Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett nytt kunskapsområde i gymnasieskolans läroplan från den 1 juli 2022. Läroplanen har en överordnad ställning till svenskämnets kursplan och därför ska detta nya värdegrundsarbete även ingå i svenskundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan förhåller sig till det nya kunskapsområdet i svenskundervisningen och hur de beskriver att kunskapsområdet integreras i svenskämnet. Materialet för studien utgörs av individuella intervjusvar från fyra svensklärare som undervisar i ämnet svenska i gymnasieskolan. Materialet bearbetades genom en tematisk analysmetod. Resultatet visar på att lärarna upplever att det finns stora möjligheter att arbeta med det nya kunskapsområdet i svenskämnet, och att det delvis redan förekommit innan den nya skrivningen. Litteraturundervisningen lyfts särskilt fram som en viktig del i arbetet, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visade också på en del utmaningar. Den främsta utmaningen berör lärarens kompetens och kunskap och behovet av fortbildning. Slutsatsen är att svensklärare i det stora hela arbetar på samma sätt som innan den nya skrivningen, men att ett större fokus nu kretsar kring att aktivt väva in arbete med sexualitet, samtycke och relationer i den befintliga undervisningen.

Syfte med föreliggande studie är att undersöka vilka kunskaper undervisande svensklärare på högstadiet har om särskilt begåvade elever och hur de arbetar för att stimulera särskilt begåvade elever genom acceleration och berikning. Studiens datainsamling är kvalitativ genom en fenomenologisk metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att undervisande svensklärare inte har några teoretiska kunskaper om särskilt begåvade elever från universitetsstudier eller fortbildningar. Däremot känner svensklärarna till vissa karaktäristiska egenskaper som särskilt begåvade besitter. Till exempel att de har ett mer abstrakt tänkande, mer avancerat ordförråd, upplevs störiga, har hög frånvaro, inte är särskilt ambitiösa, har svårigheter att uttrycka sig skriftligt. Det framgår även hur svensklärarna accelererar och berikar de särskilt begåvade eleverna i svenskämnet. Det görs bland annat genom att låta den särskilt begåvade eleven arbeta med sitt intresseområde, belöna eleven genom att låta den utforska sitt intresseområde på Youtube eller läsa mer avancerad litteratur än vad de jämnåriga gör.

De senaste åren har det skett en stor ökning i andelen lärare som upplever att nationella prov påverkar undervisningen och den grupp som upplever störst påverkan är svensklärarna. Närundervisningen påverkas av ett prov kallas detta för washback. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken omfattning svensklärare på gymnasiet upplever att nationella prov i skriftlig framställning påverkar undervisningen och vilka washbackeffekter som kan urskiljas. För att nå syftet genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksammasvensklärare på gymnasiet. Resultatet visar att skrivproven påverkar undervisningen, men att graden av upplevd påverkan och inställningen till detta varierar. I lärarnas beskrivningar urskiljs både positiva och negativa washbackeffekter av skrivprov, men det finns tecken på att de negativa effekterna är mer omfattande. Slutsatser som dras är att skrivproven har ett inflytande på undervisningen inom svenskämnet och därmed även utformningen av det, men att det inte verkar finnas någon större risk för att undervisningen planeras utifrån proven istället för respektive kursplan. En medvetenhet om provens effekter är en förutsättning för att nå positiva washbackeffekter som främjar både lärare och elever, exempelvis ökad likvärdighet.

De nationella proven i svenska ställer höga krav på eleverna att prestera. Flera av omständigheterna kring proven kan inte eleverna påverka och de måste göra sitt bästa utifrån situationen de är i. I denna studie undersöks elevers attityder till de nationella proven i svenska på gymnasiet och hur eleverna tycker de förbereds av sina lärare. Studien utreder även elevernas upplevelser av de nationella proven i svenska ur aspekterna stress och motivation. Undersökningens metod är en enkätstudie. Resultaten visar att eleverna tycker de nationella proven är viktiga och något som de värdesätter. Eleverna beskriver hur de kan visa vad de kan för läraren i slutet av läsåret och få ytterligare en chans att prestera. De tycker dock att de nationella proven i svenska tillför mycket stress och krav på prestation. Alla undersökta elever angav att de var stressade inför proven och att de glömde bort saker på grund av stressen. Eleverna angav även att de inte var motiverade att genomföra det nationella provet även om de tyckte det var bra för deras utbildning. Eleverna tyckte att de förbereddes bra av sina lärare inför proven och att den vanliga undervisningen var tillräckliga förberedelser för att klara av proven. Den slutsats som dras är att de nationella proven och den vanliga undervisningen visar på en samstämmighet i dess innehåll. De undervisande lärarna och provgruppen tolkar kursplanerna på samma/liknande sätt och skapar goda möjligheter för eleverna att prestera. Ytterligare en slutsats är att eleverna är stressade inför proven och att de saknar motivationen att genomföra dem. Lärare behöver hantera detta så att elevernas resultat inte blir lidande på grund av provens betydelsefullhet.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder gällande skönlitteratur i och utanför skolan utifrån gymnasieelevers perspektiv. Empirin har samlats in genom en enkät som 98 elever från fem olika klasser har svarat på. Enkätundersökningen har kombinerats med semistrukturerade gruppintervjuer med nio gymnasieelever. Resultatet tyder på att majoriteten av dessa gymnasieungdomar inte har en vana att läsa skönlitteratur av anledningarna att de hellre är ute på sociala medier samt att de hellre läser någon typ av faktion och verklighetsskildring i stället. Slutsatsen som kan dras av dessa ungdomar som deltagit är att de inte har någon större läsvana samt att de vill ha en mer varierad litteraturundervisning.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att kartlägga forskning kring elevers skrivutveckling och i vilken mån digitala verktyg kan tillämpas för att främja denna utveckling inom svenskämnet i grundskolan. De frågeställningar som styrt denna kunskapsöversikt berör didaktiska möjligheter för lärare att stödja i elevers skrivutveckling med digitala verktyg och hur detta relateras till kursplanen i ämnet svenska. Denna kunskapsöversikt är genomförd med en systematisk ansats som metod och syftar till att kartlägga forskning kring elevers skrivutveckling och i vilken mån digitala verktyg kan tillämpas för att främja denna utveckling i ämnet svenska. I vår litteratursökning har vi använt oss av databaserna PRIMO och ERIC (ProQuest) i sökningen av vetenskapliga artiklar. Kunskapsöversikten har avgränsats till en elvaårsperiod och riktar sig till elever i årskurs 4-6. Alla studier är skrivna på svenska eller engelska och genomförda i Europa eller Nordamerika. Resultaten som presenteras av de vetenskapliga artiklarna visar att digitala verktyg i skrivprocessen ger ökad motivation, högre textkvalité och didaktiska möjligheter för lärare att nyttja i skrivundervisning för svenskämnet. Resultaten visar också på fördelar för flerspråkiga elever i användandet av digitala verktyg i skrivprocessen. I resultatet av de valda artiklarna beskrivs även nackdelar och svårigheter med digitala verktyg som brist på tid och kompetens. Med denna kunskapsöversikt tror vi att nuvarande och framtida lärare kan dra nytta av de kunskaper kring didaktiska möjligheter i skrivutvecklingen med hjälp av digitala verktyg som presenteras.

The aim of this study is to examine how beliefs about writing are expressed in Swedish teachers’ feedback on student writing. Drawing upon Roz Ivanič’s framework of discourses of writing and learning to write, this study highlights discourses of writing appearing in Swedish teachers’ written feedback on student texts in upper secondary school. Furthermore, the study aims to examine to what extent the different discourses appear. Written feedback provided by two Swedish teachers was analyzed and categorized using Ivanič’ framework. The results show that a skills- creativity- process- genre- and social practices discourse could all be identified in the feedback, with the skills- process- and genre discourse appearing most prominently. A discourse for thinking and learning as well as a socio-political discourse were both absent in the analyzed material. The conclusions drawn point to the importance of teachers’ awareness of how their practices can affect their ability to provide a comprehensive teaching of writing.

Studien har tagit sin utgångspunkt ur läraryrkets frågor som handlar om likvärdig bedömning. Syftet har varit att ge ett kunskapsbidrag till forskningsfältet om bedömningspraktiker med fokus på likvärdighet utifrån tre svensklärares ifyllda bedömningsmatriser av tre elevers novellanalyser i kursen svenska 2. Studien har tagit sin utgångspunkt ur forskningsfrågorna (1) hur uppfattar de deltagande lärarna begreppet likvärdighet, (2) hur likvärdigt har lärarna bedömt novellanalyserna och hur har de gått tillväga, (3) hur är matrisen utformad utifrån kursen svenska 2. Tre svensklärare har bedömt tre novellanalyser i kursen svenska 2. Lärarna har bedömt novellanalyserna genom att fylla i en bedömningsmatris. Metoderna som studien använts sig av är semistrukturerade intervjuer och textanalys av matriserna. Matriserna och intervjuerna har sedan jämförts för att utläsa lärarnas bedömningar. Studiens resultat visar att lärarna inte är helt samstämmiga i sina bedömningar, utan enbart helt samstämmiga för en av de tre novellanalyserna. Resultatet för studien har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt ur begreppen validitet och reliabilitet som visat att det finns en problematik kring uppgiftens utformning för att bedömningen ska vara valid.