Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Förmågan att skriva är en grundläggande mänsklig rättighet som är en viktig byggsten för ett aktivt medborgarskap. Därmed är skrivundervisningen i grundskolan av central vikt. Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som karaktäriserar forskning kring skrivundervisningsstrategier som lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja skrivutveckling i förskoleklass till årskurs 3. För att uppfylla föreliggande kunskapsöversikts syfte har följande övergripande fråga formulerats: Vad karaktäriserar forskningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärare behöver implementera i svenskundervisningen för att främja elevers skrivutveckling i grundskolans tidigare år (F-3)? Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning enbart är övergripande används fyra följande frågor för att karaktärisera forskningsområdet: Hur framställs syfte och frågeställningar i tidigare forskning? Hur framställs teorier och metoder i tidigare forskning? Hur framställs de viktigaste insikterna och slutsatserna? Hur framställs forskningsluckor inom fältet?  Genom litteratursökning med utgångspunkt ur översiktens urvalskriterier identifierades tio vetenskapliga artiklar och avhandlingar genom olika databaser som användes i kartläggningen av forskningen. Inom forskningsfältet är det mest vanligt förekommande att använda kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer samt fokussamtal med yrkesverksamma lärare, både individuellt och i grupp, i undersökningen om vilka skrivundervisningsstrategier lärarna implementerar i den egna svenskundervisningen. Trots kunskapsöversiktens syfte vars fokus ligger på skrivutveckling, förekommer artiklar samt avhandlingar som skriver om både läs- och skrivutveckling.  Sammanfattningsvis framkommer det flertalet metoder och strategier för skrivundervisning. En anpassad undervisning med variation betonas för att inkludera samtliga i barn/elevgruppen. Digitala medel, som arbete med datorer visar sig vara bra för både läs- och skrivutvecklingen, samt att det kan öka motivationen och intresset för skrivning. Den sociala miljön och interaktion är oumbärlig för både elever och verksamma lärare, och att eleverna får stöttning och stimulans i sin skrivutveckling både i hemmet och i skolan. Implementering av tekniska förmågor är av största vikt i grundskolans tidiga år, som arbete med alfabetet och övning på den fonologiska medvetenheten, gärna genom lek och gestaltning. Arbete med den språkliga medvetenheten, exempelvis genom Bornholmsmodellen, är en fördelaktig strategi. Även individuellt och gemensamt skrivande med fokus på ett lustfyllt lärande samt funktionellt och kreativt skrivande med utgångspunkt ur barnens livserfarenheter, intressen samt kunskapsnivå är betydelsefullt för elevernas skrivutveckling.

I dagens skolor växer flerspråkigheten sig allt större och i samma takt blir frågan om inkluderande undervisning allt viktigare. Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka och sammanställa forskning för att ta reda på vad som skapar och påverkar en gynnsam flerspråkig undervisningspraktik. För att ta reda på detta har svensk forskning använts till största del och till viss del internationell. Genom att tillämpa en tematisk analys har frågeställningen besvarats utifrån samverkan, språksyn samt undervisningspraktiker.  Resultatet visar att lärarens inställning och språksyn spelar en viktig roll för tillämpningen av flerspråkig undervisning. Det framgår att det finns en påtaglig skillnad i hur lärare uppfattar vad som betraktas som inkluderande och exkluderande i undervisningen. Dessutom är det tydligt att samverkan mellan olika parter är direkt avgörande för att lyckas, däremot tidskrävande och ibland svårt att få till. Lärarutbildningens avsaknad av kulturell och språklig mångfald diskuteras. Det presenteras ett antal undervisningspraktiker som forskarna anser vara gynnsamma. En diskussion förs även om hur den enspråkiga normen fortfarande lever kvar. Slutligen ges förslag till fortsatt forskning där man skulle kunna undersöka ett antal kursplaner i syfte att få djupare förståelse för hur lärarutbildningen förbereder lärare att undervisa i flerspråkiga klassrum.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias & Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i undervisningen?Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Studier som genomförts på senare tid inom svensk skolkontext påvisar en trend med minskande mängd läsning inom svensk skolundervisning. PISA-undersökningen 2022 har även påvisat sjunkande resultat i läsförståelse. Detta är en systematisk litteraturstudie med syfte att undersöka vad som skapar läsmotivation hos elever på högstadiet samt hur det är möjligt att främja högstadieelevers läsning och läsförståelse genom undervisning. Till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:- Vad, enligt tidigare forskning, motiverar elever i högstadieålder att läsa texter i skolan och i synnerhet inom svenskämnet?- Hur, enligt tidigare forskning, kan elevers läsning och läsförståelse främjas genom högstadiets svenskundervisning? Studiens resultat utifrån den förstnämnda forskningsfrågan påvisar att eleverna eftersöker ökat elevinflytande vid val av skollitteraturen samt mer lektionstid som vigs åt läsning. Detta skapar ett positivt läsklimat som gynnar elevernas läsmotivation. Även läraren förefaller ha en stor inverkan på elevernas läsmotivation. Studiens resultat på den sistnämnda forskningsfrågan påvisar att det inom svensk läsdidaktisk forskning finns tre olika skolbildningar angående hur elevers läsning och läsförståelse kan främjas genom undervisning. De tre skolbildningarna är genom litteratur, inom litteratur och kombinationsstrategier för tolkningsgemenskaper. Vi drar slutsatsen att svensklärare bör viga mer tid av svenskundervisningen till läsning där både eleven och läsförståelsen ges möjlighet att hamna i fokus för att möjliggöra att olika typer av läsförståelsestrategier synliggörs i undervisningen.

Denna litteraturstudie undersöker vad utvalda forskningsartiklar säger om hur elevers intresse till läsning kan stimuleras i årskurs F-3. Läsintresset bland barn och unga har länge engagerat många då svenska elevers intresse för att läsa minskar. Andelen barn som uppger att de tycker om att läsa har minskat med fyra procenenheter mellan åren 2016-2021 (Skolverket, 2023a, s. 53). Eftersom läsning är en viktig förmåga genom hela livet, är det betydelsefullt att eleverna får utveckla ett intresse för läsning redan i tidiga skolår. Metoden för studien är en litteratursammanställning med tio internationella forskningsartiklar som analyserats för att finna gemensamma teman. Resultatet visar att delaktighet och inflytande har en stor påverkan för elevers läsintresse och läsmotivation. Bokval samt tillgång till ett rikt utbud av intressant litteratur är ytterligare avgörande komponenter för att utveckla elevernas intresse för läsning. Resultatet visar också att den sociala interaktionen är kärnan i ett flertal metoder och läsfrämjande faktorer där eleverna får möjlighet att lära tillsammans och av varandra i meningsfulla sammanhang.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet uppfattar och behandlar anglicismer i elevtexter. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer undersöktes sju svensklärares uppfattningar om fenomenet. Resultatet analyserades utifrån ett fenomenologiskt ramverk och visade att elevers användning av anglicismer upplevs ha ökat under de senaste åren. Trots det skiljer sig lärarnas behandling av anglicismer i elevtexter åt. Detta tycks bero på lärarnas personliga uppfattning om huruvida anglicismer är ett problem eller endast ett naturligt resultat av svenskans språkutveckling. / This study aims to explore Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms in student texts. This field of research from this particular context is nearly unexplored. Hopefully, further research will follow by providing results and insights into the context of Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms. Semi-structured interviews with seven Swedish teachers were carried out. The interviews were transcribed and subjected to a thematic analysis to uncover and identify common and recurring themes from the teachers’ statements. The result was analyzed through a phenomenological perspective and displayed the perception of an increase in students’ use of anglicisms in their produced Swedish texts. How the teachers choose to treat this incorrect language use varies, which appears to be a product of the individual perception of whether anglicisms are a problem or simply a result of language change.

I följande litteraturstudie granskas vad forskning visar beträffande dyslexis påverkan isvenskklassrummet. Studiens två utgångspunkter är dyslexis manifestation utifråninnehållet i svenskämnets kursplan och olika framgångsfaktorer. Efter litteratursökninggranskades det material som ligger till grund för studiens resultat. Forskningsunderlagetvisar att dyslexi påverkar mer än bara stavning och läsning. Andra påverkansområden ärgrammatikinlärning, uttalsförmåga, läsförståelse och läsflyt. En av de avgörandefaktorerna för lyckad läs- och skrivundervisning är lärarkompetens, både didaktisk så välsom ämneskunskapsmässig. Studier visar även att tidig identifikation av svårigheter ochanvändning av kompensatoriska hjälpmedel är viktigt för dyslektiska elevers läs- ochskrivutveckling

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver att de använder digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur lärarna upplever att elevernas motivation till lärande påverkas vid arbete med digitala verktyg i undervisningen. Studien har utgångspunkt i en kvalitativ fenomenologisk forskningsansats. Insamling av data har skett genom en enkätundersökning på Internet vilken besvarats av verksamma lärare i grundskolans årskurs 4-6 som undervisar i ämnet svenska och använder sig av digitala verktyg i undervisningen varje dag. Resultatet visar en tydlig bild av att digitala verktyg används på flertalet olika sätt i svenskundervisningen. Främst används digitala verktyg i undervisningen till arbete med olika texter men också till att exempelvis blogga, visa filmer och ge feedback på elevarbeten. Resultatet visar även att lärarna upplever att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas motivation till lärande mestadels positivt. En respondent beskriver exempelvis att datorn bidrar till att textbearbetning blir enklare vilket gör att eleverna blir mer motiverade till att göra om och ändra. Det enda fall då elevers motivation till lärande har upplevts som negativ kan kopplas till att digitala verktyg använts som särskilt stöd i undervisningen och respondenten beskriver att elevernas känsla av att vara utpekade är främsta anledningen. / The purpose of the study is to examine how teachers describe their use of digital tools in teaching the subject of Swedish and how the teachers’ perceive that pupils' motivation for learning is affected when working with digital tools in the classroom. The study is based on a qualitative phenomenological research approach.  The collection of data has been done through a questionnaire on the Internet, which was answered by teachers that work in elementary school grades 4-6, teaching the subject of Swedish, and using digital tools in their every day teaching. The result clearly shows that digital tools are used in several different ways in the subject of Swedish.  Mostly, digital tools are used when working with different types of texts, but also for example to blog, show films and to give feedback on pupils’ work. The result also shows that digital tools have a manly positive impact on the pupils’ motivation. For example, one respondent describes that the computer contribute to easier text editing, which makes the pupils more motivated to redo and change in their work. The one case, when pupils’ motivation for learning has been perceived as negative can be linked to the use of digital tools as special support in teaching and the respondent describes that the pupils' sense of being singled out is the main reason.

Studiens syfte är att med stöd av variationsteorin undersöka vad högläsning av skönlitteratur kan bidra med i undervisning av läsförståelsestrategier. Syftet besvaras genom följande syftesfrågor: Vilka är för den valda elevgruppen de kritiska aspekterna vid undervisning om läsning ”mellan raderna”. Hur kan man med hjälp av variationsteorin planera, genomföra och utvärdera undervisning som behandlar läsförståelse med fokus på att läsa mellan raderna? Vad bidrar högläsning av skönlitteratur till vid undervisning av läsförståelsestrategier och vad krävs av läraren för att ett lärande ska ske med hjälp av högläsning?Med stöd av den systematiska metoden Learning study besvarades syftesfrågorna genom att lektioner utfördes med en elevgrupp på 21 elever i årskurs 3. Undervisningen prövade variationsteorin vilken också fungerade som analysverktyg. Resultatet visar att med stöd av forskning kan lärare ta reda på generella kritiska aspekter inför ett ämne som grund för att ta reda på elever förförståelse. Genom att sedan konkretisera de kritiska aspekterna möjliggörs god undervisning med stöd av systematiken i en Learning study. Högläsning kan med fördel användas vid läsförståelseundervisning då det visar sig påverka positivt på motivationen. Det kräver dock god kunskap av läraren i hur läsförståelsestrategier används och undervisas för att lyckas med högläsning som funktionellt verktyg.