I denna studie har fyra svenskläromedel för gymnasiet studerats i syfte att kartlägga hur olika medier framställs. Utrymmet de ges, konstruktionen av medierna och deras konkurrerande samspel har stått i fokus. En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ brukstextanalys kombinerades för att uppnå syftet med studien och ett medieekologiskt perspektiv har applicerats när resultaten diskuterats. Resultatet visar att svenskämnets traditioner har ett starkt fäste i läromedlen och att text och muntlig kommunikation ges det största utrymmet i samtliga böcker. Konkurrensen är tydlig och de övriga medierna utgör endast 11 % av böckernas gemensamma utrymme. Det är dessa 11 % som analyserats på djupet. Medierna framställs på mycket varierande sätt om än många av medierna inkluderas utan att avhandlas som ett eget ämnesinnehåll. I regel framställs de analyserade medierna som avhängiga av traditions-medierna – texten och den muntliga kommunikationen. Inkluderingen av de analyserade medierna sker ofta med koppling till textproduktion, textläsning eller muntlig framställning av olika slag.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.

Syftet med den vetenskapliga undersökningen är att ta reda på den plats och relevans som bilderboken har i svenskämnets litteraturstudier i gymnasieskolan. Anses bilderboken enbart ha en distinkt plats hos gruppen av yngre läsare, eller kan det finnas potentialer att integrera den för andra, äldre läsare? Huvudsakligen studeras förhållandet mellan bild och text i två skönlitterära bilderböcker, Bläckfisken (2017) och Sesam sesam (2017), som båda är författade av författaren Gro Dahle. Som analysverktyg användes Maria Nikolajevas (2000) schematiska skiss av samspelen mellan bild och text i bilderböcker samt Katarina Rejmans (2013) litteraturdidaktiska verktyg "den litteraturdidaktiska trappan". Resultaten av undersökningen påvisade att samspelen mellan bild och text i Bläckfisken och Sesam sesam är flytande och varierar, där Bläckfisken tenderade att visa upp ett förstärkande och kompletterande samband medan Sesam sesam förhöll sig mer symmetriskt och kontrapunktiskt. Narrativen i bilderna och texten hade tendenser att förstärka brister eller luckor hos varandra, men även vara motstridiga och kontrapunktiska. Verken har en tydlig prägel av kontroversiella ämnen, där den litteraturdidaktiska kan användas som didaktiskt verktyg för läraren när det gäller integrering av bilderboken i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasial nivå. Undersökningar visar även på att bilderboken inte explicit nämna som ett medel lärarna inte ska använda i undervisningen, utifrån Skolverkets styrdokument. Således kan bilderboken, med dess komplexa narrativ och dubbla tilltal, användas i svenskundervisningen på gymnasial nivå. Det krävs enbart ett engagemang, intresse och rätt didaktiska kunskaper eller verktyg för att implementera detta i undervisningen.

Den svenska skolan har sedan länge vilat på en demokratisk värdegrund. Demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra all undervisning i skolan och bidra till att fostra demokratiska medborgare. Historiskt sätt har svenskämnet haft en viktig roll i detta demokratiska uppdrag. Värdegrunden och demokratiaspekten ska genomsyra svenskämnet och fungera vägledande för lärares möjlighet att verka bland annat in-kluderande och likvärdigt samt att samhälleliga värden ska förmedlas och gestaltas (Gy.11). Syftet med föreliggande litteraturstudie är därför att genom sammanställ-ning och diskussion av tidigare forskning undersöka hur kunskaper och färdigheter kopplade till demokrati och värdegrund integreras i läs- och skrivundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Latent innehållsanalys har använts för att analysera de 15 studier som är inkluderade i denna studie.  I resultatet framkommer möjligheter att integrera demokrati- och värdegrundsupp-draget i svenskämnesundervisningen både genom skönlitterär läsning och skrivun-dervisning. Resultatet visar att det även finns svårigheter med värdegrundsuppdra-get med särskilt fokus på demokrati i svenskämnet. Framför allt är det två framträ-dande resultat som identifierats. Det ena är hur fokus på mätbarhet i nationella och internationella mätningar präglar dagens skola, vilket bland annat speglar sig i att mätbara kunskaper fått en mer framträdande roll i kursplanerna, framför allt i be-tygskriterierna. Det andra är att både forskare och yrkesverksamma lärare upplever svårigheter med hur demokratiuppdraget ska integreras i svenskämnet eftersom det inte står framskrivet i bland annat kursplanens centrala innehåll eller betygskriterier. I resultatet framgår det framför allt att lärare tolkar uppdraget på två olika sätt. Detta beskrivs i uppsatsen som två parallella led där en del lärare ser demokratiaspekten som en omedveten handling som integreras i svenskämnet i all typ av undervisning och andra lärare uppfattar demokratiuppdraget som något som medvetet behöver planeras i undervisningen för att det ska uppfyllas.  I den avslutande diskussionen lyfts hur möjligheterna att integrera demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet är stora i teorin men att det uppstår problem att genomföra det i praktiken utifrån de utmaningar som framkommit i resultatet. Dis-kussionen tydliggör också för- och nackdelar med att revidera läroplanen och låta demokrati- och värdegrundsuppdraget få en tydlig plats även i det centrala innehållet och betygskriterierna för svenskämnet. Slutligen presenteras också två förslag på vidare forskning. Resultatet visar att det saknas forskning som tar in elevernas per-spektiv på hur de får möta demokrati- och värdegrundsfrågor i svenskämnet. Dess-utom saknas också forskning kring ett av de övergripande läroplansmålen i skolans värdegrund som avser hur sexualitet, samtycke och relationer, som numera ska be-handlas ämnesövergripande, får plats i svenskämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

Teaching materials are the pedagogical aids that are used as resources for learning in teaching. This thesis examines how Swedish teachers in upper secondary school choose teaching materials. The main purpose of the thesis is to investigate how free Swedish teachers consider themselves to be in the choice of teaching materials. The sub-objectives of the essay are designed according to factors that can reasonably influence the choice of teaching materials and the perceived freedom in the choice. The sub-aims of the thesis concern collegial collaboration on teaching materials and the principal's responsibility and support in the work with teaching materials. The survey is based on seven interviews with Swedish teachers in upper secondary school. The results show that only one of the informants feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at the school, the other informants believe that they are not included in the choice and that they therefore supplement the teaching materials purchased for the school with self-produced material. The only informant who feels that they have the opportunity to influence which teaching material choices are made at school is also the only one who states that they feel supported in the work with the choice of teaching materials and who believes that there is time for organized collegial collaboration on choosing teaching materials.

Syftet med den här studien är att undersöka hur F-3-lärare i Sverige beskriver att de utför sin läsundervisning i årskurs 1 för att utveckla elevers läsförmåga utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Studiens teoretiska perspektiv är det sociokulturella perspektivet som handlar om stödstrukturer, den proximala utvecklingszonen och lärande i samspel med andra. Dessa tre begrepp genomsyrar hela studien. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats systematiskt med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare använder olika läsinlärningsmetoder men är osäkra på vad läsinlärningsmetoderna heter. Lärare är säkra på hur de ska genomföra sin läsundervisning och varierar undervisningen utifrån elevers individuella behov och förutsättningar. Gemensamt arbete och stödstrukturer är något lärare anser som viktiga faktorer i elevernas läsutveckling. För att hjälpa elever som riskerar att inte uppnå målen i svenskämnet för årskurs 1 krävs en samverkan med speciallärare, specialpedagog, klasslärare, kollegor och vårdnadshavare. Vi kan därför dra slutsatsen att lärare är säkra på hur läsundervisningen ska gå till. F-3-lärare är medvetna om viktiga faktorer för elevers läsutveckling. Lärare tar hjälp av kollegor med mer erfarenhet i arbetet med elever som riskerar att inte uppnå målen i årskurs 1.

Att skönlitteratur ska kunna bidra till ökad empati, tolerans och förståelse för medmänniskor är en vanlig föreställning hos såväl lärare som författare. I kursplanen för svenska år 7–9 kopplas skönlitteraturen till utvecklande av identitets- och livsfrågor, vilket stärker denna föreställning. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande. Följande frågor har formulerats för att besvara syftet: • Vad kan skönlitteratur erbjuda elever som bidrar till identitetsskapande? • Vilka förutsättningar behöver elever för att skönlitteratur ska ha potential att bli identitetsskapande? För att söka och sammanställa befintlig forskning som berör valt området har metoden systematisk litteraturstudie använts. I resultatet identifierades två huvudsakliga teman som beskriver hur skönlitteratur kan bidra till elevers identitetsskapande: dels genom att skapa igenkänning och empati, dels genom främmandegöring. Det krävs dock att litteraturundervisningen ger eleverna förutsättningar att uppleva igenkänning och främmandegöring. Dessa förutsättningar har kategoriserats i tre teman: att identifiera sig som läsare, att reflektera och samtala om läsning och att anlägga ett metaperspektiv på läsning. Varje enskilt tema kan bidra till identitetsskapande, men utgör också en progression i hur avancerat tänkande som krävs av eleverna. Resultatet visar att det är viktigt att läsningen i sig är det centrala för att eleverna ska få de ovan nämnda förutsättningarna. Om målet med läsningen är något annat, exempelvis kunskap genom skönlitteraturen, riskerar identitetsskapande att utebli.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka vilken roll den formativa bedömningen spelar i svenskämnet för årskurs 1-6, och vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskaämnet för årskurs 1-6. Studien genomsyras utifån tre teoretiska begrepp, formativ bedömning, stöttning och metaspråk, samt Wiliams (2013) fem nyckelstrategier som ingår i den formativa bedömningsprocessen.  Studien genomfördes genom kvalitativa metoder, med observationer avundervisningstillfällen och men intervjuver av lärare om svenskämnet. Urvalet av intervjupersoner och de lärare som jag observerade består av fyra legitemerade lärare från årskurs 1-6.  Genom analys av det insamlade materialet kunde man se att den formativa bedömningen spelade en betydelsefull roll i svenskämnet, där alla fyra lärarna betonade att de använde sig av formativ bedömning i ämnet svenska, men genom observationer och intervjuver kunde man uttyda att lärarnas sätt att använda den formativa bedömningen varierade avsevärt. Ur analysen av materialet kunde man tydligt se fyra centrala teman för vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskämnet för årskurs 1-6, vilka var tidsaspekt, kamratbedömning, lärarnas kunskap och formativ bedömning som process. Nyckelord: Formativ bedömning, metaspråk, nyckelstrategier, stöttning, svenskämnet

Denna studie undersöker hur läroböcker i Svenska 1 för gymnasiet återskapar könsnormer och stereotyper genom språket. Studien använder ett kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt och utgår från tre utvalda läroböckers litteraturkapitel. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk diskursanalys tillsammans med delar ur Judith Butlers och Yvonne Hirdmans genusteorier. Det metodologiska tillvägagångssättet är kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet visar att män är överrepresenterade i läroböckerna och att könsnormer och stereotyper återskapas genom språket. De könsuttryck som återfinns i läroböckerna är normativa där män framställs som ett subjekt medan kvinnor porträtteras som den andra.