Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om svenskundervisning ur ett hbtq-perspektiv i fyra olika grundskolor, varav två är hbtq-certifierade, samt att dessutom närmare undersöka lärares kunskaper om och upplevelse av att arbeta med hbtq-perspektiv i svenskundervisning. Jag har studerat hur lärarna arbetade, vilka som representerades i läromedlen och i klassrumsmiljöerna, hur klassrummen var möblerade samt hur eleverna var grupperade. Fyra skolor, varav två genomgått RFSL:s hbtq-certifiering, ingår i undersökningen. Studien visar att det råder brist på kunskap om hbtq hos två av de fyra lärarna. Normkritiskt arbetssätt är inte något som praktiseras kontinuerligt förutom av en lärare som ibland hade inslag av normkritiskt arbete. Ingen av de fyra lärarna hade berört hbtq under sina lärarutbildningar. Slutsatsen av mitt arbete är att det krävs en kompetenshöjning när det gäller hbtq-relaterade frågor hos personal som jobbar i skolan. Att hbtq-certifiera verksamheten verkar inte ge bestående effekt; det krävs uppföljning och kontinuerligt arbete för att ändra på de starka normer som råder i samhället. Då styrdokumenten tydligt förespråkar en inkludering av alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder borde kraven på kompetenshöjning i ett normkritiskt arbetssätt komma via styrning uppifrån för att nå ett snabbare resultat. / The purpose of this article is to study four primary school teachers and how they work with LGBTQ-perspectives. Four schools, of which two are LGBTQ-certified by RFSL, are included in this study. The study reveals a lack of knowledge regarding LBTQ issues in three out of the four teachers. Norm critical practices are not continuously applied by the teachers in their work, with the exception of one who does apply them. None of the teachers had come in to contact with LGBTQ through their own education. The conclusion I have drawn from my work on this article is that an improvement of competence concerning LGBTQ related issues among personnel working in school environments is required. LGBTQ-certification does not seem to come with a lasting effect; follow-ups and continuous work are required to change the strong norms that are currently present in society. As Skolverket clearly advocates for the inclusion of all students, regardless of gender, cross-gender identity or expression, ethnic background, religion or other faith, disability, sexual orientation, or age, the requirements of competency improvement regarding the application of norm critical practices should come through guidance from above to assure quick results.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet? Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan. Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist. Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.

Uppsatsen försöker kartlägga hur och om datorspel kan användas i samma syfte som skönlitteratur i den litteraturundervisning som GY11 föreskriver. Fokus ligger på beröringsytor mellan skönlitteratur och datorspel gällande lärande; främst identitetsskapande, moral och etik men också stilistiska drag och litteraturvetenskapliga begrepp. Med två exempel, Fallout: New Vegas och Grand Theft Auto IV, visas hur berättandet i datorspel kan ge mediet en plats i gymnasieskolans litteraturundervisning, samt hur immersion, perspektiv och interaktivitet kan ge spelare något som inte skönlitteratur kan ge läsare. / The purpose of this thesis is to discuss whether and how computer games can be used as fiction in literature education in accordance with the new Swedish gymnasium curriculums, GY11. The focus is on the contact points between computer games and fiction regarding learning; foremost building identities, morality and ethics, but also stylistics and concepts in literary science. It is show that, using two examples (Fallout: New Vegas and Grand Theft Auto IV), the narrative elements in computer games can give them room and literary education, and also that immersion, perspective and interactivity can give players something that fiction can’t give its readers.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen. / The purpose of this paper is to examine the prevalence of non-Western authorships in textbooks for Swedish at upper secondary school. The study is an educational text analysis, which is a form of content analysis. Four textbooks intended for the Swedish subject in upper secondary school have been analyzed by an educational text analysis of both quantitative and qualitative elements. Thesis theoretical base has been primarily Edward Said´s postcolonial theory and Mekkonen Tesfahuneys thoughts about a Eurocentric education system. The importance of an ethnographic approach in schools is also part of the theory. The result shows that non-Western authorships are given diverse space in the different textbooks. In the textbook with the highest proportion of non-Western writers, these are 22 percent of the total proportion authorship, while the corresponding proportion of the textbook with the least representation is 2,5 percent. The didactic starting points for how non-Western writers should be treated in teaching according to the textbooks also differ. Because of the big differences in terms of both content and didactic starting points in the various textbooks, the education in schools risk to not be equal, depending on the extent to which teachers using the textbooks in teaching.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

Today, quality reviews of education for newly arrived students show major deficiencies in the Swedish school system. The newly arrived students do not get equal opportunities to achieve goals as other students in the classroom. Thus, an intervention study has started at two primary schools in central Sweden, where the purpose is to investigate whether cooperative methods can benefit students' participation and vocabulary learning in Swedish teaching. Therefore, the questions in this study are “in what ways can cooperative learning contribute to the participation of newly arrived students in Swedish teaching?” and “does cooperative learning have any visible effect on newly arrived students' vocabulary learning in Swedish?”. To answer the study questions a qualitative research method was conducted, with structured classroom observations, in two different primary schools. The participants in the study werefive newly arrived students in fourth and sixth grade. The results were analyzed using three theories, such as social constructivism, a participation model and vocabulary learning as a theoretical concept.   The analysis of the results showed that there are several advantages for the newly arrived students' communicative and linguistic development in cooperative learning, at the same time as it opens up for an increased participation in Swedish lessons. Didactically, the results of the study imply that the work with cooperative teaching methods leads to a progression in vocabulary learning and participation. This can be modeled in different ways, by grouping the newly arrived students in mixed groups or with other newly arrived students. What is further made visible in the study is that the newly arrived students are more active and involved when they are allowed to work and use the language in playful environments.

The aim of this study is to investigate the approach taken by upper primary school teachers to the development of pupils’ verbal communication skills in Swedish as a school subject. The study also looks at to what degree quieter pupils receive support in the development of these skills. A qualitative study was undertaken in which interviews were conducted with four qualified upper primary school teachers. All four teachers reported that they organized their teaching so as to suit all their pupils. All the teachers described their methodology as interactive where the pupils are involved and active. Three teachers described the work with the development of pupils’ verbal communication skills as not to be prioritized in comparison to the other parts of the Swedish subject. According to the teachers, pupils often practice these skills in other subjects. The teachers talked about the need for a supportive classroom environment if pupils are to be willing to speak while others are listening. Nevertheless, the teachers also found creating a disciplined and accepting classroom environment to be a challenge. In each of their classes the teachers had a couple pupils who did not follow the classroom rules and that effected other pupils in the class. All the teachers described quieter pupils in their classes. Three teachers reported that they supported quieter pupils through a good contact with both the pupils and the parents. Otherwise, the quieter pupils didn’t get any specific support. / Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på att utveckla elevers samtalsförmågor i svenskämnet i skolans mellanår. Syftet är vidare att undersöka hur mer tystlåtna elever får stöd i detta arbete samt vilka utmaningar som lärare upplever i utvecklingen av elevers samtalsförmågor. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av fyra legitimerade och verksamma lärare i skolans mellanår. De deltagande lärare beskriver att de utformar arbetssätt som präglas av att eleverna är aktiva. Arbetssätten beskrivs som utformade för att passa så många som möjligt av eleverna i klassrummet. Tre av fyra lärare beskriver att utvecklingen av elevers samtalsförmågor är lågprioriterad i jämförelse med andra delar av svenskan vilket lärarna menar kan bero på att samtal sker kontinuerligt i flera ämnen. Alla lärare beskriver betydelsen av ett tryggt klassrumsklimat för att elever både ska våga och vilja ta ordet i klassrummet när andra lyssnar. Lärarna beskriver att upprätthållandet av ett tryggt klassrumsklimat kan vara en utmaning eftersom ett par elever i varje klass på olika sätt inte förhåller sig till gemensamma regler. Det i sin tur menar lärarna kan påverka andra elever i klassrummet. Alla lärare beskriver även att det finns mer tystlåtna elever i klassrummet. Det stöd som de mer tystlåtna eleverna får i utvecklingen av samtalsförmågorna beskrives som dialoger med elev och vårdnadshavare angående tystlåtenheten samt genom positiva förstärkningar. I övrigt stöttas inte dessa elever på något specifikt sätt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar några lärare i årskurs 1 anser att digitala verktyg medför i svenskundervisingen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Studien visar på vikten av att arbeta med digitala verktyg i undervisningen då det gynnar elevers utveckling och lärande. Resultatet visar att digitala verktyg tillämpas i svenskundervisningen utifrån syftet att eleverna ges möjlighet till ett lustfyllt och varierande lärande som i sin tur leder till motivation hos dem till att vilja lära. I vilken omfattning lärare använder digitala verktyg varierar dock. En bidragande orsak till detta beskrivs vara beroende på vilken digital kompetens läraren innehar. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om digitala verktygs positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta anser de inte att det tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan genom denna studie konstatera att följden av att många lärare inte innehar en tillräcklig digital kompetens leder till att deras användande av digitala verktyg i undervisningen begränsas. Detta leder vidare till att deras elever inte ges möjlighet att få utveckla sina digitala kunskaper. Detta tyder på att det finns ett behov av utvecklingsområden inom skolans verksamhet gällande lärares digitala kompetensutveckling.

Syftet med förevarande studie är att undersöka skönlitteratur, mer specifikt lyrik, från upplysningstiden fram till i dag med fokus på ortografi för att påvisa konkreta förslag på hur skönlitteratur kan användas som ett didaktiskt verktyg i undervisning i det svenska språkets ortografiska utveckling. Det valda materialet består av lyrik hämtad från sju litterära epoker. Tre av verken är författade av kvinnor och fyra av verken är författade av män. Analysen avgränsades till fyra utvalda ortografiska variabler. Till att börja med genomfördes analyser av de enskilda verken med hjälp av systematiserade analyser med inspiration från deskriptiv stilistik och brukstextanalys. Sedan utfördes komparativa diakrona analyser för att utforska ortografins utveckling. Resultatet visar att det går att se tydliga likheter och skillnader avseende de utvalda ortografiska variablerna. Resultatet visar även att en kronologisk utveckling kan iakttas eftersom det finns tydliga skillnader i dikterna publicerade innan och efter stavningsreformen 1906. I diskussionen framgår det även att det går att påvisa ett flertal möjligheter till hur lyrik kan användas i undervisning i det svenska språkets ortografiska utveckling. Två exempel är att använda det analyserade materialet som underlag för diskussion om stavningsregler samt potentialen att använda materialet för att ge eleverna möjlighet att utveckla en historisk medvetenhet om språket.