I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Denna studie analyserar fyra bilderböcker: Den långa, långa resan av Ilon Wikland och Rose Lagercrantz (1995), Tänk dig att fly av Pimm van Hest (2018), Flykten av Francesca Sanna (2016) samt Dagen då kriget kom av Nicola Davis (2018). Bilderböckerna skildrar barn som faller offer för krig och deras resa till fredligare länder. Studiens syfte är att undersöka skildringen av krig i bilderböcker och hur dessa kan tillämpas i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Studien visar att bilderböckerna i hög grad använder samma tekniker för att skildra krig: färger, stilfigurer och relationen mellan text och illustrationer. Trots teknikernas likheter används de på mycket olika sätt i bilderböckerna, vilket skapar stora skillnader i berättandet. Dessa skillnader skulle med fördel kunna belysas i svenskundervisningen för att i enlighet med internationell forskning stärka elevers språkliga utveckling.

<p>Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).</p><p> </p><p>Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.</p><p> </p><p>Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.</p>

<p>I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter. Inom svenskdidaktisk forskning finns det olika uppfattningar om hur undervisningen skall se ut och vad den skall innehålla. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka hur skönlitteraturens plats och syfte i kursplanen har förändrats skapa en djupare förståelse för hur kursplanens framställning av litteraturundervisningen har betydelse för ett erfarenhetspedagogiskt arbetssätt. För att kunna göra detta har vi formulerat två frågeställningar som vi arbetat utefter, dessa är:</p><p>•Vilken plats har skönlitteraturen haft?</p><p>•Hur har det utvecklats (tom Lpo 94, kursplan 2000)?</p><p>Vi är också intresserade av hur svenskämnet skulle kunna se ut genom ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Genom textanalys granskar vi svenskämnets kursplaner från Lgr 62 till nuvarande kursplan. Vi utgår från skönlitteratur som ett tema i ämnets kursplaner och vid granskningen har vi undersökt hur olika aspekter av temat gestaltas i texten. Som hjälp vid analysen har vi ställt följande frågor till kursplanerna:</p><p>1.Vilket utrymme ges skönlitteraturen i och genom kursplanen?</p><p>2.Vad är syftet med att läsa skönlitteratur?</p><p>3.Vilken typ av skönlitteratur förespråkas i kursplanen?</p><p>4.Kan man skönja det vidgade textbegreppet i kursplanerna?</p><p>I undersökningen utgår vi från de frågor vi ställt till texterna. Under varje frågeställning diskuterar vi kursplanerna i kronologisk ordning. Granskningen av kursplanerna har resulterat i att vi identifierat andra teman som är nära knutna till skönlitteratur, ämnets helhet, samtal och reflektion, kulturbegreppet och högt & lågt. I diskussionen knyter vi genom dessa teman ihop undersökningen med vårt syfte och forskningsfrågor samt att vi för ett resonemang runt svenskämnets innehåll med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis tar vi upp några frågor för vidare forskning.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan.</p><p>Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig.</p><p>Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.</p>

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter. Inom svenskdidaktisk forskning finns det olika uppfattningar om hur undervisningen skall se ut och vad den skall innehålla. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka hur skönlitteraturens plats och syfte i kursplanen har förändrats skapa en djupare förståelse för hur kursplanens framställning av litteraturundervisningen har betydelse för ett erfarenhetspedagogiskt arbetssätt. För att kunna göra detta har vi formulerat två frågeställningar som vi arbetat utefter, dessa är: •Vilken plats har skönlitteraturen haft? •Hur har det utvecklats (tom Lpo 94, kursplan 2000)? Vi är också intresserade av hur svenskämnet skulle kunna se ut genom ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Genom textanalys granskar vi svenskämnets kursplaner från Lgr 62 till nuvarande kursplan. Vi utgår från skönlitteratur som ett tema i ämnets kursplaner och vid granskningen har vi undersökt hur olika aspekter av temat gestaltas i texten. Som hjälp vid analysen har vi ställt följande frågor till kursplanerna: 1.Vilket utrymme ges skönlitteraturen i och genom kursplanen? 2.Vad är syftet med att läsa skönlitteratur? 3.Vilken typ av skönlitteratur förespråkas i kursplanen? 4.Kan man skönja det vidgade textbegreppet i kursplanerna? I undersökningen utgår vi från de frågor vi ställt till texterna. Under varje frågeställning diskuterar vi kursplanerna i kronologisk ordning. Granskningen av kursplanerna har resulterat i att vi identifierat andra teman som är nära knutna till skönlitteratur, ämnets helhet, samtal och reflektion, kulturbegreppet och högt &amp; lågt. I diskussionen knyter vi genom dessa teman ihop undersökningen med vårt syfte och forskningsfrågor samt att vi för ett resonemang runt svenskämnets innehåll med ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv. Avslutningsvis tar vi upp några frågor för vidare forskning.

The aim of this study was to describe and analyse the work of three schools, all exempted from the national timetable, to see how they worked to help pupils in difficulty reach the goals in Swedish. The method used can be described as a qualitative case study inspired by ethnografic field work. The results are based on data which included 52 individual interviews, 5 group interviews, 54 classroom observations, and field notes. A total of six different classrooms were observed. This study schows that a categorical perspective of special education dominates the documented view of education for all pupils. Pupils' difficulties are seen as individual, but two schools register a plan and desire to achieve inclusive education. Participation in the projet of working without a national timetable would indicate such ambitions exist in all three schools. In practise these ideas provide more organisationally differentiated oppportunities for pupils in difficulty. Timetables in all six classes have a strong classification and a framing of time. This obstructs pupils' participation and dialogues. While the teaching of Swedish in the six classes was described in three different ways in the outlines, the observations and pupils' statements indicate that skills and teacher-planned activities dominated all six classes. A more detailed look at the reading and writing processes gave rise to a dominant "Literacy", which in turn meant that support was given outside the regular classroom instruction in two of the schools. This is supported by special teachers' non-engagement in the project. The conclusions are that a categorical perspective perspective, a strong classification of subject and time, teacher planned activities and skills, and a monophonic reading and writing process influence each other in marginalizing pupils whose "literacies" differ from the dominating scholl "Literacy".

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).   Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.   Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.

Huruvida det ska finnas en västerländsk kanon i skolan eller ej är ett omdiskuterat ämne. Från att ha varit en självklarhet i svenskundervisning och sedd som någonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hänseenden. I den här uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frågor som vad som egentligen är västerländsk kanon och vilken litteratur som ingår i den, varför man ska läsa denna litteratur, samt ta reda på verksamma lärares och elevers åsikter om kanons legitimitet i skolan. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med två verksamma svensklärare på gymnasiet, samt fyra elever varav hälften läser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hälften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lärarna hade både skilda åsikter men även kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men använde sig av litteratur ur den, medan den andra förespråkade den. Elevernas kännedom om kanon var mindre, likväl stämde deras kunskaper om varför den är berättigad i skolan väl överens med rådande forskning som menar att den är allmänbildande, för vidare kulturarvet, och mer språkutvecklande än exempelvis populärlitteratur. Med detta inte sagt att man bör utesluta det ena eller det andra, utan de kan berika varandra. / Our investigation is based on qualitative interviews with two working upper secondary teachers and four second year students; two of these students attend university preparing programs and the other two attend work preparing programs. The results of the investigation show that the teachers have different opinions about the importance of the literature in the Western canon: one was against it and the other participant acknowledged it and even praised it. Despite the differences in opinion they both use it in their teaching because “it is classical literature that we all can learn something from”. It tells tales about the past - society, economy and politics. The students who were interviewed knew considerably less about the Western canon, although they knew such a thing existed they were insecure about what kind of literature it contains. When being shown the list of Western literary canon they recognized quite a few authors and books, because they had, at some point, read them or about them in their literary studies. All of the students recognize the canons importance and understand why it exists. It educates the general public about a way of life that has had a great impact, and still has, on our society and all aspects of it. It gives us the opportunity, through reading these canonized books, to see with our own eyes, past life and understand why some things have happened and developed the way they did.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom ämnet svenska så har inlärningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en föränderlig språkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera så alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgång till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner är viktigt i lärandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lärare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma. Denna studie avgränsar sig till den fysiska miljön och fokuseras på hur klassrumsmiljön används för att skapa stimulans och variation i elevers lärande när det gäller ämnet svenska. Det är frågan om em kvalitativ undersökning där fyra ansvariga lärare ansvariga för elever inom årskurs 1-3 har intervjuats. Genom dessa intervjuer, vilka har kompletterats med en dokumentation av klassrumsmiljön inom de olika skolorna,har jag belyst faktiska förhållande inom skolan. Vid bearbetning av insamlad information och olika sätt att relatera till litteraturgenomgången, har det varit möjligt för mig att belysa klassrumsmiljön i det som varit syftet med detta examensarbete. Resultatet visade att alla lärare tyckte att den fysiska klassrumsmiljön hade betydelse för elevers lärande i svenska. De nämnde att miljön ska vara inspirerande och lustfylld. Flera av de intervjuade lärarna framhöll att det är viktigt att skapa miljöer som inbjuder till olika möjligheter av placering. Eleverna får då möjlighet på ett varierande sätt tillfälle till samarbete, samt ges tillfälle att utveckla ett rikt språk i form av att lyssna, diskutera och reflektera. Lärarna lyfte fram att lärande och utveckling sker i samspel och att kommunikation är en viktig del i att skapa en språkstimulerande klassrumsmiljö. / Particular design aspects valid for any classroom used for teaching swedich language and grammar within the prescool. In early teaching of elementary scool in the subject swedich language the environment are essential. By introducing a changing language environment pupils are encouraged to become curious, interested and active. Reshuffling so everybody sees everybody, includes a clarification of who and what we have access to, and enables a group of people taking to each other. Rooms for talks and discussions are importent in learning activities. This study aims to gain insights and experiences regarding particular design aspects of any classroom, especially those used for teaching swedich language and grammar within the preschool. Thus has the teachers different ways to organise the classroom been investigated. This has been carried out by means of interviewing four teachers in four different schools that all of them were responsible for pupils within the forms 1-3 as well as by mapping/documenting each of the four classrooms. By means of processing information collected by meens of interviews and mappings/documentations of each classroom. I have been able to connect this particular information to specific discussions based on a presented survey of the relevant literature, which also is comprised in this report/study. This in turn has allowed me to illuminate and discuss the particular design aspects sought for. One example of the findings brought forward; while teaching swedish was among other things the possibilities for rearranging the seats in the classroom underlined by as being crucial. That is, the four interviewed teachers were all of them advocating for a classroom which allowed the pupils to vary theirs positions and constellations in order to thereby promote an enhanced cooperation between themselves, as well as also to so to say create rooms within then room.