The current syllabus in the Swedish subject describes the expanded text concept where written text is to be combined with, for example, sound and images. The purpose of this study is to show the extent to which the expanded text concept is expressed in teaching material for Swedish teaching in year 6. The study is based on a quantitative method where the teaching material were examined with the help of content analysis. The result shows that most teaching materials in the Swedish subject are limited in their range of tasks where the student can express themselves with the help of multimodal text, but tasks of this kind are present. / Den nuvarande kursplanen i svenska beskriver det vidgade textbegreppet där skriven text ska kombineras med exempelvis ljud och bild. Syftet med denna studie är att visa i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet kommer till uttryck i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6. Studien är baserad på en kvantitativ metod där läromedlen granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta läromedlen i svenska är begränsade i sitt utbud av uppgifter där eleven kan uttrycka sig med hjälp av multimodal text men att uppgifter av detta slag förekommer.

Idén till denna kvalitativa studie hämtar inspiration från en aktuell debatt om pedagogik, i vilken förespråkare för två vitt skilda kunskapssyner möts. Syftet är att beskriva hur svensklärare, verksamma på gymnasiet, resonerar kring didaktiska ställningstaganden avseende skrivundervisningen. Undersökningen utgår från följande frågeställning:   ·      Vilka skrivdiskurser kommer till uttryck när svensklärare på gymnasiet resonerar om sin skrivundervisning?   Empirin till undersökningen hämtas från semistrukturerade intervjuer med fyra svensklärare på gymnasiet. Datan analyseras i ljuset av litteracitetsforskaren Ivanics ramverk över skrivdiskurser, som utgår från tanken om att lärares personliga synsätt på språk och skrivande påverkar deras förhållningssätt till undervisningen. Ramverket innefattar färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, socialpraktikdiskursen samt den sociopolitiska skrivdiskursen.     Resultatet visar att den skrivdiskurs som dominerar det skrivrelaterade arbetet är kreativitetsdiskursen. Även  processdiskursen och genrediskursen finns representerade i lärarnas redogörelser. Den socialpraktiska diskursen och färdighetsdiskursen kan i viss mån noteras medan den socialpolitiska diskursen emellertid inte går att identifiera.   Mot detta resultat dras slutsatsen att en korsbefruktning mellan olika skrivdiskurser genom sin variation bidrar till ett holistiskt synsätt på undervisning, vilket således är gynnsamt ur ett demokratiskt hänseende.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad för typ av böcker ungdomar väljer att läsa på sin fritid, och varför, för att sedan använda detta resultat i en diskussion kring hur lärare kan ta tillvara elevers fritidsläsning för att öka läsmotivationen. En hypotes som föregick studien var att ungdomar främst läser populärlitterära böcker, vilket också visade sig stämma i min undersökning. Studien genomfördes via en enkät som elever på en högskoleförberedande gymnasieskola i en medelstor stad i Sverige har besvarat. Enkäten gav 102 svar och storleken på underlaget möjliggjorde att elever som läser ofta, lite och aldrig inkluderades. Det visade sig att i princip hälften av de tillfrågade helst läser böcker i genren spänning tätt följt av genrerna feelgood, romantik och fantasy. Rörande varför de läser skönlitteratur svarade många att det är för att bli känslomässigt berörda av texten, i syfte att fly verkligheten samt för att lära sig något nytt om andra människor eller kulturer. Just det känslomässiga engagemanget har visat sig vara extra viktigt för meningsskapande och läsmotivation. Att visa tilltro till elevers förmåga och visa dem vikten av att läsa något än ingenting alls är ett av de främsta budskapen som den här undersökningen vill påvisa. Värderingen mellan högt och lågt inom litteratur har försvunnit allt mer i samhället och hos ungdomar, därför finns det inte längre någon anledning till att populärlitteratur inte ska användas i skolans litteraturundervisning.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om, hur och i vilket syfte lärare i årskurs F-3 använder ljudböcker i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar de anser att ljudböcker har. De semistrukturerade intervjuerna med åtta lärare indikerar att ljudböcker används för att stärka elevernas ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar även att lärare använder ljudböcker på olika sätt i undervisningen. Slutsatsen vi har kommit fram till är att lärare anser att eleverna blir mer motiverade av att läslyssna på ljudböcker. Lärare anser även att ljudböcker har många fördelar men även nackdelar. Dock har vissa intervjuade lärare inte kunnat se några nackdelar med ljudböcker i undervisningen

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurs 1–3 beskriver att de använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stimulera elevers läsutveckling. I studien presenteras tidigare forskning som bland annat redogör för elevers läsutveckling och hur arbetet med skönlitteratur kan ske genom de tre läsaktiviteterna: Tyst egen läsning, gemensam läsning och högläsning. Studien är kvalitativ och intervjuer har bedrivits med sex respondenter som är verksamma lärare i årskurs 1–3. I studiens resultat framkommer det att samtliga lärare inkluderar skönlitteratur i sin svenskundervisning. Lärarna skiljer sig dock i sin inställning till de tre läsaktiviteterna, där högläsning är den aktivitet som de är mest positiva till. Utifrån det lärarna har uppgett i studien kan vi dra slutsatsen att de anser att inkludering av skönlitteratur i svenskundervisningen är fördelaktigt när det gäller elevers läsutveckling och för att skapa meningsfulla läsupplevelser.

Denna studie behandlar lärares upplevelser av elevers användning av digitala verktyg i svenskundervisningen. För att skapa en uppfattning angående detta fenomen intervjuades sex lärare verksamma i åk F-3 genom semistrukturerade intervjuer. Kategorisering av indikatorer på lärares upplevelser skapades utefter den tillämpade teorin TPACK inför intervjutillfället, och tillförde därav ett ramverk för dess utformning. Den insamlade empirin visar att lärarna har flera liknande upplevelser men även upplevelser som skiljer sig åt. Genom tematisk analys av empirin utifrån den tillämpade TPACK-modellen ses lärares upplevelser av digitala verktyg korrelera med deras tekniska-, pedagogiska-, och ämneskunskaper. Av analysen framkommer en bild av hur de olika upplevelserna av kunskapsområden inom TPACK, resulterar i en viss utsträckning av tillämpning av digitala verktyg inom svenskämnet. Lärarnas tekniska kunskaper spelar en viss roll i hur lärare tillämpar digitala verktyg och relaterar dessa till relevant ämnesinnehåll. De tillfällen som lärarna anser att användning av digitala verktyg är fördelaktig inom svenskundervisningen, är framförallt vid isolerad färdighetsträning samt vid behov av stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet indikerar även att lärares pedagogiska övertygelse är av störst betydelse i fråga om hur och i vilken utsträckning digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen.

Syftet med studien är att få en inblick i vilka uppfattningar lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin där lärares undervisning med digitala verktyg i svenskämnet varit i fokus. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har transkriberats för att sedan kategoriseras. Resultatet visar att lärarna upplever att det finns flera möjligheter med digitala verktyg men också flera hinder för undervisningen. Det visar även att lärarna upplever deras digitala kompetens som tillräcklig för att bedriva en undervisning med digitala verktyg men att det finns områden där de hade kunnat utveckla sin digitala kompetens ytterligare.

Mot bakgrund av debatten om bristande skrivkompetens i skola och högskola syftar föreliggande kunskapsöversikt till att belysa vad som kännetecknar gymnasieskolans skrivundervisning i svenska. I anslutning till det undersöks vilken påverkan skrivundervisningen har på elevernas skrivutveckling.   Via systematisk informationssökning i universitetets databaser togs tio empiriska forskningsstudier kring skrivdidaktik och metoder för skrivande fram, varav åtta inhemska och två internationella. Frågeställningen lyder: ”Vad kännetecknar skrivundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och hur påverkar undervisningen elevernas skrivande?”   Resultatet visar på omfattande brister i skrivundervisningen avseende avsaknad av explicit undervisning, oklara instruktioner, svagt metaspråk, outtalade skrivtekniker och skrivstrategier, produktinriktad och betygsorienterad undervisning, bristande stöttning, låga förväntningar och tidsbrist, för att nämna några.   Utifrån dessa omständigheter dras slutsatsen att skrivprocessen inte får det utrymme i svenskundervisningen som motsvarar styrdokumenten och som krävs för att tillgodose elevernas behov för att utvecklas som skribenter. Att lärandet om skrivandets hantverk brister får därmed negativa konsekvenser för elevernas skrivutveckling.

I det här arbetet undersöks lärares uppfattningar av undervisning i läsförståelse i ett klassrum med flerspråkiga elever. Syftet med den här studien är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om gynnsam undervisning i läsförståelse i årskurs 1-3 i ett klassrum med flerspråkiga elever som följer kursplanen i svenska. För att undersöka det, tar vi reda på vilka arbetssätt lärarna anser vara gynnsamma i undervisningen för att utveckla elevers tidiga läsförståelse samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i sitt arbete med att främja flerspråkiga elevers läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Åtta behöriga lärare med erfarenhet av arbete i årskurs två och tre i grundskolan och med erfarenhet av att undervisa i ett klassrum med flerspråkiga elever har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar på att gynnsamma arbetssätt för läsförståelseutvecklingen framför allt är ett tidigt arbete med ord och begrepp och läsförståelsestrategier. Hur lärarna väljer att arbeta med detta varierar. Ordförståelse är även en förmåga lärarna lyfter som bristande hos många flerspråkiga elever. Utifrån studiens resultat kanvi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om att modersmålet spelar en viktig roll även förutvecklingen i svenska, men att kunskap om språkens samverkan hos eleven och fördelarna med inslag av tvärspråkliga arbetssätt i undervisningen saknas. Utifrån resultatet i denna studie synliggörs att de kunskaper och resurser lärarna skulle ha nytta av bland annat är ökad kunskap om hur språk samverkar hos eleverna, guidning i undervisning genom tvärspråkliga arbetssätt samt tillgång till material som exempelvis tvåspråkiga böcker och texter. / <p>Inriktning svenska</p>

Läsförståelsen hos elever i årskurs 4 har försämrats mellan åren 2001 och 2016. Detta visar resultat från den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS). Den senaste PIRLS undersökningen från 2016 visar däremot en förbättring när det rör sig om läsförståelse hos elever i årskurs 4. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva relationen mellan lässtrategier och läsförståelseutveckling i tidigare forskning inom svenskämnet i grundskolan med fokus på årskurs 4-6. Den sociokulturella teorin och den metakognitiva förmågan utgör en central del i uppsatsen. Materialet som undersökts är sju vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, två böcker samt en rapport. I uppsatsen har både nationella och internationella studier undersökts. Resultatet visar att de mest förekommande lässtrategier som tidigare forskning behandlar kategoriseras i tre olika grupper, vilka är; memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Lässtrategierna i dessa tre grupper har olika syften med läsande och de olika lässtrategierna kan med fördel användas tillsammans. Lässtrategianvändning har en avgörande roll för att elever ska öka sin läsförståelse. Lärare behöver undervisa i de olika lässtrategierna och hur de används vid läsning av olika texter. Detta är betydelsefullt eftersom elever behöver få en verktygslåda med redskap de ska använda när de stöter på problem vid läsande av texter och för att förstå texters innehåll. Elevernas inställning till läsning påverkar läsförståelsen. Att visa engagemang och att ha en vilja för att läsa och utveckla sin läsförmåga har en avgörande roll för användandet av lässtrategier och därigenom kunna utveckla sin läsförståelse. Eleverna behöver ges tid till att lära sig lässtrategier, tid till att lära sig kombinera olika lässtrategier och tid till att lära sig av sina misstag. Slutsatsen med föreliggande litteraturstudie är att lässtrategier behöver utgöra en central del i läsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolan för att utveckla elevers läsförståelse.