The aim of this study was to determine how the gender aspect is highlighted in the description of protagonists within twelwe young adult novels. The novels were the most read novels among teenagers in 2017, according to the statistics from two libraries in Sweden. By intensive reading of all the novels, we could conclude that the protagonists weren’t described with stereotypical characteristics for male and female, regardless of the biological sex. Furthermore, we could also conclude that the construction of gender could be problematised among the protagonists in these twelwe novels. / Undersökningens syfte är att utröna hur genus kommer till uttryck i beskrivningen av protagonister i tolv ungdomsromaner. Ungdomsromanerna är utvalda genom utlåningsstatistik över de mest utlånade år 2017 från folkbibliotek i två svenska städer. Genom närläsning av romanerna kunde vi konstatera att protagonisterna inte beskrevs med stereotypa egenskaper för män och kvinnor i litteraturen oavsett biologiskt kön. På detta sätt problematiseras genuskonstruktionen hos protagonisterna i utvalda ungdomsromaner.

Elever blir dagligen matade med information på Internet och det är därför av stor betydelse att kunna avväga källor och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vikten av att behärska digitala verktyg och Internet ställer krav på hur skolan hanterar den tillgängliga informationen som finns på Internet där vem som helst kan sprida den och nå en stor publik. Tidigare forskning pekar på att elevers källkritiska förmågor på Internet brister, att lärare saknar kompetens i källkritik på Internet samt att källkritik på Internet sällan tar plats i undervisningen. Syftet med studien var att belysa hur svensklärare iscensatte styrdokumentens intentioner om att arbeta med källkritik på Internet. Detta med specifikt fokus på vad i undervisningen som främjade respektive begränsade utvecklingen av en bred källkritisk repertoar. Studien utgick från Norlunds (2009) typologi som gjorde det möjligt att upptäcka vilka typer av källkritiska aktiviteter och förmågor som betonades i svenskundervisningen. Metoden i studien som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var fyra svensklärare för årskurs 7-9. I samband med de semistrukturerade intervjuerna ombads lärarna ta med sig undervisningsmaterial i källkritik på Internet. Syftet med att samla in och studera undervisningsmaterial efter intervjuerna var för att bättre kunna tolka hur källkritik på Internet kommer till uttryck i undervisningen. Studiens resultat visar att lärares definitioner av källkritik på Internet begränsar elevers möjligheter att bredda och utveckla sina källkritiska repertoarer. Förutom att lärares definitioner begränsar elevers repertoar visar resultatet också att lärares undervisningsuppgifter och didaktiska kunskaper om hur de ska lära ut källkritik på Internet brister. Sammanfattningsvis bör lärarutbildningen rikta mer fokus mot källkritik på Internet som innefattar en betydligt mer vidgad definition. Även verksamma lärare behöver kompetensutveckling inom källkritik på Internet för att elever skall få möjlighet till att bredda sina källkritiska repertoarer.

Syftet med studien är att diskutera och jämföra skolbibliotek och hur dessa används av svensklärare i F−3. Vi har valt att göra en metodtriangulering där vi undersökt skolbibliotekets funktion och användning. Detta genom att observera fyra skolbibliotek i Mellansverige, intervjua rektorerna samt utföra enkäter med skolans F−3-lärare som undervisar i ämnet svenska. Resultatet visade att samtliga rektorer anser att skolbiblioteken är viktiga. Det var en stor variation mellan lärarna huruvida de anser att skolbiblioteket är en viktig resurs eller inte samt hur de använder sig av skolbiblioteket i sin svenskundervisning.

Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter. Det visar sig också att särskilt elever gör en åtskillnad mellan vad de läser i skolan och vad de läser hemma. Slutsatsen i uppsatsen är bland annat att den nya kursplanen som introduceras 2011 ger nya möjligheter för läraren och gör att denne bör vidga sin kunskap om texter som ungdomar läser. Utifrån resultatet från intervjuerna föreslår jag att lärare borde fortbildas i att arbeta med texter ur ungdomarnas kultur. Detta för att man ska kunna finna ett värde också i populärkulturen i sig utan att enbart använda den som avstamp mot en finare slags kultur.

Abstract   Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B. Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B. Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker.  Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska. Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svensklärares val av läroböcker på högstadiet. Vad är det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lärobok bör uppfylla? För att få reda på detta intervjuades fem svensklärare på en högstadieskola i Växjö. Resultaten visar att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, väljer ut vilka läroböcker som ska användas. Tidigare undersökningar och resultat från denna undersökning visar att flera lärare anser att man kan ta eleverna till hjälp vid val av läroböcker. Dock kunde något egentligt elevinflytande inte påvisas. Det är viktigt att böckerna som väljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de täcker målen som efterfrågas i kursplanerna, innehåller varierande övning och att de är allsidiga. Vidare bör övningarna och texterna vara relevanta för eleverna.

Inledning: I ett samhälle som fortfarande präglas av stereotypiska könsroller har skolan enviktig funktion i att motverka att dessa reproduceras. Skolans styrdokument slår fast att skolverksamheten har ett ansvar att främja jämställdhet och bryta traditionella könsmönster. Skönlitteratur har en central roll i svenskundervisningen och fyller en viktig funktion förelevernas utveckling och lärande. Genom att tillämpa ett genusperspektiv i valet och arbetet med skönlitteratur kan svensklärare bidra till ett mer jämställt samhälle. Syfte: Syftet med studien är att belysa lärares val av och arbete med skönlitteratur isvenskundervisningen utifrån ett genusperspektiv. Metod: Studien bygger på den kvalitativa, semistrukturerade intervjumetoden. Studien baseras på fem stycken intervjuer med behöriga svensklärare som genomförts, sammanställts och analyserats. Resultat: Utifrån studiens resultat framkom det att lärares val av och arbete medskönlitteratur både motverkar och reproducerar stereotypa genusföreställningar i undervisningen. Informanterna betonade skönlitteraturens betydelse och värde för deras svenskundervisning och menade att elevernas möjligheter till identifikation i skönlitteraturen var central. Emellertid valde och arbetade många lärare med mansdominerad skönlitteraturbåde i avseende till författare och karaktärer. Detta uppvägdes dock av diskussioner kring genus i samband med läsningen.

Inledning Specialläraren har en viktig roll i att stötta elever med bland annat läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på hur dessa arbetar följer här en studie omspeciallärarens arbetssätt och metoder i svenskundervisning för elever i förskoleklass och lågstadiet. Syfte Syftet är att undersöka vilka arbetssätt och metoder som speciallärare använder i deras svenskundervisning för elever i årskurs F-3. Metod Kvalitativ intervju. Resultat Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt vid att skapa goda relationer medeleverna och att anpassa undervisningen efter deras förutsättningar. De involverar sina elever i deras eget lärande genom att synliggöra framsteg för dem och göra dem delaktiga i beslut om sin undervisning. Vidare visar resultatet att speciallärarna i denna studie även vistas ute i klassrummen som extraresurser.

Drama är en metod som verkar främjande för kommunikativa förmågor på grupp- och individnivå. Det gynnar såväl ämneslärande som social utveckling. Aktuell forskning visar direkta samband mellan drama och ökade kommunikativa förmågor inom flertalet områden, exempelvis läsförståelse och verbal förmåga (Göthberg 2015; Podlozny 2000). Drama kan vara utmanande och kräver en närvarande, bejakande pedagog. Erfarenhet att leda interaktiva skapande lektioner med drama som metod verkar främjande. Pedagogens roll, gruppen som sådan samt yttre faktorer som tid och lokal är alla tre villkor, identifierade av aktuell forskning (Toivanen et.al 2012), som är av betydelse för dramaarbetets utfall.Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera F-3 lärares resonemang kring drama i svenskundervisning. Studien är kvalitativ och datan samlades in genom intervjuer med verksamma och behöriga pedagoger från fyra skolor i Västsverige.Resultaten visar att studiens informanter aktivt väljer att arbeta med drama trots upplevd brist på stöd i styrdokument såväl som tidsbrist. Eget intresse, positiv elevrespons och ökade språkliga förmågor hos elever anges som främst bidragande faktorer. Gemensamt hos informanterna är att de själva involverar gestaltning som uttryck i sitt ledarskap och känner sig bekväma med detta. Att vara en ”kroppen människa” och tendenser att själva lära sig genom att involvera kroppen lyfts; en engagerad kropp ligger i informanternas egna identiteter. Övriga gynnande villkor för drama som metod uppges vara en anpassad lokal, kollegialt stöd samt erfarenhet av drama som metod. Vidare beskrivs hinder för drama vara negativ respons från elever, ovana vid arbetssättet hos elever samt medverkan till ett stimmigt och rörligt klassrum vilket främst beskrivs som ett aber för de vuxna i klassrummet.Arbetet med drama yttrar sig i gruppstärkande övningar, rollspel med utgångspunkt från läsläxa samt gestaltning för perspektivtagande. Generellt förkroppsligas upplevelser för att öka förståelsen. Kroppens betydelse i undervisning lyfts som en inkluderande faktor och kroppslig medvetenhet belyses som en grundläggande förutsättning för utveckling av den kommunikativa förmågan. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning på så sätt att det är samma för- och nackdelar med drama som berörs.

No description available.