del utgörs av en kvalitativ textkritisk studie. Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre, vilket kan ses som överensstämmande med den elevcentrerade undervisning som förespråkas i Lpf 94. En viktig slutsats blir dock att läraren bör fundera på sin egen litteratursyn och inte okritiskt använda frågematerialet i antologierna, utan att tänka på utifrån vilken läroplan materialet har producerats.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken. Mitt resultat visar att uppgiftsmaterialet för Svenska Impulser 2 är brett och mångfacetterat med spår av olika ämneskonceptioner. Det tycks dock som att svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne är något dominerande i läroboken som helhet med avseende på skönlitterärt urval och indelning mellan språklära och skönlitteratur. Trots detta verkar en betydande del av det undersökta uppgiftsmaterialet sätta elevernas egna erfarenheter i centrum – genom en flykt från den skönlitterära texten. Den observerade undervisningen är inte slaviskt kopplad till lärobokens uppgift och förordnar ett mer dialogiskt och erfarenhetsbaserat arbete, men tycks ändå, likt uppgiftsmaterialet, åstadkomma detta genom en flykt från texten.

In this essay, I analyze the syllabus for Swedish with specific regard to literature teaching. I identify three different perspectives which carries seperate implications. First, a text-centered perspective, which tends to position the importance of the text as a part of a tradition. However, this seems to distance the reading from the reader, and place the importance of the reading event outside the student. The consequence might be that the student employs an instrumental reading which simply responds to a pre-set idea of meaning. Second, a method-centred perspective, which prefers a certain style of reading and interpreting the text, using a specific set of analytic instruments. Here, too, the reading might be instrumental, checking off the required aspects. But depending on pedagogical considerations, this perspective might also be grounded in the readers experience and allow meaning to stem from the readers meeting with the text. Third, a reader-centred perspective, focusing on the personal development of the student, aiming to expand his or her world view and self-knowledge, by subjecting the text to a personal understanding, situated in the readers context.However, I discovered that while all these perspectives were represented in the syllabus, its specific criterias were leaning towards a rather text- and method-centered view, while the reader-centered aspect was subjugated in the whole. My conclusion was that this seemed to indicate a more quantitative approach regarding how the students are judged. This was problematic for, at least, two reasons: First, it risks leading to an instrumental approach among the students, distancing them from the text; and second, it does not include the entire syllabus in the grading criteria.I conclude the essay with a discussion of different approaches regarding the possibility of including the reader-perspective in the evaluative process to a higher degree, while still following the syllabus. I suggest a view of the text as a potential, rather that a representative of a tradition, and refer to reception studies to suggest a greater focus on the ability to switch perspective and perform meta-readings. Thus the students might understand themselves as readers, and be able to relate to more personally grounded problems that stems from a singular reading within a given context.

Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsatser och vidare forskning skulle behöva utföras för att kunna säkerställa att lärares ämnestraditioner påverkar hur de tolkar och realiserar entreprenörskapsuppdraget i svenskämnet, något som tidigare forskning tyder på.

Tanken om en skola för alla innebär att alla elever ska erbjudas samma möjlighet till lärande. Inkluderingstanken gör att skolans kompensatoriska uppdrag sätts på prov genom att varje elev behöver en undervisning formad efter elevens behov. Många elever i den svenska skolan lever med funktionsnedsättningar som exempelvis NPF-diagnoser och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna står inför stora utmaningar för att dessa elever ska få samma möjlighet till svenskundervisning som alla andra. Den här studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om och faktiska arbete med inkludering inom svenskämnet utifrån dess centrala innehåll och kunskapskrav i relation till värdegrundsuppdraget samt hur undervisningen kan planeras och genomföras för att gynna klassrummets samtliga elever. Studien genomfördes genom att intervjua sex svensklärare samt att deras undervisningsplaneringar analyserades. Resultatet visar att, även om det är svårt, så försöker lärarna till stor mån att anpassa undervisningen för att alla elever ska kunna inkluderas i klassrummet genom att ge eleverna det stöd som de behöver utifrån deras individuella behov. De ser stora möjligheter att arbeta inkluderande inom ramen för ämnet tack vare ämnets bredd och möjligheter att forma undervisningen utifrån olika elevers behov, intressen och erfarenheter. De svårigheter som identifieras relateras till elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt ser lärarna att svenskämnet är ett ämne som ofta får ta ett stort ansvar gällande värdegrundsfrågor även om de anser att alla ämnen har lika stort ansvar för skolans värdegrundsarbete.

No description available.

Den svenska grundskolan förväntas erbjuda alla elever en utbildning av hög kvalitet i en tillåtande lärmiljö där alla elever är inkluderande. Skolans uppdrag är att främja elevers lärande för att förbereda dem att leva och verka i ett modernt samhälle men den svenska skolans undervisning är inte likvärdig för elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter matematiklärare och speciallärare i matematik, som arbetar i grundskolans åk 7-9 samt gymnasiets introduktionsprogram, har av att främja lärande och matematikutvecklande undervisning inom kunskapsområdet problemlösning. Studien fokuserar särskilt på samarbetet mellan speciallärare och matematiklärare och deras arbete med att stödja och främja matematikutveckling för elever som diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna valdes ut genom en kombination mellan ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Ur resultatet har tre teman tolkats fram: (1) god lärmiljö som gynnar elever med ADHD, (2) lärares planering och genomförande och, (3) specialpedagogiskt stöd till matematiklärare. Denna studie visar betydelsen av att skapa en lärmiljö som erbjuder elever goda relationer i klassrummet, välplanerade inslag av problemlösning samt samarbetet lärare/speciallärare.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares inställning till tillägget sexualitet, samtycke och relationer i läroplanen, 2022, och hur de undervisar om kunskapsområdet i svenskämnet samt vilka möjligheter och svårigheter de ser med detta. Åtta svensklärare från tre olika gymnasieskolor deltog i undersökningen som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till inkluderingen av sexualitet, samtycke och relationer och ser flera möjligheter till att inkludera ämnena i svenskämnet. Möjligheterna som framkom var att ämnesområdet kan främst inkluderas i samtal och diskussioner i svenskämnet men även i läsning av litteratur och i litteratursamtal. Skrivuppgifter nämndes också som en möjlighet men inte i lika stor utsträckning. Lärarna svarade också att de ser flera utmaningar med undervisningen som exempelvis kring språkbruk, kulturkrockar och kunskapsbrist i området. Slutsatserna är att svensklärare ser många möjligheter till att inkludera ämnesområdet men det kommer med svårigheter som skulle kunna minskas genom stöd, fortbildning, samarbete och mer erfarenhet.

No description available.