Denna läromedelsstudie genomfördes under vårterminen 2021. Studiens syfte var att synliggöra genusmaktstrukturer i bilder i läromedel för svenskämnet på mellanstadiet, årskurs 4–6, som användes i kommunala grundskolor inom en mindre norrländsk kommun. Bakgrunden till studien låg i tidigare forskning om läromedel, bilders inverkan på elevers identitetsutveckling samt studiens förhållande till styrdokumenten för grundskolan. Då studien syftade till att synliggöra genusmaktstrukturer var Hardings (1987) och Hirdmans (2001) genusteorier relevanta för studiens teoretiska utgångspunkt. Även teorier om könskonstruktion, könskodning och genusordning kopplades till studien. De metoder som användes för datainsamlingen var främst en läromedelsinventering som resulterade i ett urval av läromedel och därefter urval av enskilda bilder. Totalt analyserades 28 bilder ur sju böcker inom tre olika läromedel. Analysmetoderna som ingick i studien var fördelningsanalys, för att få ut representationsfördelning av genus i läromedlen, ikonografiska bildanalyser för att kristallisera ut könskonstruktioner och könsmönster i bilderna i läromedlen samt kritisk diskursanalys för att formulera de diskursiva handlingsmönster som framträdde i det empiriska materialet samt formulera vilka genusmaktstrukturer som bilderna i läromedlen präglades av. Resultatet av studien blev att två huvudsakliga genusmaktstrukturer, Männen har övertaget (pojkar/män överrepresenteras jämfört med kvinnor och andra kön/svårdefinierade kön/könsneutrala) och Färgen säger allt, eller? (tydligt könskodade färger) framträdde. Lika så framträdde även två huvudsakliga motkrafter, Tvärtomsymptomen (könskodade utseenden och egenskaper kastas om) och Dolda delar, neutrala uttryck och dubbelanvändning (könsneutralisering genom ett antal strategier). Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatser att då en del av skolans värdegrundsuppdrag är att verka för jämställdhet kan daglig användning läromedel ge många möjligheter att undervisa om jämställdhet. Läromedel med bilder kan vara givande för elevernas identitetsutveckling att synliggöra, förklara, diskutera och gestalta genusmaktstrukturer som finns runt eleverna och visa hur dessa strukturer skapas och återskapas och diskutera på vilka sätt de kan begränsa livsval och livsvillkor för olika människor. En faktor för att kunna lyckas med jämställdhetsuppdraget i skolans värdegrund är att synliggöra vilka genusmaktstrukturer som lärare, rektorer och skolledare behöver vara uppmärksamma på.

Detta är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att undersöka sju verksamma svensklärares beskrivna arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter i arbetsmomentet läsning på högstadiet samt vilka uppfattningar dessa svensklärare har gällande läs- och skrivsvårigheter. I studien har semistrukturerade intervjuer använts som materialinsamlingsmetod. Därefter har det insamlade materialet analyserats med hjälp av en tematisk analys. Ett resultat som framgår i studien är att lärarnas kunskaper om läs- och skrivsvårigheter har utvecklats med hjälp av deras yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor. Lärarutbildningen anses inte ha gett någon grundlig undervisning om läs- och skrivsvårigheter. Vidare framgår det att svensklärarna använder olika verktyg och metoder för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheters läsning. De verktyg som framför allt betonas är: Högläsning, digitala verktyg, boksamtal och läsloggsfrågor. Dessutom anser lärarna att lässtrategier är betydelsefullt att undervisa om, men det finns delade meningar om det bland lärarna. Det anses även betydelsefullt att skapa goda relationer med eleverna och att väcka läsintresse hos dem. Till sist framgår det att eleverna behöver kartläggas så tidigt som möjligt med sina läs- och skrivsvårigheter, då eleverna först då får rätta insatser och därmed en rättvis undervisning. Slutsatsen är att beroende på lärrnas yrkeserfarenhet och samarbete med kollegor, har lärare olika mycket kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur man bemöter det. En annan slutsats är att det kan skilja sig mellan skolor och lärare vilken hjälp och kartläggning en elev med läs- och skrivsvårigheter får. Detta är beroende av hur skolor väljer att kartlägga elevernas svårigheter och hur lärarnas kompetens i området är.

Enligt läroplanen ifrån Skolverket har alla elever rätt till en likvärdig utbildning, oavsett om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Skolverket betonar även att med en likvärdig utbildning menas inte att all undervisning utformas eller ser ut på samma sätt för alla. Med denna uppsats är syftet att se hur elever med ADHD karaktäriseras i barnlitteratur och detta görs genom en kvalitativ textanalys utifrån fyra utvalda barnböcker. Analysen gjordes utifrån utvalda handböcker som är skrivna för pedagoger, vårdnadshavare och lärarstudenter för att ge en bredare syn på ämnet. Det framtida syftet blir att användning av uppsatsen ska resultera i bredare kunskap och bidra med konkreta tips på arbetsmetoder för lärare som arbetar med elever med ADHD. Forskning visar att det är förståelse och kunskap kring diagnosen som gör att undervisning av dessa elever brister i dagens skola. Textanalysen görs på fyra barnböcker varav två har pojkar som huvudkaraktärer och två har flickor som huvudkaraktärer. Detta betyder att uppsatsen har en komparativ aspekt då dessa böcker jämförs utifrån ett genusperspektiv. Det är viktigt att framföra denna aspekt därför för att forskningen visar att det finns könsskillnader vid utredningen av diagnosen ADHD. Slutsatsen för denna analys blev att det finns könsskillnader i barnlitteratur som framställer elever med ADHD och att det mesta av framställningarna stämmer överens med facklitteraturen. Resultatet visar även att det går att använda böcker som illustrerar dessa elever för att bidra med kunskap och förståelse för diagnosen till både elever, vårdnadshavare och pedagoger.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka strategier mellanstadielärare använder sig av vid muntliga genomgångar i svenskundervisningen, med utgångspunkt att eleverna ska vara och förbli engagerade. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, där mediering, redskap, den proximala utvecklingszonen och stöttning är centrala begrepp. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats muntligt av sex lärare med olika lång erfarenhet inom yrket. Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys där tolkningen gjordes utifrån Cummins fyrfältsmodell. I analysen framkom två kategoriseringar av strategier: Intellektuella och fysiska strategier. De intellektuella strategierna som framkom i studien är dialog som stöttning, elever som resurser för varandra, koppling till elevernas erfarenheter och kroppsspråk. De fysiska strategierna som framkom i studien är text- och bildstöd, filmer som pedagogiskt material och andra fysiska strategier. De intervjuade lärarna ansåg att det krävs en variation av både intellektuella och fysiska strategier, med syfte att uppnå engagemang vid muntliga genomgångar. Variationen bör innehålla genomgångar kopplat till elevernas erfarenheter, visuellt stöd i olika former, kroppsspråk och involvering av eleverna kommunikativt. Slutligen visade resultatet att en muntlig genomgång kräver variation av olika strategier som främjar både stöttning och utmaning i måttlig mängd.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 har antalet friskolor och andelen elever som går på friskolor ökat markant. För att kunna differentiera sig på den konkurrensutsatta marknaden, har det varit nödvändigt för friskolorna att verka i olika nischer och därigenom utforma en tydlig och utmärkande profilering. Med de tydliga profileringarna skapas i sin tur en målgrupp, som består av elever vars värderingar eller egenskaper överensstämmer med friskolan – en habituseffekt. Som en del av detta identitetsskapande som friskolorna bidrar till, återfinns litteraturundervisningen som även den syftar till att utmana elevers tankar och förståelse för sin omvärld. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska hur svensklärare på sex olika gymnasiefriskolor med tydliga profiler utformar sin litteraturundervisning. Genom att analysera det eventuella sambandet mellan friskolornas profileringar och lärarnas litteraturval, strävar uppsatsen efter att förstå hur och om profileringarna manifesteras i praktiken. Metod: Uppsatsens metodval är forskningsintervjun, som består av sex semi-strukturerade intervjuer med olika yrkesverksamma svensklärare på olika friskolor med tydliga profileringar och Norman Faircloughs tredimensionella modell utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som i sin tur kompletteras av Pierre Bourdieus habitusbegrepp. Resultat: Resultatet visar att samtliga sex friskolors profileringar innefattar diskurser som ingår i en utbildningsdiskursordning, som i sin tur ingår i en marknadsföringsgenre och en narrativ genre. Samtliga friskolor präglas av en gemenskapsdiskurs som sannolikt är influerad av läroplanen för gymnasieskolan (Lgy11). Utöver detta framhäver friskolorna andra aspekter för att stärka sina profileringar, såsom fysisk miljö, faciliteter, resurser eller val av namn. Vidare visar resultatet även att friskolornas svensklärare antingen fungerar som representanter eller förändringsaktörer för hur profileringarnas diskurser upprätthålls eller förändras. Praktiserandet av profileringarnas diskurser påverkas av lärarnas habitus och i vilken utsträckning lärarna relaterar sina val av skönlitteratur till profileringarna. Faktorer som påverkade detta kopplas till lärarnas personliga åsikter kring profileringen, elevgruppernas intressen och behov, samt hur uttalad profileringen var i skolverksamheten. Det är alltså inte tillräckligt för friskolorna att enbart kommunicera sina profileringar i marknadsföringssyften för allmänheten. Profileringarna behöver kommuniceras på ett tydligt sätt till lärarna och i vilken utsträckning profileringen ska, eller om den ska genomsyra undervisningen. Avslutningsvis, praktiserade samtliga svensklärare en studieorienterad diskurs i sin litteraturundervisning, med syfte för att bredda elevernas kunskaper utanför deras intressesfärer, trots att den studieorienterade diskursen inte förekom i alla profileringar.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid. / In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

Ordspråk har fyllt många olika kommunikativa syften utifrån ett historiskt perspektiv, och vi stöter på dem bland annat i skönlitterära verk, sagor, fabler och sägner. Förr i tiden mötte elever sagor och fabler i svenskundervisningen på ett helt annat sätt än vad de gör idag som då lärde elever om etik, moral och konsekvens. Studiens syfte är att bidra med kunskap om årskurs 6 elevers förståelse för ordspråkens betydelse, för att synliggöra dess potential i värdegrundsarbetet i svenskundervisningen. Syftet omsätts i frågeställningar som berör elevers förståelse om ordspråk samt resonemang utifrån egna erfarenheter om ordspråk som behandlar värdegrundkontexten. Studiens teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och den sociala inlärningsteorin. För att uppnå syftet har kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Den kvantitativa är enkäter och den kvalitativa är gruppintervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att eleverna har övergripande god kännedom utifrån enkätsvaren om de ordspråk som inkluderats i studien. Under intervjuerna resonerade eleverna runt sanning, inkludering, vänskap och utanförskap utifrån egna erfarenheter och tankar med tillhörande exempel. Slutsatsen är att det finns stor potential i värdegrundsarbetet och i svenskämnet. I värdegrundsuppdraget kan ordspråk fungera som ett träningsverktyg, i att träna elevers sociala och emotionella kompetens i ett sociokulturellt sammanhang. Lärare kan få indikationer om var en elev befinner sig i sin kognitiva utveckling, och bearbeta aktuell klassrumsproblematik. Utifrån kunskapsuppdraget bör undervisning bygga på bland annat en balans mellan pedagogik,  kultur och värderingar. Ordspråkens potential i kunskapsuppdraget med utgångspunkt i svenskämnet fyller olika funktioner där läsförståelse, kommunikation, textförståelse, läsa mellan raderna och en elevs läskunnighet främjas. / Proverbs have fulfilled many different communicative purposes from a historical perspective, and we come across them, among other things, in works of fiction, fairy tales, fables and legends. In the past, students encountered fairy tales and fables in Swedish education in a completely different way than they do today, which then taught students about ethics, morality and consistency. The purpose of the study is to contribute knowledge about grade 6 students' understanding of the meaning of proverbs, in order to make visible its potential in the value-based work in Swedish education. The purpose is translated into questions that concern students' understanding of proverbs and reasoning based on their own experiences of proverbs that deal with the value-based context. The study's theoretical starting points are the sociocultural theory and the social learning theory. To achieve the aim, quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative is surveys and the qualitative is group interviews. The interviews were transcribed and compiled based on a thematic analysis method. The results show that the students have an overall good knowledge based on the survey answers of the proverbs included in the study. During the interviews, the students reasoned around truth, inclusion, friendship and exclusion based on their own experiences and thoughts with associated examples. The conclusion is that there is great potential in the value-based work and in the Swedish subject. In the core value assignment, proverbs can function as a training tool, in training students' social and emotional competence in a sociocultural context. Teachers can get indications of where a student is in their cognitive development, and process current classroom issues. Based on the knowledge mission, teaching should be based on, among other things, a balance between pedagogy, culture and values. The potential of proverbs in the knowledge assignment based on the Swedish subject fulfills various functions where reading comprehension, communication, text comprehension, reading between the lines and a student's literacy are promoted.

This study presents, among other things, which working methods apply to digital tools in Swedish teaching that are most prevalent, what teachers think of that the curriculum was revised and if teachers in today's school have the digital skills needed to integrate digital tools into teaching. In addition, it is reported what advantages and disadvantages there are with using digital tools at the primary school.  In order to collect data for my study, I used qualitative interviews where five teachers were interviewed.  With the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism's approach to learning, my results were analyzed. Results show that the teachers had a positive attitude towards digital tools and all felt that it was necessary to integrate digital tools already at the primary school. It can also be seen from the result that all teachers were in favor of the curriculum being revised and the teachers considered that they had the necessary digital skills. The positive effects that emerged from my results were, among other things, that the students get the habit of using digital tools and that they learn to handle the various tools. The negative effects that emerged from my result were mainly that it takes a long time to use the digital tools. / I denna undersökning redovisas bland annat vilka arbetssätt gällande digitala verktyg i svenskundervisningen som är mest förekommande, vad lärare anser om att läroplanen reviderades och om lärare i dagens skola har den digitala kompetens som behövs för att integrera digitala verktyg vid undervisningen. Dessutom redovisas det vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg redan vid lågstadiet.  För att samla in data till min undersökning så använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fem lärare blev intervjuade.  Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och pragmatismens synsätt på lärande så analyserades mitt resultat. Resultat visar på att lärarna hade ett positivt förhållningsätt till digitala verktyg och samtliga ansåg att det är nödvändigt att integrera digitala verktyg redan vid lågstadiet. Av resultatet kan det även utläsas att samtliga lärare ställde sig positiva till att läroplanen har reviderats och lärarna ansåg att de besatt den digitala kompetens som behövs. De positiva effekterna som framkom av mitt resultat var bland annat att eleverna får vanan att använda digitala verktyg och att de lär sig att hantera de olika verktygen och de negativa effekterna som framkom ur mitt resultat var främst att det tar lång tid att använda de digitala verktygen.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand. Unlike the findings of earlier studies that I compared with, these students had a higher writing speed and spent significantly less time to produce their texts. This result could indicate that the students of today not only are accustomed to computers but also are unfamiliar with writing by hand. Furthermore this study, like previous studies, did not show any statistic proof of a correlation between a specific writing tool and the quality of the written text. Hence it did not support the opinion that the students of today have a disadvantage when they have to write their national test by hand. On the other hand the study indicated that such disadvantage still could be the fact for some individuals. Three of the participants took part in the third part of the study where they produced two more texts; one by hand and the other on computer. Their writing processes were recorded and the analyses indicate an individual variation in whether the writing tool had an effect on the writing process and quality of texts. / Syftet med min undersökning är att undersöka om och i så fall hur gymnasieelevers skrivprocesser och texter påverkas av om de skriver för hand eller på dator, men också att jämföra en eventuell påverkan med den som har konstaterats för tidigare generationer av datoranvändare. Bakgrundsenkäten i den första delundersökningen visade att två tredjedelar av de 67 elever trodde att de skulle ha skrivit bättre texter på det nationella provet i svenska om de hade fått använda dator. I den andra delundersökningen medverkade fjorton av gymnasieeleverna genom att skriva två texter, en för hand och en på dator. Ett resultat som skilde sig från dem i de tidigare studier jag jämförde med var att deltagarna skrev snabbare och under kortare tid när de använde dator. Resultatet tyder på att dagens gymnasieelever inte bara är datorvana utan kanske också ovana att skriva för hand. I likhet med tidigare undersökningar visade delundersökningen inte en statistiskt signifikant kvalitetsskillnad mellan deltagarnas datorskrivna och handskrivna texter. Gymnasieelevernas farhågor om att textkvaliteten skulle ha försämrats av att de tvingades skriva det nationella provet för hand fick därmed inget stöd. Samtidigt visade studien att för enskilda individer skulle det faktiskt kunna förhålla sig så. Tre av deltagarna medverkade även i den tredje delundersökningen, där deras skrivprocesser dokumenterades i samband med att de skrev ytterligare en text på dator och en för hand. Resultatet av den andra delundersökningen pekar mot att skrivverktygets påverkan på skrivprocessen och även på texternas kvalitet skulle kunna variera från person till person.

The aim of this study was to examine how a group of teachers in the same primary school work with fiction read-alouds in the Swedish teaching. The collected material was analysed by using Langer’s (2005) theory about imagination worlds. Two questions were then formulated to answer the purpose of the study: How do the teachers plan their fiction read-alouds in Swedish teaching? and How do the teachers describe the implementation of their read-alouds? The result shows that all of the teachers plan their fiction read-alouds with different types of preparation. This preparation includes: choosing the right book, which the teachers claim is dependent on several factors such as the students’ knowledge level or interests; reading the book before the read-aloud; and introducing the book in an interesting way during the read-aloud, which creates a pre-understanding of the content. Lastly, the teachers revealed that a large part of their planning work consists of creating post-reading tasks which are primarily aimed at developing students’ writing. The result also shows that the teachers have distinct rules for the implementation of their read-alouds. These rules help the teachers create favourable conditions for engaging students in the world of fiction. During read-alouds, the teachers embody the text through the use of their voices and body language. The importance of conversation during the read-aloud, with the primary purpose of helping students understand the content of the story, was also emphasized. The teachers also claim that conversation also gives their students a chance to think out loud and to reflect on the reading, thus gaining the opportunity to share each other’s thoughts.