BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta. Olika författares syn på konflikhantering och konfliktförebyggande arbete lyfts också fram.SYFTE:Syftet är att studera hur ett antal lärare arbetar konfliktförebyggande i klassrummet samt hur de hanterar konflikter genom att använda svenska och estetiska uttrycksmedel på ett sätt som främjar elevernas lärande.METOD:Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i år 1-6.RESULTAT:Samtliga pedagoger anser att arbetet med konflikter är viktig för elevernas välmående. De flesta av de tillfrågade har inte reflekterat kring hur de kombinerar konfliktarbetet med ämnena svenska och estetiska uttrycksmedel. Under våra intervjuer, då de tvingadesreflektera över sitt arbetssätt, visade det sig dock att de flesta på flera olika sätt använder sig av ämnena som medel i arbetet med konflikter.

Debatten gällande införandet av en litterär kanon i litteraturundervisningen har pågått i media och skolor runt om i landet under de senaste åren. Detta väckte intresset att närmare undersöka hur lärare väljer skönlitteratur till undervisningen, då det idag inte existerar någon formell kanon i den svenska skolan. Syftet med denna litteraturstudie var att granska vad forskning inom litteraturundervisning i modersmålsundervisningen lyfter fram som avgörande faktorer för lärares val av klassisk skönlitteratur. Vi ville även undersöka vad forskningen säger om huruvida lärare ser på klassisk respektive nutida skönlitteratur på olika sätt, ställer olika krav på dem, samt vilka konsekvenser detta i så fall kan få för elevernas utbildning ur ett likvärdighetsperspektiv. För att göra det utgick vi från följande frågor: (1) På vad baserar lärare sina val av skönlitterära klassiker?, (2) Hur skiljer sig lärares krav på klassisk respektive nutida skönlitteratur för barn och ungdomar gällande inkludering, ur exempelvis mångfalds- och genusperspektiv? och (3) Vilka konsekvenser får lärares val av klassiker för en likvärdig litteraturundervisning?För att kunna besvara dessa frågor genomfördes en litteraturstudie där källmaterial som behandlar lärarens val, litteraturundervisning och svenskämnet analyserades genom närläsning.Resultatet av studien visade att lärare i stor utsträckning baserar sina val av skönlitteratur på en informell kanon som bygger på egna och andras erfarenheter. Lärare väljer också litteratur utifrån hur elevgruppen ser ut och dess motivation, samt vad läraren har för mål med undervisningen. Det visade sig att kraven som ställs på klassisk och nutida skönlitteratur skilde sig, men inte ur det hänseende frågan avsåg. Svaret på den tredje frågan var att litteraturundervisningen i den svenska skolan inte är likvärdig. Detta på grund av bristande direktiv i kurs- och läroplan, avsaknad av fortbildning för lärare samt ibland bristande tillgång till böcker och avsaknad av fungerande skolbibliotek.

Med bakgrund att film i svenskan enligt vissa forskare fått en något efterställd, eller åtminstone särställd, ställning gentemot andra litteraturformer ser denna uppsats till att undersöka just detta. Undersökningens syftar till att utröna filmmediets position, och förändringen av denna, mellan nuvarande och äldre styrdokument för svenskämnet. Genom att undersöka både filmens implicita ställning gentemot andra medieformer och litteratur inom respektive ämnesplan samt att jämföra de äldre och nyare ämnesplanerna med varandra besvaras frågeställningar rörande om film alltid haft en underställd, implicit eller explicit, ställning mot annan litteratur. Slutsatsen är att emedan film har och har haft en tydlig särställning så har denna ställning förändrats genom tiden. Ibland har film ingått i kunskapskraven, ibland enbart i det centrala innehållet, och trots att begrepp som det vidgade textbegreppet diskuteras så får film en sekundär ställning mot, exempelvis, skönlitteraturen.

Studien består av en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra svensklärare från grundskolan i syftet att undersöka hur svensklärare resonerar och förhåller sig till urval av kontroversiell litteratur. Ett kompendium av kontroversiella texter sammaställdes, som lärarna tog del av och som intervjuerna sedan utgick ifrån. Resultat analyserades sedan induktivt och visade på ett antal kriterier med vilka svensklärare väljer kontroversiell litteratur. Ett antal texter blir problematiska att didaktiskt och moraliskt motivera, men läroplanens värdegrund begränsar inte urvalet nämnvärt. Däremot blir en slutsats att en rad ramfaktorer påverkar och kan utestänga viss skönlitteratur då innehållet tangerar psykisk ohälsa. I målet för att uppnå en allsidig, saklig och demokratisk diskussion av kontroversiella frågor genom litteraturen uppstår en rad moraliska dilemman för svensklärare.

<p>Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket.</p><p>Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren. Vår undersökning visar att elever ser ämnet som ett viktigt ämne men att attityden till ämnet är positiv men inställningen är negativ. Kärnan i ämnet anses vara läsa och att skriva. Svensklärarna menar att ämnet tenderar att ses som ett stödämne men ett viktigt sådant. De anser att ämnets kärna är att läsa olika typer av texter, att skriva och att reflektera. Lärarna i andra ämnen anser att svenskämnets identitet ligger i språkförståelsen och att göra sig förstådd i tal och skrift. De har en positiv attityd till ämnet. Informantgrupperna menar att ämnet ska behålla sin plats som ett eget ämne på schemat, men ett samarbete mellan olika ämnen och svenskämnet förespråkas av lärarinformanterna.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen <em>Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare</em> 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter.</p><p> </p><p>Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har <em>ekvivalenskedja</em>, <em>nodalpunkt</em>, <em>tecken</em>, <em>tillslutning</em> och <em>diskurs</em> varit särskilt viktiga. En del av analysen syftar till att hitta eventuella hål och motsättningar i de utbildningsreglerande texterna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att korrespondensen mellan nivåerna var god på många punkter. Den tilltänkta svenskläraren får genom utbildningen kompetens att lära ut och hjälpa eleven att nå de mål som ämnesplan och kursplanerna i svenska A och B ger uttryck för. På ett plan var korrespondensen dock särskilt svag och resultatet visade att utbildningen för svensklärare på Högskolan i Halmstad inte tillgodoser kunskap i att individanpassa undervisning. Detta är en viktig och utmärkande del i de utbildningsreglerande texterna för gymnasiet. Den eftersträvansvärda kunskapen på respektive utbildningsnivå visade sig vara likartad. Kunskapssynen gav uttryck för ett dynamiskt kunskapsbegrepp.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan.</p><p>Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig.</p><p>Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor.</p><p> <strong>Syftet</strong></p><p> Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p> </p><p>Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet.</p><p><strong>R</strong><strong>esultat</strong></p><p>Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen.</p>

Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.          I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.          Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.