Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare använder sig av läsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare år. Frågeställningarna som är utgångspunkt för studien är:-Hur argumenterar lärare för användningen av litteratur i grundskolans senare år?-Vilka likheter eller skillnader mellan lärares användning av litteratur och läsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har läsprojekten, enligt lärarna, haft på eleverna? Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lärare och en bibliotekarie på skolor i Jönköpings kommun. Lärarna har svarat på frågor rörande arbetsmetoder, målbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de läsprojekt de arbetat med. Alla lärare arbetar på liknande sätt med litteraturen i sina läsprojekt och har mål som liknar varandra. Det som mest skiljer sig åt mellan lärarna är bakgrunden till att de startat läsprojekt. Det finns olika faktorer som påverkat lärarna till att starta projekten. En av lärarna hade startat sitt projekt på grund av att hennes elever hade dåligt självförtroende och dåliga resultat i svenskan. En annan för att hon tyckte det skulle vara kul att samarbeta med någon med ett litteraturintresse. En skola hade sedan en längre tid haft läsprojektet som ett stående moment i undervisningen. Studien visar att effekterna av läsprojekten var något lärarna inte reflekterat närmare över. En av lärarna hade dock sett en skillnad i elevernas beteende och självförtroende i klassrummet. Effekterna av ett läsprojekt är dock något som kan vara svårt att mäta.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv. Vi ville undersöka hur lärarna öppnar upp för samtal. Två kvalitativa metoder har använts; lektionsobservationer i två olika klasser samt en fokusgruppsintervju med fyra lärare. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt John Deweys syn på kommunikationens betydelse.   Vi fann att det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till när man som lärare öppnar upp för samtal och att det till viss del beror på lärarens inställning till samtal i undervisningen för hur samtalet ska fortlöpa i klassrummet. Det visade sig också att lärarna hade svårare att öppna upp för samtal i svenskundervisningen än i andra ämnen.

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish.   The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

The school inspection quality review shows that many pupils are not given enough space to talk about the text that they encounter while working critically with texts (Skolinspektionen, 2010). This might be a problem because Jönsson (2009) considers that the joint conversations about texts can lead to a deeper understanding of the text. Teachers own use and understanding of a critical attitude can be reflected in their teaching (Mclaughling & DeVoogd, 2004). The study is a qualitative interview study that is based on the socio-cultural theory. The aim of the study is to contribute with knowledge of how the interviewed teachers in grade 1-3 relate to the term critical review, which methods and approaches there are in critical literacy in the teaching of Swedish, in order to visualize and discuss critical literacy work at school. The data was collected through semi structured interviews where five participating teachers answered several questions. The result shows how the interviewed teachers work and relate to critical literacy work in the teaching. The result also shows that teachers allow for joint and open conversations by asking critical questions about the texts.

This thesis concerns book reading in school, how to work with it and why. My study includes research from four different writers based on the benefits of reading literature and working with this in schools and with children. I have also studied four reading and writing projects relevant for my thesis. I interviewed two teachers and one school librarian on how they use literature with students and their opinion of book reading in their professions. Discussions in my thesis regarding the advantages of reading books concludes that it is not only good for your reading and understanding, but also for your entire being. You will grow as a social and empathic person and your understanding of other people and cultures will make you a better citizen of the democratic society we live in.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter.

Denna studie handlar om genuspedagogik i svenskämnet. Vi vill ta reda på hur man kan arbeta med genus i svenskämnet samt hur eleverna upplever pedagogiken. Syftet är att ta reda på hur en genuspedagogisk medveten lärare arbetar och vilka verktyg som används i svenskämnet för att främja genusmedvetenheten. Vi har använt oss av intervju med en lärare som medvetet arbetar med genus samt en gruppintervju med ett urval av lärarens elever. Det resultat vi kom fram till var att läraren hade flera verktyg som främjar genuspedagogik samt att lärarens medvetenhet bidrog till hur läraren formar sin undervisning för att skapa ett jämställt klassrum. Eleverna kunde delvis uppmärksamma hur läraren arbetar med genus men vi kunde inte se hur genuspedagogiken påverkade eleverna. Slutsatsen är att det inte behövs någon större utbildning för att arbeta med genus men det krävs en medvetenhet för att kunna föra in det i undervisningen samt att eleverna märker av vissa metoder men de saknar en större förståelse kring ämnet genus.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om elevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga variabler beroende på om eleverna skriver med hjälp av digitalt verktyg eller för hand samt hur elevernas attityd är till sitt skri-vande på iPad kontra för hand. I den komparativa undersökningen har 51 iPadskrivna texter och 51 handskrivna texter undersökts utifrån kvantitativa aspekter med fokus på disposition, syntax och ortografi. Texterna är skrivna under två olika tillfällen av elever i årskurs 8. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas iPadskrivna och handskrivna text, men endast på vissa områden. De största skillnaderna berör främst textlängd och meningslängd, eftersom båda variablerna visar sig vara längre i de iPadskrivna texterna. I övrigt framkom inga markanta skillnader mellan texterna. Vad gäller elevernas attityd till skrivverktygen visar det sig att majoriteten föredrar att skriva med hjälp av iPad, men att de flesta inte tror att detta påverkar kvaliteten utan endast gör att de hinner skriva längre texter. / <p>Godkänt datum 2020-06-07</p>

Syftet med denna studie är att ge kunskap omkring läromedelsövningars genomförande genom att kategorisera dem som färdighetsinriktade eller funktionaliserade. Färdighetsinriktade övningar utvecklar elevernas språk och övar upp deras färdigheter. Funktionaliserade övningar låter eleverna använda sina förvärvade färdigheter i ett konkret sammanhang, till exempel genom att skriva en text. Som teoretisk utgångspunkt till denna studie användes två av de didaktiska frågorna; vad och hur. Dessa frågor utgjorde grunden för studiens frågeställningar, och användes i analysen för att besvara dem. De övningar som har analyserats är hämtade ur fem läromedel för svenska årskurs 1 och är kopplade till fem olika områden rörande innehållsord. Dessa områden är sammansatta ord, en och ett, motsatsord, rimord och synonymer. Då läromedel ligger till grund för analysen, har en kvalitativ läromedelsanalys gjorts. Resultatet visade att färdighetsinriktade övningar är dominerande och funktionaliserade övningar är mindre vanliga, kopplat till de områden som analyserats i denna studie. Resultatet visade även att de nyare läromedlen har en tendens att innehålla fler funktionaliserade övningar än de äldre, med ett undantag. Då det visade sig att läromedlen skiljer sig åt på flera punkter, pekar det mot att även undervisningen kommer att skilja sig åt. Undervisningen kommer därmed se annorlunda ut i olika klassrum, beroende på vilket läromedel som används.