Syftet med föreliggande studie är att få vetskap om hur F-3-lärare anser att arbetsmetoden kooperativt lärande gynnar eller missgynnar läs-, skriv- och språkutvecklingen hos elever med svårigheter likt adhd och autism. Studien är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in från semistrukturerade intervjuer med fyra F-3-lärare med viss erfarenhet av kooperativt lärande. Även ett webbaserat frågeformulär utformades av kvalitativ karaktär. 41 informanter besvarade frågeformuläret. Data har därefter transkriberats och analyserats. Resultatet av studien visar att F-3-lärare upplever att kooperativt lärande både gynnar och missgynnar läs- skriv- och språkutvecklingen hos elever med adhd och/eller autism. Resultatet visar också att lärare ofta anpassar arbetsmetoden för elever med dessa svårigheter så att de ska få bästa möjliga förutsättningar i läs-, skriv- och språkutvecklingen. En anpassning är framför allt planerande av gruppsammansättningen. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att kooperativt lärande är en arbetsmetod som både gynnar och missgynnar elever med adhd och/eller autism i läs-, skriv- och språkutvecklingen.

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.

Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.

Sagor är en av flera texttyper elever ska få ta del av under sin skolgång och sagan kan användas på flera sätt samt för olika syften. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om sagans didaktiska potential i svenskundervisningen i förskoleklass och årskurs 3. Studiens syfte avses besvaras med tre frågeställningar: Hur beskriver lärare i förskoleklass och årskurs 3 att de använder sagor i svenskundervisningen? På vilka sätt upplever lärare att elever utvecklas genom att ta del av sagor i svenskundervisningen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur lärarna förklarar sagans användning i svenskundervisningen? Studiens frågeställningar besvaras genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien utgår från är sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet för studien visar att lärare använder sagor för flera olika syften, men högläsning, skrivande och samtalande är det lärarna förklarar att de använder sagan för främst. Genom detta kan elever utveckla läsförståelsen, sitt sagoskrivande och lärarna upplever också att elever kan utveckla sina kompisrelationer när sagan används för att diskutera värdegrundsfrågor. I diskussionen diskuteras de metoder som används för studien. Även det resultat som framkommit i studien diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Slutligen skrivs förslag på vidare forskning fram. / Fairy tales are one of several text types pupils should be exposed to during their schooling and the fairy tale can be used in several ways and for different purposes. This qualitative study aims to contribute knowledge about the didactic potential of fairy tales in Swedish teaching in preschool class and year 3. The purpose of the study is intended to be answered with three questions: How do teachers in preschool class and year 3 describe that they use fairy tales in Swedish teaching? In what ways do teachers feel that students develop by taking part in fairy tales in Swedish teaching? What are the similarities and differences between how teachers explain the use of fairy tales in Swedish teaching? The study's questions are answered through semi-structured qualitative interviews that were transcribed and analyzed through a thematic analysis. The theoretical starting point from which the study is based is socio-cultural perspective on learning. The results of the study show that teachers use fairy tales for several different purposes, but reading, writing and talking aloud are what the teachers explain that they use the fairy tale for primarily.  Through this, students can develop reading comprehension, their story writing and the teachers also experience that students can develop their friendships when the fairy tale is used to discuss basic values. The discussion discusses the methods used for the study. The results of the study are also discussed and linked to previous research. Finally, proposals for further research are presented.

The purpose of this study is to increase the knowledge of professional teachers’ experiences of learning with the help of body movement in the subject of Swedish. Qualitative interviews have been used as an instrument for research. The results derive from the answers of five respondents who are all professional teachers of children between the grades f-6 (ages 6 to12). The answers contribute to providing an understanding of teachers’ views on the link between body movements and learning in the subject of Swedish. The essay shows that the teachers have experiences of body movements in the subject of Swedish and what type of exercises they prefer in the subject of Swedish. The results also show that teachers prefer exercises that build on modeling and that movements are thought of as a means of increased concentration and motivation rather than as part of a didactic strategy.

Syftet med denna studie är att belysa högstadieelevers behärskning av pronomenen de och dem i skrift samt identifiera om det finns ett samband mellan lärares attityder till de, dem och dom och elevers behärskning av de och dem. För att uppnå syftet har kvantitativ och kvalitativ metod använts. Den kvantitativa metoden består av ett lucktestet som genomfördes av sammanlagt 132 elever i årskurs 7–9 på en grundskola belägen i västra Skåne. Den kvalitativa metoden består av semistrukturerade intervjuer med de tre årskursernas respektive lärare. Resultatet visar att vissa elever behärskar de och dem väl, andra relativt väl och vissa brister i behärskningen. Vidare visar resultatet att lärarnas attityder till de, dem och dom varierar och man kan utläsa en tydlig koppling mellan lärarnas olika attityder och elevernas behärskning av de och dem. Slutsatserna som kan dras av studien är att högstadieeleverna varierar i normenlig behärskning av de och dem i skrift och att lärarnas attityder till de, dem och dom i hög grad påverkar elevernas behärskning.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och kritiskt granskas forskning kring lärandematriser och hur de påverkar elevers textskapande. Forskningen breder ut sig mellan årskurserna 4-6 och anknyter specifikt till språkundervisning med fokus på skrift i svenska. Syftet med kunskapsöversikten är att granska lärandematriser som stödstruktur vid elevers textskapande och hur lärare kan använda lärandematriser för att utveckla elevers textskapande innan och under skrivprocessen. Den frågeställning som kommer att besvaras i denna rapport lyder:  Hur påverkar elevers användande av lärandematriser deras textskapande i svenskämnet i årskurs 4-6? Resultatet visar på att den tidigare forskning som utförts gällande lärandematriser och dess påverkan på elevers textskapande ej ger liknande svar som stödjer en gemensam slutsats. Därav kan vi inte med säkerhet ge en konkret och reliabel slutsats över hur elevers användande av lärandematriser påverkar deras textskapande. Det finns därför stora anledningar att fortsätta forska inom ämnet för att kunna se lärandematrisers effekt på sikt, inte bara under kortare perioder. Dock pekar forskning på att lärandematriser implementerade vid kamrat- och självbedömning främjar elevers utveckling vid textskapande.

Denna litteraturstudie belyser transspråkandets påverkan på elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling och hur transspråkande kan tillämpas i svenskundervisningen. Som framtida lärare i årskurs F-3 kommer vi med stor sannolikhet möta elevgrupper där en språklig mångfald finns. Vi behöver därmed ha rätt verktyg för att kunna bemöta den språkliga mångfalden och nyttja de språkliga resurser vi möter. Syftet med litteraturstudien är därför att bidra med kunskap om vad tidigare forskning säger om tillämpningen av transspråkande syn- och arbetssätt i praktiken, för att belysa dess betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i ämnet svenska i årskurserna F-3. Syftet besvaras genom följande frågor: Vilka uppfattningar finns om hur transspråkande synsätt på svenskundervisningen påverkar elevers språk- och kunskapsutveckling i årskurs F-3? Hur kan ett transspråkande arbetssätt tillämpas i svenskundervisningen och vilken är lärarens roll? Den sociokulturella teorin ligger till grund för analysen av det insamlade materialet och ställs i relation till transspråkande. Materialet som undersöktes innehöll något av nyckelorden transspråkande, flerspråkighet och språkliga resurser. Det analyserades sedan i en översiktsmatris och olika kriterier för innehållets relevans för studien tillämpades. Resultatet visar att flerspråkighet ska ses som en resurs och nyttjas i form av transspråkande. Det visar dessutom att lärares uppfattningar om flerspråkighet är grundläggande för att transspråkande ska kunna äga rum. Transspråkande anses ge goda effekter på elevers språkutveckling, men även för utveckling av andra kunskaper och deras identiteter.

Det finns en pågående politisk debatt om Sverige ska införa en litterär lista, och/eller en säkerställd kanon i den svenska läroplanen. De nuvarande regeringspartierna med Sverigedemokraterna som stöd, har tagit fram Tidöavtalet 2022 som omfattar ett flertal ändringar i ämnet svenska. Målet är att skönlitteratur ska få en större plats i undervisningen, och att elever ska ta del av fler skönlitterära svenska klassiker. Litteraturstudien utgår från syftet att ge ett kunskapsbidrag om vad forskning säger om en litterär kanon, för att diskutera dess relevans för litteraturundervisningen i ämnet svenska för årskurs 4-6. Syftet omsätts i frågeställningar som berör för- och nackdelar med en litterär kanon, och vad en kanon kan ha för möjligheter och/eller begränsningar i litteraturundervisningen. För att besvara syftet används granskade vetenskapliga artiklar.Materialet har analyserats i en översiktsmatris för att skapa en överblick om dess innehåll, samt strukturera upp materialet utifrån kanonfrågan och olika infallsvinklar. Resultatet påvisar att en kanon är ett debatterat ämne inom politiken. Slutsatsen är att det finns både för- och nackdelar med en fastställd kanon. Nackdelarna är att det råder tudelade meningar om vems perspektiv som blir representerat, exkludering av samhällsgrupper och som ett hot mot demokratin. Fördelarna är att en kanon ses som en kvalitetsstämpel, och leder därför till ett flertal nyttoaspekter som har en betydelse för både elever och lärarprofessionen. En kanon kan därför ses som ett redskap där det säkerställs att samtliga elever får samma akademiska bakgrund.

Syfte- Studien syftar på att belysa lärares erfarenheter av utbildning i svenska för nyanlända och dess möjlighet till integration i det svenska samhället med hjälp av det svenska språket. Studien kommer även utgå från ett elevperspektiv för att se hur utbildning i SFI (Svenska för Invandrare) hjälper elever att integreras i det svenska samhället. Syftet är även att med hjälp av Lefebvres teori om det sociala rummet tolka och förstå om svenskundervisning är till hjälp för integration i det svenska samhället. Metod- Det empiriska materialet kommer att samlas in genom kvalitativ metod, då semistrukturerad intervjuer kommer att användas. Deltagarna i intervjuerna är en rektor med stor erfarenhet av migration i skolan, en SFI- lärare och även en SFI-elev. Resultat- Att migranter får lära sig det svenska språket ökar migranters möjlighet till integration. Likaså är det av stor vikt att migranters kunskapsnivå kartläggs för att kunna erbjuda rätt undervisning. Migranters möjlighet att använda det svenska språket på fritiden utanför skolan är också en erfarenhet som har framkommit vilket ger migranter möjlighet till integration. Slutsats- Det sociala rummet vid svenskundervisning ger migranter stora hjälpmedel att lyckas integrera sig till det svenska samhället. Då deras tal och skrivning etableras som hjälper migranter att lyckas känna sig ett medlandet. / Purpose- The study refers to highlight teachers experiences in education in Swedish for new arrivals and its possibility for integration into Swedish society with help of the Swedish language. The study will also start from a student perspective to see how education in SFI (Swedish For Immigrant) helps students to integrate in Swedish society. The purpose is also to interpret and understand, with help of Lefebvres theory of the social room, whether Swedish education is helpful for integration into Swedish society. Method- The empirical material will be collected through a qualitative method and semi structured interviews will be used. The participants in the interviews are one principal with great experience of migration in school, one SFI teacher and one SFI student. Result- That migrants learn Swedish language increases the migrants opportunity for integration. It is also of great importance that the migration level of knowledge is mapped in order to offer the right education. One experience that emerged is migrants' ability to use Swedish language in their free time outside school will give migrants the opportunity for integration. Conclusion- The social room in Swedish education gives migrants great tools to successfully integrate into Swedish society. As their speech and writing are established that help migrants succeed in feeling integrated with the country.