I denna studie undersöks hur fem gymnasielärare arbetar med inkluderande av transpersoner i svenskundervisningen. Med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod undersöks lärarnas strategier för att arbeta med denna typ av värdegrundsarbete i den vardagliga undervisningen. Med utgångspunkt i queerteoretiska begrepp analyseras resultatet av intervjuerna. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med genusfrågor på något sätt. Värdegrundsarbete som syftar till att inkludera transpersoner gör dock inte alla lärarna plats för i den dagliga undervisningen. Lärarnas intervjuer visar även på andra viktiga skillnader i arbetssätt, framför allt vad beträffar inställningen till nyttan med att arbeta aktivt för att använda ett mer könsneutralt språk. Undersökningen visar även att det finns attityder som visar sig i interaktionen elever emellan, som speglar vikten av att det att vara manlig eller kvinnlig delas upp i en binär relation. Denna uppdelning utgör norm och kan upplevas kränkande för en elev som är transperson. Transpersoner kan uppleva både andra elevers sätt att uttrycka sig och lärares undvikande av svåra ämnen, samt ovilja att använda könsneutrala pronomen, som exkluderande. Den primära slutsatsen är att lärarna vill ha och behöver fortbildning inom hbtq-frågor, dels för att bemöta elevernas jargong och dels för att inte av misstag göra mer skada än nytta, kort sagt kunna arbeta mer normkritiskt i svenskundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på två olika gymnasieskolor samt att ta reda på hur de fem svensklärare vi intervjuar med hjälp av texter arbetar för att vidga elevers perspektiv. Empirin i uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare med olika bakgrunder. Vårt resultat visar att de flesta av informanterna motiverar sina textval med att undervisningen ska vara engagerande för eleverna. Begreppet icke-västerländska texter nämns endast självmant av en av informanterna medan tre av dem visar intresse inför att lära sig mer om ämnet i syfte att vidga sina egna och elevernas perspektiv. Vår slutsats är att flera av informanterna aktivt arbetar för att hos eleverna främja en förståelse för människor med olika bakgrund. Ett arbete med icke-västerländska texter i skolan skulle kunna vara ett av flera hjälpmedel som bidrar till en ökad förståelse mellan människor i det mångkulturella samhälle vi lever i. / The purpose of this essay is to examine the representation of texts from non western societies in the teaching of Swedish in two different colleges, and to find out how the teachers that we interview use texts to broaden the students' perspectives. The empirical data in the essay is based on qualitative interviews with five teachers from different backgrounds. The results show that most of the teachers base their choice of texts on what is engaging for the students to read. The term non western text was only spontaneously mentioned by one of the participants. Three of the other teachers showed an interest in learning more about the subject in order to broaden their students' as well as their own perspectives. Our conclusion is that the teachers we interviewed are actively working to create in their students an appreciation of people from different backgrounds. We believe that working with texts from non western societies can be beneficial for increasing the understanding between people in our multicultural society.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning. Förslagets utgångspunkt – att samma skala bör gälla för alla skolformer, motiveras inte explicit. Resultatet visar också att principen om en gemensam betygsskala har stöd av flera remissinstanser men att den inte motiveras av dessa. I allmänhet är kopplingarna till sfi få i materialet och i förslaget har direktivet om att beskriva för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte följts. Skolverket, en remissinstans som har ett underbyggt ställningstagande och motsätter sig förslagets införande inom sfi, tar sin utgångspunkt i skolformens karaktär och syfte snarare än i någon betygsfunktion.

Syftet med denna studie är att utforska strategier och anpassningar inom svenskundervisningen för att effektivt utmana särbegåvade elever. Utmaningarna ligger i att skapa en lärandemiljö som möter de unika behoven hos särbegåvade elever och det finns även utmaningar med arbetet av deras intellektuella utveckling.     Kunskapsöversikten som genomförts innefattar en tematisk analys av forskningen för att identifiera mönster och gemensamma trådar. Genom att systematiskt utföra en litteratursökning har vi identifierat tio relevanta källor som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Källorna spänner över svensk och internationell forskning och riktar sig specifikt till ämnet särbegåvade elever, vilket utgör en central del av vår studie. Vår undersökning syftar således till att tydliggöra och konkretisera detta övergripande ämne genom att belysa olika aspekter relaterade till hur svenskundervisningen kan anpassas för att effektivt utmana och stödja särbegåvade elever.          Resultaten av studien indikerar att anpassningar inom svenskundervisningen kan inkludera differentierade läromedel, flexibla undervisningsmetoder och ökad betoning på kreativitet. Strategier som involverar öppna diskussioner, avancerade läsuppgifter och projektarbete visar sig vara gynnsamma för att utmana särbegåvade elever och främja deras fortsatta kunskapsutveckling.     Slutligen betonas vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där särbegåvade elever uppmuntras att utforska och utveckla sina intellektuella talanger inom ramen för svenskundervisningen. Forskningsresultaten ger vägledning för pedagoger och skolledare i utformningen av anpassade undervisningsstrategier för att möta behoven hos dessa elever och därigenom främja en meningsfull och utmanande svenskundervisning. Vidare forskning och praktiska tillämpningar inom detta område rekommenderas för att stödja och berika svenskundervisningen för särbegåvade elever.

Studien utgår från problemställningen att estetiska uttrycksformer används allt mindre inom skolan i dagsläget. Syftet med undersökningen är att belysa hur lärare arbetar med estetiska uttrycksformer med utgångspunkt i läroplanen samt ta reda på lärares uppfattningar kring vad estetiska uttrycksformer är. Kvalitativa metoder som användes i studien var observation, intervju, enkät samt tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna i studien utgår ett literacyperspektiv med fokus på multimodalitet, social interaktion, fantasi och kreativitet. Resultatet för undersökningen visade på att lärarna i studien är positiva till estetiska uttrycksformer men anser att de inte har möjlighet till att använda det i den utsträckning de vill. Deltagande lärare i undersökningen beskriver att de ser estetiska uttrycksformer som bland annat teater, sång och dans. Slutsatsen som kan dras är att lärare är positiva till estetiska uttrycksformer och vill få in det mer i sin svenskundervisning. Om förutsättningarna hade funnits för lärarna i studien hade de arbetat mer med estetiska uttrycksformer i sin undervisning.

Studiens syfte är att genomföra en närläsning av Sonja Åkessons dikter Bedrägeri, Jag stirrar, Omöjligt och Öron med målet att påvisa hur dessa dikter kan användas för att öka förståelsen för upplevelser av ångest. I ett bredare sammanhang är studiens syfte att kunna påvisa lyrikens användbarhet i klassrummet. I bakgrundskapitlet redogörs vad som åsyftas med didaktisk potential, vad biblioterapi är och slutligen studiens koppling till skolans styrdokument. I kapitlet tidigare forskning framkommer det att mycket lite forskning finns om lyrik i klassrummet, och ännu mindre om hur biblioterapi kan användas i svensk skola. Det framkommer även att lärare ofta känner sig osäkra på hur de ska undervisa lyrik. Vidare utgår studien ifrån Thorssons didaktisk läsart (2005), vars delmoment didaktisk läsart utgör grunden för analyskapitlet. Slutligen beaktar studien även hur receptionsteorier och estetisk och efferent läsning påverkar läsandet. Material utgörs av fyra dikter av Sonja Åkesson där den didaktiska läsarten formas utefter lyrikanalytisk begreppsapparat. Av analysen framkommer det att samtliga analyserade dikter har ett ångesttema. I diskussionen bekräftas det att Sonja Åkessons dikter har en didaktisk potential att utgöra material för ett ångesttematiskt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Syftet med denna studie var att bidra med mer kunskaper om hur F–3-lärare arbetar i svenskundervisningen för att hjälpa nyanlända elever med deras språkutveckling. Kvalitativ intervjumetodik tillämpades i studien. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, då åtta F–3-lärare intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatet visar att F–3-lärarna använder sig av flera strategier för att stötta och främja nyanlända elevers språkutveckling. Resultatet visar även att lärarna anser att det finns utmaningar vid arbetet med nyanlända elever. Slutsatsen är att samarbete mellan olika yrkesgrupper, cirkelmodellen, bildstöd och kroppsspråket är framgångsrika, samt att tidsbrist och otillräckliga kunskaper är två utmaningar.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur litteratur väljs och används som utgångspunkt för samtal om normer, genus och identitet i svenskundervisningen. Studien undersöker vad tidigare forskning förmedlar angående förhållandet mellan texten och eleven. Detta förhållande har studerats ur ett genusperspektiv där fokus har varit hur svensklärare på gymnasiet kan använda skönlitteratur som utgångspunkt för att samtala om jämställdhet och genus. Det är betydande att lyfta av flera orsaker. Till exempel att eleverna skapar genus och identitet i relation till den lästa skönlitterära texten. I svenskdidaktiken som kontext är det betydande eftersom språk och litteratur är kärnan i ämnet och en av undersökningens slutsatser är att det är just i språket som genussystemet blir tydligt. Ett av studiens resultat är att läraren behöver uppmärksamma sitt val av skönlitterära texter till undervisningen för att identifiera hur författaren beskriver genus och jämställdhet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen utgick från sökord som skönlitteratur, genus, värdegrund och svenskundervisning för att nämna några av dem. Dessa sökord användes i de svenska databaserna DiVA och LIBRIS samt den internationella databasen ERIC för att bredda sökningarna. Sökningarna visade tidigt att flera studier har genomförts på skönlitteratur i svenskundervisningen men få av dem har ett genusperspektiv. Studiens analys och diskussion bygger på titlar som den systematiska sökningen gav upphov till. Enligt den valda tidigare forskningen befäster ofta undervisningsmaterialet och läromedlen traditionella könsroller då materialet vanligtvis uppmärksammar manliga författare i högre grad än kvinnliga. Studiens resultat argumenterar för att skönlitterära texter kan vara en betydelsefull tillgång i undervisningen. Därmed är det viktigt att valet av undervisningsmaterial som skönlitterära texter är, är väl genomtänkt.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om de effekter lärare som deltagit i det regeringsinitiativ i form av kompetensutvecklingssatsningen Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) upplever att satsningen har haft på användningen av ämnesspråk i svenskundervisningen. Detta har undersökts genom att samla in och analysera exit tickets som de deltagande lärarna fått fylla i, i anslutning till de träffar som genomförts under satsningen, samt genom att genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var av semistrukturerad form där informanterna givits möjligheten att svara fritt för att på bästa sätt få förmedla sina egna erfarenheter och upplevelser av SKUA. Allt material från datainsamlingen har analyserats och bearbetats med hjälp av den vetenskapliga analysmetoden fenomenografi och studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i läroplansteoretiska perspektiv på kunskap, samt begreppet scaffolding. Med stöd i tidigare forskning skildras ämnesspråkets betydelse vid bedömning och betygssättning, där ökade ämnesspråkliga kunskaper anses bidraga till elevers ökade måluppfyllelse. Studiens resultat synliggör att lärare upplever att SKUA har bidragit tillatt de har utvecklat en medvetenhet om det samband som finns mellan språk- och kunskapsutveckling. Denna medvetenhet förväntas enligt lärarna bidra till ett på sikt ökat användande av ämnesspråk i svenskundervisningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about the effects that teachers who participated in the governmental competence development initiative Language- and knowledge development methods (SKUA), experience that this initiative has had on the use of subject specific language in swedish language education. This has been investigated by analyzing exit tickets that the participating teachers was asked to fill in, in the end of the meetings during the initiative, as well as through qualitative interviews. The semi-structured interviews gave the participants the opportunity to answer freely, in order to best convey their own experiences of SKUA. All material from the data collection has been analyzed and processed through thescientific analysis method phenomenography, and the study’s theoretical framework are based on curriculum theory perspectives, as well as the concept of scaffolding. Based on earlierresearch, the importance of the subject specific language in assessment and grading is stated, where increased knowledge of subject specific language is considered to contribute to students’increased goal achievement. The results of the study show that teachers experience that SKUA has contributed to their develop of an increasingly growing awareness of the connection between subject specific language and knowledge development. According to the teachers, this awareness is expected to contribute to an increased use of subject specific language in swedish language education in the long term.