Svensklärare har ett omfattande uppdrag på sina axlar. De ska se till att eleverna genom undervisningen blir både språkligt och kommunikativt kompetenta, samtidigt som litteraturundervisningen ska leda till att eleverna lär känna sig själva och andra. Politiska intressen finns med och styr och genom exempelvis styrdokument och nationella prov samt krav på resultat läggs allt större fokus på mätningar. För litteraturundervisningens del är detta inte oproblematiskt, då läsning av skönlitteratur är ett område som upplevs svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med kunskap kring det spänningsfält som kan uppstå mellan mätningar och meningsfullhet i litteraturundervisningen i gymnasiet. De frågeställningar som används för att uppfylla syftet är; vilka utmaningar i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen och vilka möjligheter i litteraturundervisningen framträder i forskningslitteraturen? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie, för att sammanställa aktuell forskning kring problemområdet.I resultatet identifieras flera utmaningar. Bland annat framgår att lärare ser att läsning som utgår från elevernas egna erfarenheter och där varje möte med texten är unikt, bäddar för att eleverna kan utvecklas personligt, lära känna sig själva och andra och således få med sig något betydelsefullt från läsningen och undervisningen. Dock krockar denna bild med hur styrdokument och nationella prov uppmanar till läsning, där skönlitteratur i stället används för att exempelvis besvara frågor där svar antingen är rätt eller fel eller för att skriva texter med utgångspunkt i skönlitteraturen. Lärare tycks också ha olika sätt att förhålla sig till styrdokument och nationella prov, vissa har ett friare förhållningssätt och följer inte slaviskt policys, för att eleverna ska få med sig något av betydelse. Brist på metaspråk är en annan utmaning som framträder i studien. Resultatet visar dock att en utvecklad begreppsapparat liksom didaktisk medvetenhet kan göra det möjligt för läraren att beakta såväl styrdokumentens syftesformuleringar som kunskapskrav.Viljan att skapa meningsfullhet i undervisningen samtidigt som kraven på mätningar är överhängande leder till spänningar och dilemman för svensklärarna när undervisningen ska planeras och genomföras. Å ena sidan kan de välja att följa mätningskulturens ingångna stig, för att leverera och visa upp goda resultat och vara politiken till lags, å andra sidan kan de följa sin övertygelse om skönlitteraturens potential att bidra med meningsfullhet hos eleverna där värdegrund och demokrati också lyfts fram, men där annat riskerar att få stå tillbaka. Oavsett val är det elevernas lärande och utveckling som kan påverkas och hamna i kläm. Denna litteraturstudie visar således att det finns behov av mer kunskap kring vad spänningarna mellan mätningar och meningsfullhet innebär i praktiken för svensklärare och deras elever.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare arbetar med att utveckla elevernas läsförmåga genom läsning av skönlitteratur i årskurserna 4–6. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod med stöd av skriftliga standardiserade intervjuer. Jag har använt ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, i synnerhet kopplat till begreppen scaffolding och appropriering. I studien har totalt sju lärare från fyra skolor i två olika kommuner på mellanstadiet deltagit. I resultatet av studien framkommer att alla lärare är förtrogna med styrdokumenten och vad de berättar om vad eleverna ska utveckla i sin läsförmåga. Däremot framkommer att lärare på mellanstadiet lägger störst fokus på läsmomenten i andra ämnen än svenska. Vidare framgår att lärare inte använder tillräcklig mängd av riktad litteraturundervisning som gynnar elevernas läsförmåga. Studien bekräftar också att lärare behöver arbeta mer med att bjuda in vårdnadshavare i arbetet med att utveckla läsförmågan. / <p>Svenska</p>

Undersökningens syfte var att granska lärares och gymnasieelevers attityder till svenskundervisning på distans, för att öka den allmänna kompetensen i distansundervisning av svenska. För att samla in data användes en metodkombination i form av enkätundersökningar med lärare och elever, samt semistrukturerade intervjuer med lärare. Enkätresultatet visade att såväl lärare som elever har en positiv attityd till svenskundervisning på distans, medan intervjuerna visade tvärtom. Slutsatsen som drogs utifrån resultatet var att lärarkåren behöver mer kompetens om svenskundervisning på distans för att kunna sänka sin stressnivå och bedriva en undervisning där de själva känner att de håller en hög kvalitet.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Följande studie är baserad på en undersökning med sociolingvistisk inriktning och syftar till att undersöka vad lärare väljer att inkludera i sin undervisning som rör språklig variation. Studien syftar även till att undersöka vad dessa val beror på och vilka konsekvenser dessa val kan tänkas få. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där lärare har fått delge information om sin undervisning samt sina åsikter och uppfattningar kring begreppet språklig variation. Tidigare forskning visar bland annat att språklig variation, eller snarare brister i kunskap, förståelse och tolerans kring språklig variation kan bidra till att vissa elever inte får samma förutsättningar för lärande. Den bearbetade och analyserade empirin visar att momentet språklig variation ingår i samtliga lärares undervisning i kursen Svenska 1. Det råder en samsyn kring begreppet språklig variation enligt lärarnas definitioner. Det framkommer dock att majoriteten av de tillfrågade anser att momentet får mindre tid och utrymme än andra moment i kursen Svenska 1 och att några av delområdena (lekterna) inom momentet inte inkluderas i samma utsträckning. Valet av stoff påverkas bland annat av elevgrupp, erfarenhet, intresse, aktualitet och den tid man har till sitt förfogande. Momentet språklig variation är en del av alla tillfrågade informanters undervisning och även om momentet inte får lika mycket tid och utrymme som andra moment i kursen Svenska 1, så skattas momentet som viktigt och betydelsefullt. Dessutom kan sägas att informanterna i följande undersökning berör de flest delar av momentet i större utsträckning än vad som först antogs. / The following study is based on a study with a sociolinguistic focus and aims to investigate what teachers choose to include in their teaching regarding linguistic variation. The study also aims to investigate what these choices depend on and what consequences these choices might have.The empirical materialconsistsof a quantitative survey where teachers have been given information about their teaching as well as their opinions about the concept of linguistic variation. Previous research shows, among other things, that linguistic variation, or rather deficiencies inknowledge, understanding and tolerance around linguistic variation can contribute to the fact that some students do not have the same conditions for learning. The worked and analyzed empirical evidence shows that the element of linguistic variation is included in all teachers 'teaching in the course Swedish1. There is a consensus on the concept of linguistic variation according to the teachers' definitions. However, it turns out that the majority of those surveyed consider that the part gets less time andspace than other parts of the course and that some of the sub-areas within the part are not included to the same extent. The choice of material is influenced, among other things, by the group of students, experience, interest, timeliness and the time available to them. The subject linguistic variation is part of all the informants' teaching and although the subject does not get as much time and space as other parts of the course Svenska 1,linguistic variation is considered to be valuable and important. In addition, it can be said that the informants in the following survey includes most parts of thelinguistic variationin their teachingto a greater extent than was initially assumed.

Då forskning visar på att musik kan ha en betydande roll för elevers utveckling inom språket är det intressant att undersöka varför musik inte alltid får den plats den förtjänar i svenskundervisning. Syftet med denna studie är att belysa klasslärares användning/integrering av musik i svenskundervisningen i årskurs F–3. Detta för att uppmärksamma eventuella brister, skapa en förändring och bidra till utveckling av undervisning. Studien baseras på en sociokulturell lärandeteori och en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod för att få en insikt i klasslärares kunskaper om fördelarna med musik samt vilken syn klasslärare har på musik i svenskundervisningen. Intervjuerna utfördes med fokus på klasslärarnas bakomliggande motiv till att musik inkluderas eller inte inkluderas i svenskundervisningen och även på vilka grunder det sker. Vidare ligger fokus vid lärandeutfallet av den musikintegrerade svenskundervisningen samt vilka musikgenrer klasslärarna använder. Resultatet av studien visar att klasslärare har skäl till att använda musik, men de intervjuade klasslärarna uttrycker osäkerhet och okunskap som ett skäl till att musik sällan används. Denna osäkerhet framförs dels beträffande bristande kunskap om fördelarna med musikintegrerad svenskundervisning, dels på bristande tillit till deras egen musikaliska förmåga. Vidare visar resultatet i studien att det saknas didaktisk eftertanke vid inkludering av musik. / Since research shows that music can play a significant role in the lingual development of students, it is interesting to investigate why music does not always get the place it deserves in Swedish teaching. The purpose of this study is to highlight the use/integration of music by class teachers in Swedish teaching in grades F-3. This is to draw attention to possible shortcomings, create a change and contribute to the development of teaching. The study is based on sociocultural learning theory and a phenomenographic research approach with interviews as a method to gain an insight into the class teachers' knowledge of the benefits of music and what views class teachers have on music in Swedish teaching. The interviews were conducted with a focus on the teachers’ underlying motives for music being included or not included in Swedish teaching and on what basis it takes place. Furthermore, the focus on outcome in the learning of music integrated Swedish teaching and the musical genres used by the teachers is. The results of the study show that class teachers have reasons for using music, but the class teachers express uncertainty and a lack of knowledge as a reason for not integrating music when teaching Swedish. This uncertainty is expressed partly on a lack of knowledge about the benefits of music-integrated Swedish teaching and partly on a lack of trust in their musical ability. The results of the study also show that there is a lack of didactic reflection when including music.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om vilka individer som är inkluderade respektive exkluderade i två läromedel. För att bringa klarhet i det undersöker jag vad text och bild förmedlar i förhållande till värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan. Frågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning? Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden? Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen? Metoden som har använts för att få fram det empiriska materialet är diskursanalys. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av den intersektionella teorin. Undersökningens resultat visar att det råder en diskriminering och marginalisering i läromedlen av mörkhyade individer, kvinnor och individer med funktionsnedsättning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan användandet av mobiltelefoner har på textskrivande i svenskundervisningen för elever i årskurs 7–9. En systematisk litteraturstudie har genomförts för att kartlägga kunskapsläget. Tidigare forskning visar att ett mobiltelefonförbud kan höja i synnerhet de svaga elevernas resultat i skolan, men också att digitala verktyg kan användas för att förbättra elevernas resultat inom vissa delar av språkinlärningen såsom stavning och grammatik. Resultaten visar att de flesta lärare tillåter viss användning av mobiltelefoner i klassrummet, men att eleverna föredrar att använda datorer framför mobiltelefoner för skolrelaterade uppgifter. Litteraturstudien visar också på avsaknaden av forskning inom området. Studier där mobiltelefoner används på ett integrerat sätt i svenskundervisningen skulle behövas för att få ett tillförlitligare resultat. / <p>Svenska</p>

Den här studien studerar hur lärare i årskurs 1–3 säger att de förbereder och stöttar sina elever inför och under muntliga framställningar. Fem lärare har intervjuats om vilka stödstrukturer de använder sig av under lektioner med fokus på muntlig framställning. Som en teoretisk bakgrund och analysverktyg kommer studien använda sig av ett sociokulturellt perspektiv, och särskilt begreppet scaffolding (stödstrukturer). Resultatet kategoriseras som antingen yttre eller inre stödstrukturer. Inre stödstrukturer behandlar det läraren gör för att stärka elevens självkänsla och bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, medan de yttre stödstrukturerna innebär att läraren använder sig av mer konkreta hjälpmedel för att stötta eleverna att bli bättre och tryggare talare. De tydligaste stödstrukturerna lärarna i studien använder är: att förhålla sig till elevens proximala utvecklingszon, att modellera och ge eleverna strategier samt att ge återkoppling på elevernas muntliga framställningar, lärarna använder även stödstrukturer som syftar till att skapa ett gott klassrumsklimat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur demokratiundervisningen i svenskämnet beskrivs i aktuell forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie där studiens två forskningsfrågor har haft huvudrollen, nämligen frågan om vilken roll demokratiundervisning har i svenskämnet och frågan om hur lärare och elever ser på demokratiuppgiften. För att besvara frågorna har nio publikationer som innehåller svar på frågorna tagits fram via databassökningar och kedjesökningar. Studien påvisar fyra roller som demokratiundervisningen har i svenskämnet. En roll handlar om att eleverna ska ges möjligheten att uttrycka sina idéer, uppfattningar och tankar tillsammans med andra och bli lyssnade till och tas på allvar. En annan roll beskrivs som rätten till språket och handlar om att eleverna lär sig att läsa och skriva. En tredje roll gäller rätten till mångkulturalitet och elevernas möjlighet att se sig själva som en del av hela värden. Den fjärde och sista rollen som tas upp är rätten till kritiskt tänkande och källkritik som ska leda eleverna till att kunna gallra bland information. Några lärarröster som kommer fram i forskningspublikationerna påvisar vissa organisatoriska förhållanden som leder till problem i demokratiundervisningen medan andra påtalar att eleverna saknar kunskap för att vara med och bestämma. I de få elevröster som kommer till tals i forskningen framkommer att eleverna vill påverka och medverka på skolan genom klassråd och elevråd, men de upplever att deras förslag inte visas någon större hänsyn. Slutsatsen av studien är att ny forskning behöver göras om hur demokratifrågorna hanteras i praktiken, och särskilt behövs forskning om demokratiundervisning för elever i grundskolan.