<p>Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. </p><p>Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. </p><p>Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.</p>

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever. Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: -        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna? -        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet? Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning. / This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students. The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level. The questions at issue are: -        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students? -        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish? -        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring? -        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish? -        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish? The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.</p><p>Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.</p><p>Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:</p><p>-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?</p><p>-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?</p><p>Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     </p> / <p>This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.</p><p>The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.</p><p>The questions at issue are:</p><p>-        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?</p><p>-        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?</p><p>-        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?</p><p>-        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?</p><p>-        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?</p><p>The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?</p><p>Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist.</p><p>Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.</p>

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.

The purpose of the study is to investigate the working methods and teaching methods used by Swedish teachers in grade 5 at two different schools in Västerort, and how these six swedish teachers argue about fiction and their influence on the development of word understanding by second language speakers. During this study, qualitative methods are used, in the form of observations and interviews.  To fulfill the purpose of my survey, I have formulated the following two questions: 1.      How do the six different Swedish teachers work in the classroom to promote the wording of second language speakers in reading fictional texts? 2.      How do the six Swedish teachers reason about their work on the understanding of words and fiction, as well as the connection between them? The result of the study shows that the six participating Swedish teachers in two different schools mention and use different successful teaching methods and practices that promote the development of word understanding by second language speakers. The survey also shows that fictional texts are used with the purpose of developing the vocabulary of second language speakers, word learning and word understanding. The study shows that all participating Swedish teachers argue, and work based on a multimodal approach, where images, own experiences, student prerequisites and illustrations are used as teaching methods. Furthermore, the study shows that all teachers agree on what they regard as successful working methods. Explicit and implicit teaching, reading, discussion, conversation, full-class work, small groups and in pairs are what the teachers mention and choose to work with in conjunction with fictional texts. Conversation and discussion about the reading fiction and the unknown word together make it possible for interaction and support.

The purpose of this thesis is to study how four different Swedish teachers in elementary school are teaching pupils reading comprehension to develop the low-performing pupils. To investigate and find out this I intend to try to answer the following questions: What strategies / methods / support structures do the teachers consider to help the lowperforming pupils understand the content of texts? How does the teacher reflect on the support the pupils receive? What types of questions do the teachers use in the text talks to support the pupils in developing their reading skills? The research questions are answered by qualitative methods in forms of interviews and observations. The theoretical point of view of the study is Lev Vygotsky's socio-cultural perspective, where Vygotsky describes how children develop when interacting with other people. Because teachers are the ones helping pupils develop, I will investigate how the interviewed teachers are working with those pupils and whether they believe this theory helps and guides the low-performing pupils forward in the learning process. The results of the study show that all the interviewed teachers agree on that pupils develop their reading skills when interacting with more competent classmates because it increases their ability to absorb information.

The aim of this study has been to examine how teachers’ Swedish teaching has changed by the use of digital tools. Life stories as a method was used to gain a deeper insight into the teachers’ lives. The material was then analysed by using the theoretical framework TPACK. Two questions have been formulated to achieve the aim of the study: How do teachers´ in grades 1-3 describe the change of their Swedish teaching by the use of digital tools? What affects teachers´ use of digital tools in Swedish teaching? The result shows that digital tools have changed the Swedish teaching as they give the teachers´ new ways to present the subject content. By using digital tools, the teachers´ state that they now are able to capture the student group more easily than before. IPad is the digital tool the teachers´ use the most. It is used primarily in the pupils´ writing process and teachers´ emphasize that the use of iPad makes it easier to visualize and illustrate the pupils´ texts. The result also shows that teachers´ attitude towards the use of digital tools in Swedish teaching was an aspect that did not affect their use of them. Although there were several other factors that did affect their use: The availability of digital tools at the school The support of digital tools Teachers´ views of the advantages and disadvantages of using digital tools

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var: • På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska? • Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen? • Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder? Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper / A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was: • In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education? • How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching? • How do the students see themselves and their future, their education and their disability? The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier. Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.