Denna studies syfte var att undersöka gymnasielärares och elevers erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till distansundervisning i ämnet svenska. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med svensklärare och gymnasieelever. Resultatet visar att omställningen från klassrumsundervisning till distansundervisning skedde väldigt fort, men lärarnas höga digitala kompetens bidrog till att distansundervisning i svenska gick relativt bra. Vidare visar resultatet att eleverna var positivt inställda till en början, men att bedriva distansundervisning under en längre period påverkade elevernas mentala mående vilket resulterade i minskad motivation till skolarbete. Följaktligen påverkades elevernas betyg till det sämre och de upplevde att svenskämnet var betydligt svårare på distans. Resultaten skulle troligen ha sett annorlunda ut om informanterna inte hade haft hög digital kompetens som informanterna i denna studie. Slutligen är de lärdomar lärarna tar med sig till framtiden att en blandning av distans- och närundervisning kan vara en möjlighet, eftersom det erbjuder en flexibilitet i undervisningsformen, men studien visar också hur viktig lärarens närvaro och stöd är för en lyckad studiegång för eleverna.

Den här studien undersöker tre guvernanter ur den viktorianska guvernantgenren, som även kan förstås som den viktorianska guvernantromanen: Jane i Jane Eyre (Charlotte Brontë, 2014), Den okända kvinnan i När skruven dras åt (Henry James, 2013) och Martha Leigh i Guvernanten på Mellyn (Victoria Holt, 2018). Syftet med studien är att studera hur respektive guvernant förstår sitt psykiska och fysiska välmående. Detta görs från både ett tidigt och ett senare skede i verket, i syfte att studera guvernanternas utveckling från början till slutet. Dessa analyser jämförs sedan mellan de olika verken: Jane Eyre (Brontë, 2014), När skruven dras åt (James, 2013) och Guvernanten på Mellyn (Holt, 2018), för att studera verkans eventuella likheter och skillnader eftersom de tillhör samma genre – den viktorianska guvernantromanen. Dessutom berör denna studie även ett didaktiskt perspektiv på hur studien kan bli relevant för svenskundervisningen på gymnasieskolan. Studien utgår från teorin Epikanalys (Claes-Göran Holmberg & Anders Ohlsson, 1999) och nyttjar metoden komparation av karaktärer genom intertextualitet från kapitlet ”Intertextualitet, komparation och reception” (Anders Olsson, 2002). Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan hur guvernanterna: Jane (Brontë, 2014), Den okända kvinnan (James, 2013) och Martha (Holt, 2018) uppfattar sig själva både psykiskt och fysiskt. Studien kommer även fram till att den kan nyttjas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att skapa förutsättningar för elever att utveckla en mer vidgad syn på deras uppfattning om omvärlden.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete. / <p>Svenska</p>

Denna studie syftar till att ge kunskap om hur några svensklärare i årskurs 1–3 bedriver undervisning för att stödja elevers utveckling av förmågan att genomföra muntliga presentationer. För att nå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra skolor gjorts. Data har analyserats med hjälp av innehållsanalys utifrån det sociokulturella perspektivet som teori.   Studiens resultat visar att de utvalda lärarna anser att elevernas tillämpning av grundläggande retoriska färdigheter samt goda kunskaper i den berörda presentationens ämnesinnehåll är viktigt för att nå hög måluppfyllelse. Samtidigt visar studiens resultat att lärarna uppger att explicit undervisning för att utveckla dessa färdigheter förekommer i liten utsträckning. Lärarna beskriver att de ändå ger elever rikligt med tillfällen att tala i klassrummet och att de använder övergripande såväl som direkt stöttning för att elever ska känna trygghet i gruppen. Lärarna säger att de försöker bedriva undervisning som jag tolkar landar inom ramen för den proximala utvecklingszonen genom att de låter undervisningsinnehållet baseras på elevers individuella utgångspunkter och stegvis utmanar eleverna mot målet att prestera väl i muntliga presentationer inför en publik. Huvudslutsatsen är att lärare verkar vara väl medvetna om hur de bedriver undervisning som syftar till att stödja elevers muntliga färdighetsutveckling, samtidigt som det förfaller råda en osäkerhet i vilka förmågor och färdigheter elever bör behärska för att kunna utvecklas i att hålla muntliga presentationer. Denna osäkerhet kan relatera till att kopplingen framstår som otydlig mellan de didaktiska frågorna vad elever behöver utveckla och hur undervisningen ska bedrivas. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt i hur genusperspektivet kan skildras i skolans läroböcker. Detta genom att analysera hur genus framställs i två olika läromedel som används i svenskundervisningen i dagens skola. De två böckerna är Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) och Nyckeln till skatten (2012). Genom att analysera genusperspektivet i dessa böcker kan vi få en förståelse för hur genus framställs, hur det har utvecklats över tid och möjligen hur barn tolkar genus i litteraturen. Metoden som används är i huvudsak en komparativ studie utifrån ett hermeneutistiskt synsätt då detta handlar om en förståelseprocess av texten. Resultatet av studien visar på att Pojken och Tigern- en Sverige saga (1986, reviderad 2002) skildrar en stereotypisk bild av det manliga respektive kvinnliga medan Nyckeln till skatten (2012) visar på att det skett en utveckling över tid av genusframställningarna, där pojkar och män respektive flickor och kvinnor inte kan placeras inom ramarna för manligt respektive kvinnligt lika lätt längre utan framställs som mer genusöverskridande i dagens kontext.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Denna kunskapsöversikt behandlar vad lärare kan göra för att öka elevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska. Syftet är att undersöka vad forskningen säger om högstadieelevers motivation inför grammatikundervisningen i svenska och vilka pedagogiska hjälpmedel som skulle vara användbara för att skapa motivation för detta moment i undervisningen. Centrala frågeställningar för undersökningen är: Vad kan lärare göra för att underlätta för elevernas motivation till grammatikundervisningen? och Vilka pedagogiska hjälpmedel kan man ta hjälp av?. Genom sökningar i såväl internationella som nationella databaser har resultatet landat i att forskningen menar att det finns flera pedagogiska verktyg som lärare kan använda sig av som ökar elevers motivation till grammatikundervisningen.

Denna kunskapsöversikt syftar till att redogöra för vad samtida forskning säger om läsning av skönlitteratur i svenskämnet i grundskolan och gymnasieskolan, samt hur svensklärare kan arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. Metoden är en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser, där resultatet sedan granskats efter ämnesrelevans och grad av vetenskaplighet. I kunskapsöversikten konstateras att graden av acceptans av den valda skönlitteraturen bland elever kan variera beroende på flera olika faktorer, såsom möjligheten att relatera egna erfarenheter och kunskaper till det lästa, genus, undervisningens lokala kontext, tidigare affordanser men också lärarens syfte med läsningen och de aktiviteter som sker i samband med läsningen. I kunskapsöversikten presenteras också en rad dilemman förknippade med boksamtal, läsloggskrivande och att utforska elevers livsvärldar i samband med läsning av och arbetet med skönlitteratur i skolan.

Syftet med vår kvalitativa studie var att studera hur mottagande och undervisningkan formas för nyanlända elever i årskurs 1. Vi valde att jämföra två grundskolor somär placerade i olika kommuner som skiljer sig åt gällande det mångkulturella. Enaskolan är i ett “svensktätt” område och den andra skolan är i ett “invandrartätt”område. Metoden som vi valde att använda oss av var intervjuer. Resultatet visarskillnader och likheter i mottagande samt undervisning mellan grundskolorna. I vårslutsats ser vi att skolorna har olika arbetssätt och metoder för att både ta emot ochundervisa nyanlända elever, i svenskämnet. Skolorna anpassar arbetssätt ochsvenskundervisningen utifrån de olika behov som finns bland de nyanlända eleverna.